Jag förklarade varför liggande tuber är sämre än stående. Jag har inte nämnt någon panna överhuvudtaget, eftersom jag inte har erfarenhet av dem.
Därför kan jag inte heller relatera till påståendet att Vb's pannor ej omfattas av gravitationen.
Därför kan jag inte heller relatera till påståendet att Vb's pannor ej omfattas av gravitationen.
Eldar (tyvärr) också i en vedolux. Utan turbulatorer så är den en katastrof sett till verkningsgrad och med turbulatorer som såklart sitter i de liggande tuberna så är det inte längre sotat i en handvändning. Pannjäveln var relativt nyinstallerad när vi köpte huset för ca.7år sen men snart ska den ut 
Jag ser vad du skriver och jag förstår ordens innebörd, men vad de har med saken att göra, förstår jag inte!Elffors skrev:
Staffan
Inte heller detta gör mig klokare.Elffors skrev:
Vad har icke gravitation med ev. sotkompenserad yta att göra. Vice versa kan jag tycka.
Ett förtydligande. Hypotes: sotet i liggande tuber ansamlas på "botten" och isolerar därmed tio % av tubens yta. Ökas den totala tubarean med tio% blir den "isolerade tubytan" till stora delar kompenserad.
"Fredda"
Det var intressant. Jag tittade på en likadan panna som din och tänkte -en sådan skall jag ha!! Konstruktionen verkade genial.
Jag sansade mig när jag såg att man fick två Orlan för samma pris.
Staffan
Det du citerade var inte ett svar på nåt du skrev.Staffan2000 skrev:
Hypotes: Liggande tuber är en dum konstruktion. Om man måste öka tubensarea för att kompensera att ligger sot i botten på tuben.
Så fixar man ett fel med ett annat fel.
Smartast måste väl ändå vara att ha många små tuber än få stora?
För då maximerar man ytarean på de samanlagda tuberna för att uppnå hög konvektion. givetvis spelar ju längden in med. ju längre dessto bättre.
En fråga: Hur sotas den delen av VB's tuber som är stående?
Jag har bara hör att pannorna är så lättsotade.
Kan bara tala för mig själv men i mitt hushåll definieras verkningsgrad även i pannans tillgänglighet sett över en hel eldningssäsong. I mitt hushåll ska pannan ha runda stående rökgastuber som enkelt sotas med en spak på utsidan. Antalet rökgastuber ska helst vara för många än för lite så trots ett tunt, tunt sotskikt så påverkas inte den värmeöverförande ytan i någon större utsträckning. Med en spak på utsidan dvs spaksotning så kan alla i hushållet enkelt sota tuberna. Annars vet jag av erfarenhet att endast jag får utföra den åtgärden och det brukar vara något man skjuter på in i det sista. Man drar sig för att öppna pannan och dra ut dessa sotiga skitiga turbulatorer. Så hos mig hände det allt för ofta att rökgastempen blev för hög innan man kom till skott.. Med dålig verkningsgrad som följd.jensaro skrev:
Nu när jag beställde min ETA sh 40 var det ett krav att pannan skulle ha spaksotning, tändlucka samt ingen förbränningskammare man måste plocka ut vid rengöring. På så sätt kan alla i hushållet sköta pannan och verkningsgraden hålls på en hög jämn nivå under årets alla dagar.
Får håpe spaksotningen er bedre på ETA enn den er på Effecta. Den består av å skrangle litt med turbulatorene inne rökgastubene, og jeg synes ikke virkningen er all verdens. Soter tubene når pannan spør etter sotning ved 80 timer. Sotet i dag. Rensket først ut under tubene, "sotet" med spaksotningen og så hvor mye aske som var kommet ned, fjernet denne og sotet med sotviske. Etter det lå det MYE sot under tubene som spaksotningen ikke hadde greid å få bort under de 80 timene.
Så er jeg helt enig i at det beste er om man ikke trenger ta ut noe for å aske ut av pannan. I Effectaen er det en stålbalje som asken samles i, og som om tømmes for om lag hver 3. eldning. Fort gjort, men jeg må gjøre det...
Så er jeg helt enig i at det beste er om man ikke trenger ta ut noe for å aske ut av pannan. I Effectaen er det en stålbalje som asken samles i, og som om tømmes for om lag hver 3. eldning. Fort gjort, men jeg må gjøre det...
Redigerat: