357 538 läst ·
9 451 svar
358k läst
9,5k svar
Vi som gillar kärnkraft, vad behövs för att det ska bli
Sant, det är statliga kreditgarantier OCH garanterad ersättning på 80 öre/kWh.Nötegårdsgubben skrev:
Men jag och djac struntade i att nämna kreditgarantierna, kanske för att vi inte tycker just de är så problematiska (gäller mig i alla fall).
Detta leder mig till ett citat ur "Field of Dreams" - "If you build it, they will come":lars_stefan_axelsson skrev:
Njae, det har inte jag tänkt. Jag missade om det var det som var scenariot.
Men planen var som sagt 24 reaktorer från början.
Ja, i Sverige idag så står reaktorer avställda för översyn under sommaren. Det är det vanliga.
Nu hoppas jag på mer elanvändning, och med ändrat klimat så kommer vi nog att använda betydligt mer el för kylning och mera närma oss resten av världen som gör av med mest el på sommaren, inte vintern.
Ja, alltså, vi kunde ju köra tolv reaktorer förut utan några större problem; det gick att tjäna pengar då med. Lägger vi till lite elintensiv industri så kan vi säkert få avsättning för fyra till.
För mig är frågan enklare. Förutom vad som redan sagts om begränsad reglerkraft, det faktum att vi behöver ersätta gamla reaktorer, och export så handlar det om vi kan få ut gökungen (ja ungarna) ur boet innan de svälter ihjäl oss. Så länge slumpkraften inte betalar för sin slumpmässighet så blir det naturligtvis ekonomiskt svårt för alternativen. Det går inte att komma undan och är den enda stora frågan.
Om vi sedan skall ha 12, 14, 16, 18, eller 20 reaktorer, det är en annan, betydligt enklare fråga.
Bara tänk; Om industrin hade fått igenom sina 24 reaktorer så hade "ni vet vem" kanske inte kunnat/hunnit/haft råd att lägga ner tillräckligt många för att vi skulle hamnat i den situation vi sitter i idag?
Så, som så ofta. Man skall aldrig hålla igen. Finns pengarna till investering så är det bara att sätta sprätt på dem med en gång. Att vänta leder nästan aldrig till något gott. Man skall ta chansen när man har den. Imorgon så blåser andra vindar.
-
Detta används mycket inom teknikbranschen när det gäller grundläggande infrastruktur som man inte vet hur den kommer att användas, men man vet att den blir populär när den väl finns där.
Ingen hade en aning om att vi skulle få Über som ett resultat av mobilnäten, eller Foodora, eller Swish, Eller ens BankID, eller Internetbanken, eller möjlighet att chatta med en doktor, eller möjlighet att följa förseningarna i lokaltrafiken, eller realtidsdata om köer och hinder på vägaren, eller....
När mobilnäten byggdes så räknade man helt enkelt med att man skulle få tillbaka pengarna i form av nya kunder, vilket man också fick.
Vi står nu inför att vi behöver mycket el och stabil elförsörjning till ett rimligt pris. Skall vi ha den på plats även i framtiden så måste man våga satsa.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 297 inlägg
Det finns också bland annat ett presumerat pris om vad elen kommer kosta under produktionstiden och beskrivningar av behovet av baskraft i systemet.Mikael_L skrev:
Men visst, vill du låtsas som om hela frågan handlar om att subventionera ny kärnkraft, så gör det. Inte för att jag tror att du är av den övertygelsen egentligen, men kör du!
Precis så.pacman42 skrev:
Var det förresten någon specifik produktionsform du snöat in på, eller kan du möjligen tänka dig den som ger mest bang for the buck?
Jag är öppen för allt som erbjuder en stabil produktion under vinterhalvåret. Man får gärna slå ihop ett par energikällor (exempelvis kärnkraft och vattenkraft) om man så önskar, men vi skall ha tillräckligt med produktion även när vi når de högsta behoven under vintern. Jag vill definitivt inte vara beroende av fossilkraft från andra delar av Europa.Mikael_L skrev:
Jag hade gärna sett att det skulle finnas fossilfri lagringsbar värmekraft (eller kemisk energi) som alternativ på vintern, men vi har ingenting där som både skalar tillräckligt och har tillräckligt låga kostnader. Vätgasen har ju fallerat totalt. Den är för dyr för detta ändamål. Batterier räcker inte heller till här. Det bästa alternativet jag ser är därför en viss "överproduktion" av stabil baskraft och försäljning till andra länder av denna, samt att vi sparar mer vattenkraft för att kunna hantera extremerna.
Välj själv stabil basproduktion som kostar under kronan/kWh och är fossilfri. Jag accepterar vilken energikälla som helst som uppfyller detta.
Ja alltså, i och med att vi ger både kreditgarantier och vinstgarantier så lär det första inte vara ett problem. Däremot kan jag mycket väl se 80-öringen krypa uppåt efterhand.Mikael_L skrev:
Som någon nämnde tidigare i tråden, jag har inte hört talas om hur det garanterade elpriset på 80 öre/kWh faktiskt ska beräknas.
Är det per såld kWh, så att de alltid får minst 80 öre känns det som ett problematiskt upplägg. Beräknas det som ett snitt på helårsbasis är det faktiska priset i SE4 redan högre när man tittar på fastpris avtal.
Den här artikeln i GP antyder att det ska jämföras mot ett snittpris https://www.gp.se/ekonomi/forslag-s...ansieras.5355d5c3-3ee4-5d0c-bc4b-d76edfc1b25d
Men precis som vissa tidigare diskussioner på forumet är det då väldigt viktigt hur snittet beräknas, är det ett aritmetiskt snitt över en tidsperiod, eller är det ett snitt baserad på faktisk produktion. Är det ett tidssnitt vore det att skära guld med täljkniv genom att lägga revisioner av kraftverket när priset är lågt, men ändå få tillgodoräkna sig det låga priset som en kostnad som ska subventioneras bort.
Det enda rimligt sättet är att titta på totala antalet kWh producerade över ett år, och totala inkomsterna, och om det snittet är under 80 öre / kWh täcka upp mellanskillnaden (och med tanke på ledningarna glöder när priserna är som högst lär det inte bli mycket att betala ut för staten i så fall)
Är det per såld kWh, så att de alltid får minst 80 öre känns det som ett problematiskt upplägg. Beräknas det som ett snitt på helårsbasis är det faktiska priset i SE4 redan högre när man tittar på fastpris avtal.
Den här artikeln i GP antyder att det ska jämföras mot ett snittpris https://www.gp.se/ekonomi/forslag-s...ansieras.5355d5c3-3ee4-5d0c-bc4b-d76edfc1b25d
Men precis som vissa tidigare diskussioner på forumet är det då väldigt viktigt hur snittet beräknas, är det ett aritmetiskt snitt över en tidsperiod, eller är det ett snitt baserad på faktisk produktion. Är det ett tidssnitt vore det att skära guld med täljkniv genom att lägga revisioner av kraftverket när priset är lågt, men ändå få tillgodoräkna sig det låga priset som en kostnad som ska subventioneras bort.
Det enda rimligt sättet är att titta på totala antalet kWh producerade över ett år, och totala inkomsterna, och om det snittet är under 80 öre / kWh täcka upp mellanskillnaden (och med tanke på ledningarna glöder när priserna är som högst lär det inte bli mycket att betala ut för staten i så fall)
Husägare
· Skåne
· 5 393 inlägg
Dagens kostnad Mars 2026Mikael_L skrev:
Ungefärlig kostnad för O3
Typiska uppskattningar för svenska kärnkraftverk:
- 15–25 öre/kWh i ren driftkostnad (marginalkostnad)
- 30–45 öre/kWh om man räknar in fler långsiktiga kostnader
Produktionskostnaden består främst av:
- Kärnbränsle – ca 5–10 öre/kWh
- Drift & personal – ca 5–10 öre/kWh
- Underhåll & moderniseringar – ca 5–10 öre/kWh
- Avgift till Kärnavfallsfonden (slutförvaring av avfall) – några öre/kWh
- Försäkringar, säkerhet, myndighetskrav
Viktigt att förstå
Kärnkraft har:
- höga investeringskostnader (bygga reaktorn)
- låga driftkostnader per kWh när den väl är byggd
Exempel
Om elpriset är 120 öre/kWh:
- kostnad: ~25 öre/kWh
- kvar före skatt och kapitalkostnader: ≈95 öre/kWh
Grov intäktsbild
Reaktorn O3 är Sveriges största (~1450 MW). Om priset är t.ex. 120 öre/kWh:
- 1450 MW ≈ 1 450 000 kWh per timme
- Intäkt ≈ 1,7 miljoner kr per timme
- ≈ 40 miljoner kr per dygn vid fullt effektuttag (före kostnader)
Redigerat:
Har du gjort samma kalkyl för ny kärnkraft, jag tror nämligen inte att de 80 örena kommer hålla ens fram till uppstarten, såna byggen tenderar att överskrida sin budget och jag kan nästan slå vad om att vi kommer tvingas öka 80öringen väsentligt?L Leif i Skåne skrev:Dagens kostnad Mars 2026
Ungefärlig kostnad för O3
Typiska uppskattningar för svenska kärnkraftverk:
Vad som ingår i kostnaden
- 15–25 öre/kWh i ren driftkostnad (marginalkostnad)
- 30–45 öre/kWh om man räknar in fler långsiktiga kostnader
Produktionskostnaden består främst av:
- Kärnbränsle – ca 5–10 öre/kWh
- Drift & personal – ca 5–10 öre/kWh
- Underhåll & moderniseringar – ca 5–10 öre/kWh
- Avgift till Kärnavfallsfonden (slutförvaring av avfall) – några öre/kWh
- Försäkringar, säkerhet, myndighetskrav
Viktigt att förstå
Kärnkraft har:
Det betyder att när elpriset t.ex. är 110–120 öre/kWh och driftkostnaden är ~20–30 öre/kWh, så finns det stor marginal för att täcka investeringar och ge vinst.
- höga investeringskostnader (bygga reaktorn)
- låga driftkostnader per kWh när den väl är byggd
Exempel
Om elpriset är 120 öre/kWh:
För en reaktor i storlek med O3 (~1450 MW) kan det innebära tiotals miljoner kronor per dygn när den körs på full effekt.
- kostnad: ~25 öre/kWh
- kvar före skatt och kapitalkostnader: ≈95 öre/kWh
Grov intäktsbild
Reaktorn O3 är Sveriges största (~1450 MW). Om priset är t.ex. 120 öre/kWh:
- 1450 MW ≈ 1 450 000 kWh per timme
- Intäkt ≈ 1,7 miljoner kr per timme
- ≈ 40 miljoner kr per dygn vid fullt effektuttag (före kostnader)
Husägare
· Skåne
· 5 393 inlägg
Varför överskrida budget?D djac skrev:
Sverige (läs ASEA ATOM) byggde 9 kärnkraftverk i Sverige + 2 i Finland nyckelfärdiga till fast pris under budget och tid!
Oskarshamn O3 världen största kokarreaktor byggdes på 48 månader 4 år från "spade i mark" till el på nät och på budget!
Öresundsbron byggdes underbudget och klar 1/2-år tidigare än planerat.
Den gemensamma nämnaren är att när beslutet är taget så håller politiker sig borta från projektet.
Tja, varför inte, det är en gissning, precis som min gissning att de 80 öre som nämns idag kommer öka, ganska säker på att detta bygger på glädjekalkyler och att när detta väl rullar igång så sitter vi i fällan och kommer bara fortsätta få öppna plånboken när det bes om det.L Leif i Skåne skrev:Varför överskrida budget?
Sverige (läs ASEA ATOM) byggde 9 kärnkraftverk i Sverige + 2 i Finland nyckelfärdiga till fast pris under budget och tid!
Oskarshamn O3 världen största kokarreaktor byggdes på 48 månader 4 år från "spade i mark" till el på nät och på budget!
Öresundsbron byggdes underbudget och klar 1/2-år tidigare än planerat.
Den gemensamma nämnaren är att när beslutet är taget så håller politiker sig borta från projektet.
Om någon känner till hur garantipriset beräknas för Hinkley point C så kan nog det ge en ide.A ajn82 skrev:
Det finns inget som tvingar svenska politiker att göra på samma sätt. Men det är väl troligt att man tittat på metoden i UK och inspirerats av den.
Det är fel att blanda in vad som är rimligt när det gäller politiska beslut.A ajn82 skrev: