Antika växelriktare med jonventiler skiljer sig inte så mycket från dagens halvledare. Det sitter två st tyristorer som dagens pryttlar heter. Första tyristorn är den som tar arbetsströmmen den släcks med den andra tyristorn som är kopplad med en kondensator. Var väl enkelt.

Likström från vindmöllan har den fördelen att möllan kan gå med valfritt varvtal, dvs blåser det lite så kan den ge effekt ändå.
"Nyckfullheten" har inte med likströmmen att göra, effekt går lika bra att överföra med växel eller likström. Den måste komma i en jämn ström om det ska fungera bra.

Protte
 
Intressat!

Jag visste inte förrän nu att kvicksilverlikriktaren kunde styras. (wikipedia om saken)

Nu blev allt plötsligt väldigt begripligt.

Kan man gissa att det där kol-oljekraftverket dels utgjorde frekvensreferens men också utjämnade vågformen och tog de riktigt snabba topparna genom att ha rejält med roterande massa igång?

Jämför att man på järnvägen kan hjälpa kontaktledningsnätet genom att ha en roterande omformare igång kopplad bara till kontaktledningen utan att mata in ström från vanliga elnätet. (Framförallt Rc-loken som är thyristorstyrda på i princip samma sätt som vanliga triacdimmers ger rätt usel effektfaktor)
 
Vindkraftverken ger AC ut, men spänningen kan ju variera lite när man har 50 verk på samma ställe och det helt plötsligt friskar i. Med DC-länk kan man pulsbreddsmodulera växelriktaren och på det viset åstadkomma en enkel men effektiv spänningsreglering.
 
O
mycke_nu skrev:
Först kanske man skall bevisa att CO2 verkligen är ett problem..
Bra sagt!

Om co2 ör sådant problem borde vi förbjuda människor att andas mer än ett visst antal andetag per dag:p
 
Det är framför allt frekvensen (och därmed varvtalet på propellern) som varierar med vindstyrkan som gör att man går över ett mellanled med likström. De direktinfasade hobbyverk som finns då måste det blåsa en viss vindstyrka innan det ger effekt och sedan blåser det för mycket så går det för fort för generatorn. Den produktiva blåsten bli begränsad både upp och ner.

Spänningen går att styra med magnetiseringen av rotorn i generatorn

Protte
 
Odjuret skrev:
Bra sagt!

Om co2 ör sådant problem borde vi förbjuda människor att andas mer än ett visst antal andetag per dag:p
Och förbjuda att kossor pruttar.

Prutte
 
Det är då riktare byggda med IGBT-teknik och inte jonventilens lite modernare kusin tyristorn. Det är vanligt vid lite större vindparker.
 
Är tidsordningen,
Jonventil
Tyristor
GTO (Gate Turn Off)
IGBT

??

Protte
 
Ja, det verkar vara en riktig tidslinje.
 
Att inte förstå att tillföra CO2 i högre grad än den förbrukas är det absolut INGEN som betvivlar. Att den fossila förbränningen står för en stor del av detta nettotillskott tror jag inte heller någon argumenterar emot.
Frågan är ju vid vilken nivå den förhöjda CO2 halten blir skadlig, vissa påstår att den redan idag är skadlig medans andra säger att den kan ökas med en faktor 10.

Eftersom forskare, politiker, företag, tyckare som vi här på byggahus omöjligen kan hitta den absoluta sanningen innan det är försent så är det ju dumt o chansa.
 
Nimajneb skrev:
Att inte förstå att tillföra CO2 i högre grad än den förbrukas är det absolut INGEN som betvivlar. Att den fossila förbränningen står för en stor del av detta nettotillskott tror jag inte heller någon argumenterar emot.
Frågan är ju vid vilken nivå den förhöjda CO2 halten blir skadlig, vissa påstår att den redan idag är skadlig medans andra säger att den kan ökas med en faktor 10.

Eftersom forskare, politiker, företag, tyckare som vi här på byggahus omöjligen kan hitta den absoluta sanningen innan det är försent så är det ju dumt o chansa.
Det finns absolut ingen samstämmighet om att en högre CO2halt skulle vara negativt:

”In general, a higher atmospheric CO2 concentration increases plant production as a result of higher rates of photosynthesis and increased water use efficiency.”
“It is expected that by 2030 warming temperatures and changes in rainfall will have led to the increase of 3.1% in wheat yields at a low altitudes and of 4.0% in wheat yields at high altitude in semiarid northwestern China, and that by 2050, there will have been the additional increase of 2.6% and 6.0%, respectively, at these altitudes”.
Xiao, G. Q. Zhang, Y. Li, R. Wang, Y. Yao, H. Zhao, and H. Bai. 2010. Impact of temperature increase on the yield of winter wheat at low and high altitudes in semiarid northwestern China. Agricultural Water Management, 97, 1360–1364.

Saxat från
http://www.theclimatescam.se/2012/05/01/men-du-ar-ju-inte-klimatforskare/
 
KnockOnWood skrev:
Det finns absolut ingen samstämmighet om att en högre CO2halt skulle vara negativt:

”In general, a higher atmospheric CO2 concentration increases plant production as a result of higher rates of photosynthesis and increased water use efficiency.”
“It is expected that by 2030 warming temperatures and changes in rainfall will have led to the increase of 3.1% in wheat yields at a low altitudes and of 4.0% in wheat yields at high altitude in semiarid northwestern China, and that by 2050, there will have been the additional increase of 2.6% and 6.0%, respectively, at these altitudes”.
Xiao, G. Q. Zhang, Y. Li, R. Wang, Y. Yao, H. Zhao, and H. Bai. 2010. Impact of temperature increase on the yield of winter wheat at low and high altitudes in semiarid northwestern China. Agricultural Water Management, 97, 1360–1364.

Saxat från
[länk]
Fortfarande bara en diskussion om nivån, vissa tror mer andra mindre:)
 
Hur kan man växelrikta med tyristorer? Tyristorn kan ju inte stängas av utan att strömmen genom den sjunker till nära noll. Är det stora induktanser inblandade? Det är ju knappast fyrkantvåg man vill ha på nätet.
 
Man pulsbreddsmodulerar med hög frekvens, sedan tar förmodligen induktansen i transformatorn och nätet man matar mot hand om utjämningen.
 
Avemo skrev:
Hur kan man växelrikta med tyristorer? Tyristorn kan ju inte stängas av utan att strömmen genom den sjunker till nära noll. Är det stora induktanser inblandade? Det är ju knappast fyrkantvåg man vill ha på nätet.
Du sätter en tyristor till bredvid kopplad till den första med en kondensator ( mellan de båda anoderna) nr 1 leder sedan tänder du 2:an, då tar tvåan hela lastströmmen via kondensatorn så ettan slocknar. Sedan laddas ju kondensatorn och blir ett avbrott och då slocknar tvåan.

Jodå det lär behövas en och annan induktans för att få det att likna sinus.

Hittade detta med släcktyristor även i en så liten pryl som en fotoblixt som avpassade styrkan till avstånd och annat ljus.

Protte
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.