Virkespriser

[FGLIN]

det är här många snubblar..
För om man tar ner ett träd i det övre skiktet.. vad får du då kvar efter ett par gallringar?

Jo då har du ett lägre bestånd och det kommer att ta en lång tid innan du har nya träd i samma diameter och längd som dessa..
Detta är något som kallas för höggallring.
Då tar man ner höjden på beståndet.
Och lämnar ett klenare och kortare bestånd att växa... Så med tidens rand med ytterligare gallring så har man ett glest bestånd eller så gör man ett hygge..
antingen börjar man om med den glesa skogen och satsar på fullskiktat igen.
Eller så skapar man ett hygge och planterar ny skog och röjer fram ett bestånd efter ca 5-7 år..

Och i ett glesare bestånd ska väl nya plantor kunna spira samtidigt som de mellanstora växer sig större. Om plantorna då inte blir frodvuxna är det bara bra för kvaliten. Det virke som kom från naturskogar före skövlingarnas tid var bra trots att skogarna hade olikstora träd.
Att odla granmassaved mellan högre tallar borde väl gå bra men det har jag inte sett någon göra på ett systematiskt vis. En granne med björkplantering gallrade bort halvstora granar som växte mellan dessa trots att de knappast var stora nog för att ge massaved. De konkurrerade heller inte med björkarna om ljuset och det var frisk mark så vattnet borde räckt däremot var näringsämnen möjligen en bristvara. På en fråga lät det som det kunde vara en estetisk åtgärd.

 

[Plupp 433451]

Och i ett glesare bestånd ska väl nya plantor kunna spira samtidigt som de mellanstora växer sig större. Om plantorna då inte blir frodvuxna är det bara bra för kvaliten. Det virke som kom från naturskogar före skövlingarnas tid var bra trots att skogarna hade olikstora träd.
Att odla granmassaved mellan högre tallar borde väl gå bra men det har jag inte sett någon göra på ett systematiskt vis. En granne med björkplantering gallrade bort halvstora granar som växte mellan dessa trots att de knappast var stora nog för att ge massaved. De konkurrerade heller inte med björkarna om ljuset och det var frisk mark så vattnet borde räckt däremot var näringsämnen möjligen en bristvara. På en fråga lät det som det kunde vara en estetisk åtgärd.

Ja mellan stora tallar eller stora lövträd.
Men tar du bort någon av dessa så kan du inte få upp nya i något av skikten utan att de antingen dör av granens mörker eller så dödar de granen genom att piska sönder..
tall kan man inte föryngra som med lövträd eller gran...

 

[Plupp 433451]

Och i ett glesare bestånd ska väl nya plantor kunna spira samtidigt som de mellanstora växer sig större. Om plantorna då inte blir frodvuxna är det bara bra för kvaliten. Det virke som kom från naturskogar före skövlingarnas tid var bra trots att skogarna hade olikstora träd.
Att odla granmassaved mellan högre tallar borde väl gå bra men det har jag inte sett någon göra på ett systematiskt vis. En granne med björkplantering gallrade bort halvstora granar som växte mellan dessa trots att de knappast var stora nog för att ge massaved. De konkurrerade heller inte med björkarna om ljuset och det var frisk mark så vattnet borde räckt däremot var näringsämnen möjligen en bristvara. På en fråga lät det som det kunde vara en estetisk åtgärd.

Nja gran underifrån med löv är att be om trubbel..
lövträden kommer att piska sönder granarna.. Och lövträden är mer beroende av vatten än granen... Så fattas näring så är det för granen dåligt.

kvalitet är inget som man märker av på detta sättet.

Däremot så blir veden hårdare.
vilket är mer värt,

friskkvist eller torrkvist?

Hur får man mest av den kvist som är kvalitetshöjande?

 

[fribygg]

Nja gran underifrån med löv är att be om trubbel..
lövträden kommer att piska sönder granarna.. Och lövträden är mer beroende av vatten än granen... Så fattas näring så är det för granen dåligt.

Hur det fungerar i dina trakter vet jag inte men i stora delar av Götaland fungerar Kronobergsmetoden fint för att föryngra gran under björkskärm, har du nått intresse av att bredda ditt kunnande kan du läsa mer på skogsforsk.se

 

[Plupp 433451]

Hur det fungerar i dina trakter vet jag inte men i stora delar av Götaland fungerar Kronobergsmetoden fint för att föryngra gran under björkskärm, har du nått intresse av att bredda ditt kunnande kan du läsa mer på skogsforsk.se

Nja efter alla dessa år så kan jag detta redan.
Och nu är det inte frågan om en föryngringsmetod eller att avlägsna björkarna när granarna kommit upp.. Utan det är inte blädning eller plockhuggning..
Det är avveckling av björkskärm som det beskriver.. Så det är en föryngringsmetod och inte en skogsbrukande metod för hyggesfri utveckling av ett redan befintligt bestånd av skiktad skog..

Varför kan inte pionjärarter bilda en fullskiktad skog?

De tävlar emot ljuset och piskar sönder sin omgivning.

De har inget utrymme för sin art i botten.
Medans granen som inte är en pionjärart, kommer underifrån och växer där utrymme finns.. Men bara tills den når grenarna på lövträden sedan blir det piska av från dessa..

tall måste ha en skada i marktäcket för att komma ner i mineraljorden.. den kan inte växa i mossan som granen..

Björk blir inte ofta upp emot 90 år i skogsbruket eller ens 100 år i orörd skog..
Den är för snabbväxande och har precis som de flesta pionjärarter.

Detta gäller även för al, asp, rönn m, fl..
Så i en fullskiktad skog kan du använda löv eller tall en gång.. Men då ska de vara höga och grova... Sedan skall du ha minst 3 skikt av gran innan du kan bläda...

 

[Plupp 433451]

eftersom jag ofta blir anklagad för faktaresistens..

Kronobergsmetoden bygger på att björkskärmen glesas ut med 1-3 röjningar för att slutligen avvecklas och beståndet blir därefter ett rent granbestånd där nästa åtgärd är en andragallring.

https://www.skogforsk.se/kunskap/ku...lagskarm-ger-ett-bra-resultat-men-det-kostar/

Trodde man lyssnade mer på livserfarenhet.
Men visst kan man läsa sig till kunskap..
gjorde jag också en gång i tiden.. när jag skaffade mig utbildning innan jag började jobba med detta för över 20 år sedan...

 

[fribygg]

Nja efter alla dessa år så kan jag detta redan.
Och nu är det inte frågan om en föryngringsmetod eller att avlägsna björkarna när granarna kommit upp.. Utan det är inte blädning eller plockhuggning..
Det är avveckling av björkskärm som det beskriver.. Så det är en föryngringsmetod och inte en skogsbrukande metod för hyggesfri utveckling av ett redan befintligt bestånd av skiktad skog..

Varför kan inte pionjärarter bilda en fullskiktad skog?

De tävlar emot ljuset och piskar sönder sin omgivning.

De har inget utrymme för sin art i botten.
Medans granen som inte är en pionjärart, kommer underifrån och växer där utrymme finns.. Men bara tills den når grenarna på lövträden sedan blir det piska av från dessa..

tall måste ha en skada i marktäcket för att komma ner i mineraljorden.. den kan inte växa i mossan som granen..

Björk blir inte ofta upp emot 90 år i skogsbruket eller ens 100 år i orörd skog..
Den är för snabbväxande och har precis som de flesta pionjärarter.

Detta gäller även för al, asp, rönn m, fl..
Så i en fullskiktad skog kan du använda löv eller tall en gång.. Men då ska de vara höga och grova... Sedan skall du ha minst 3 skikt av gran innan du kan bläda...

Påstår du att skogsforsk har fel om gran föryngring under björkskärm?

 

[fribygg]

Mitt sista inlägg kan du bortse ifrån, vi skrev nog samtidigt

 

[Plupp 433451]

Påstår du att skogsforsk har fel om gran föryngring under björkskärm?

Nej det har jag inte påstått eller hur?
utan jag beskrev att det var en föryngringsmetod eller hur?
Och inte en plockhuggning eller blädningsinsats...

 

[Plupp 433451]

Mitt sista inlägg kan du bortse ifrån, vi skrev nog samtidigt

Jo men frågan är ju vad du ville ha sagt?
För att metoden om att björken är granens moder är vida känd... Men den fungerar inte längre än när granen når i grenarna på björken, sedan får den pisk...

 

[Darling McFluff]

Skogarna brinner upp tack vare klimatförändringarna, det lär inte bli billigare på lång sikt.

 

[fribygg]

Skogarna brinner upp tack vare klimatförändringarna, det lär inte bli billigare på lång sikt.

Den produktiva skogsmarken naggas hela tiden i kanten, hektar efter hektar används till nya eller breddade ledningsgator, vägområde för ny vägar och om de storskaliga järnvägsprojekten blir verklighet att dra snabbjärnväg i så det finns mindre yta att producera virke på i framtiden.

 

[Plupp 433451]

i och med att jordbrukarna blir mer och mer hobbybrukare och i stort sätt får betala för att få vara bonde... Så borde det finnas mycket åkermark framöver som kan bli skogsmark... dock uppstår andra nackdelar då... Men det finns å andra sidan en massa skyddad skog som går att omvärdera... Vilket säkert kommer att ske så fort sveaskogs egna virkesförråd börjar att minska radikalt..

 

[Plupp 433451]

Skogarna brinner upp tack vare klimatförändringarna, det lär inte bli billigare på lång sikt.

Tack vare eller på grund av?

sanning med modifikation..
med högre temperatur och co2 i atmosfären så ökar även tillväxten..
Men det kräver dock att man gallrar vilket minskar brandrisken otroligt..

 

[fribygg]

Jo men frågan är ju vad du ville ha sagt?
För att metoden om att björken är granens moder är vida känd... Men den fungerar inte längre än när granen når i grenarna på björken, sedan får den pisk...

Att det är viktigt att avveckla skärmen i tid är ju oxå välkänt.
Du skrev nått om att gran underifrån med löv är att be om trubbel, och det tycker inte jag efter min fars lyckade försök med kronobergsmetoden.