Murjek, det verkar som om du först bestämma dig för om du vill ha grannarnas båthus kvar eller ej. Vill du få bort dem så vänd dig till någon som kan lagen. Här kommer du få alla möjliga svar. 
I detta forum finns en hel del kunskap och erfarenhet av olika problem/lösningar som jag gärna tar del av.
Det är därför kul att få så många olika synpunkter på olika situationer och hur dessa kan lösas.
Innan jag går vidare på något sätt så ska jag ta reda på så mkt fakta som möjligt.
Själv tycker jag dock att det är lite konstigt att man bygger på mark som man inte äger eller ens har dokumenterat något servitut/arrende el dylikt.
Det är därför kul att få så många olika synpunkter på olika situationer och hur dessa kan lösas.
Innan jag går vidare på något sätt så ska jag ta reda på så mkt fakta som möjligt.
Själv tycker jag dock att det är lite konstigt att man bygger på mark som man inte äger eller ens har dokumenterat något servitut/arrende el dylikt.
Välkommen till landsbygdenmurjek skrev:
Ute där jag bor, också utanför Västerås, finns det rätt många minibyggen (pumphus för sommarvatten/små verktygsbodar, etc.) nere vid vattnet på mark som tillhör någon annan, med eller utan muntlig överenskommelse, och så har det "alltid" varit.
Lycka till i varje fall!
Inger.P. skrev:
Jo, det måste nog säljaren men det ligger säkert också på köparens undersökningsplikt
Hittat här på bygghus under "fråga experten":
FRÅGA (2006-03-27):
Jag och min familj köpte ett hus för ca 1,5 år sedan. På granntomten stod då och står fortfarande en liten stuga (förråd/lekstuga) som troligtvis är byggd för 2-3 år sedan, dvs då de förra ägarna till vårt hus fortfarande ägde huset. Denna stuga står på gränsen till vår tomt och nu till våren när vi ska röja på den delen av tomten till vilken grannens stuga ligger, så tycker jag att grannens stuga "stör". Vår tomt är ca 550 kvm och vårt hus (markytan är ca 75 kvm) ligger mitt på tomten. Jag har inte funnit några dokument som visar att det finns någon skriftlig överenskommelse eller något medgivande till grannens stugbygge. Kan jag som ny fastighetsägare kräva att stugan flyttas så att den åtminstone står 4,5 meter från tomtgränsen?
SVAR:
Säljaren av er fastighet skulle ha informerat er om grannens förråd när ni köpte fastigheten. Tyvärr tror jag inte att ni kan få bort den, med ert ovetande som grund. Däremot tycker jag att ni ska försöka lösa det på fredlig väg. Är det en liten lekstuga så bör den inte vara så svår att flytta på. Förklara er situation och hur ni upplever det, se om ni inte tillsammans kan flytta den en bit in på ägarens tomt.
/Calle Posse
Bygganissa svar handlar ju om ngt annat.
Ifall man frågar grannen ifall man får bygga nåt närmare än 4,5 m och grannen går med på det så står ju bygget framme när nästa köpare kommer. Alltså är det ingen överaskning. Det är något man vet om.
I det här fallet så står det byggnader på annans mark.
Jag är mest fundersam över varför du inte trodde byggnaderna är dina om de står på din nyinköpta mark?
Jag skulle iaf ta för givet att de byggnader som står på min mark är mina (ifall säljer inte upplyser om annat)
Ifall man frågar grannen ifall man får bygga nåt närmare än 4,5 m och grannen går med på det så står ju bygget framme när nästa köpare kommer. Alltså är det ingen överaskning. Det är något man vet om.
I det här fallet så står det byggnader på annans mark.
Jag är mest fundersam över varför du inte trodde byggnaderna är dina om de står på din nyinköpta mark?
Jag skulle iaf ta för givet att de byggnader som står på min mark är mina (ifall säljer inte upplyser om annat)
Nu när jag tänker efter så kan ju jag hamna i samma sits som den som byggt sjöbod på annans mark.
Jag fick för 18 år sedan en sjöbod av en släkting, den kanske är på 15 m2.
Då gick jag i gymnasiet, jag bytte tak, tilläggsisolerade och brädfodrade (jo då, redan då högg och sågade man eget timmer)
Lade i nya golvbjälkar, isolerade golvet, la nytt brädgolv, gjorde fönster och dörr......sedan tog det stopp av någon anledning, väggarna inne är fortfarande halvt isolerade :-[
Marken den stod på trodde vi då tillhörde en gård som testamenterades som en "fond" på 20-talet, vid närmare efterforskningar visade det sig att sjöboden var byggd på grannens mark ;D
Detta spelade ingen större roll då grannen å jag kom (och kommer) bra överens, vet att vi skrev något slags hyreskontrakt för marken på 49 år, erlade för detta 1 symbolisk krona.
Nu är kontraktet sedan länge borttappat, och jag tror väl inte heller att det hade vart speciellt giltigt vid någon framtida tvist e.t.c
Hur ska man juridiskt göra en sådan sak rätt, t.ex om murjek (eller han som äger marken min stuga/sjöbod står på) vill hyra marken på riktigt sätt, så man vid framtida försäljning eller arvsskifte inte tvingas riva byggnaden. ?
Jag fick för 18 år sedan en sjöbod av en släkting, den kanske är på 15 m2.
Då gick jag i gymnasiet, jag bytte tak, tilläggsisolerade och brädfodrade (jo då, redan då högg och sågade man eget timmer)
Lade i nya golvbjälkar, isolerade golvet, la nytt brädgolv, gjorde fönster och dörr......sedan tog det stopp av någon anledning, väggarna inne är fortfarande halvt isolerade :-[
Marken den stod på trodde vi då tillhörde en gård som testamenterades som en "fond" på 20-talet, vid närmare efterforskningar visade det sig att sjöboden var byggd på grannens mark ;D
Detta spelade ingen större roll då grannen å jag kom (och kommer) bra överens, vet att vi skrev något slags hyreskontrakt för marken på 49 år, erlade för detta 1 symbolisk krona.
Nu är kontraktet sedan länge borttappat, och jag tror väl inte heller att det hade vart speciellt giltigt vid någon framtida tvist e.t.c
Hur ska man juridiskt göra en sådan sak rätt, t.ex om murjek (eller han som äger marken min stuga/sjöbod står på) vill hyra marken på riktigt sätt, så man vid framtida försäljning eller arvsskifte inte tvingas riva byggnaden. ?
Har nu pratat med säljaren och han säger sig inte veta om att dessa båthus står på hans fd mark. jag vet att han äger stora fastigheter även på andra ställen så han har helt enkelt inte haft koll på det. Han köpte fastigheten för 15 år sedan och har inte varit där så mycket. Det känns lite trist att börja tjafsa om detta men samtidigt bör jag väl ta tag i detta omedelbart. Det hade nästan varait bättre om det funnits ett servitut för båthusen så hade man vetat det från början.
Ett muntligt avtal om nyttjanderätt mellan förra fastighetsägaren och ägaren till båthusen kan aldrig vara gällande mot dig om du inte kände till det. För att bli gällande måste det vara ett skriftligt avtal som dessutom är inskrivet hos inskrivningsmyndigheten
Får man fråga vart utanför Västerås denna strand ligger?murjek skrev:
Jag har nämligen själv ett båthus vid Mälaren som står på "ofri" grund men som tillhör mitt hus av gammal hävd vilket inte kan brytas av markägare eller annan..
Ja enligt mäklaren och lantmäteriet.Faidros skrev:
I detta fall är det lite spec dock.
Marken och vattnet ägs av en bonde, men har sedan 200år varit en samfällighet delad på fem bondgårdar för att säkerställa deras tillgång till sjön för islagring mm så som man hade förr.
Min fastighet är en av de fem, och den enda som har en bod kvar idag.
Boden finns inte på papper men samfälligheten finns dokumenterad, och det räcker.
Så av "gammal hävd" är boden min liksom rätten att nyttja plats för båt osv..
Samfälligheten låter som något man hittar i skiftesförrättningar, från tiden när man rev de gamla bondbyarna...
Ja, det tål ju att granska om något sådant kan utgöra grund för dessa båthus. Har någonsin TorpAnders blivit avkrävd bevisning om hävdens giltighet?
Ja, det tål ju att granska om något sådant kan utgöra grund för dessa båthus. Har någonsin TorpAnders blivit avkrävd bevisning om hävdens giltighet?
Det där är väldigt speciella saker som fanns/finns i många byar mellan byns dåtida fastigheter. Rent juridiskt kan frågorna bli knepiga, om parterna hamnar i tvist, vanligen orsakat av att marken blir värdefull för markägaren via annan användning. Detta gäller särskilt om det i de gamla handlingarna står angivet tydliga syften för rättigheten (t ex upptagning av is, upphängning av nät, torvtäkt etc) vilket inte använts av rättighetsinnehavarna de senaste årtiondena. Det finns markägare som i detta läge kunnat upphäva rättigheterna med hänvisning till att området ej använts just på det sätt som angavs i samfällighetsöverenskommelsen, utan enbart på andra sätt.
Men står det däremot uttryckligen "båthus eller liknande" i handlingarna så är ju saken klar. Då finns ett "gammalt servitut" på båtplatsen. I sådana fall kan/bör man kanske reglera detta mellan parterna genom att införa ett formellt servitut enligt nu gällande lagar, så slipper man trassel om en oförstående tredje part (köpare) dyker upp senare
Men står det däremot uttryckligen "båthus eller liknande" i handlingarna så är ju saken klar. Då finns ett "gammalt servitut" på båtplatsen. I sådana fall kan/bör man kanske reglera detta mellan parterna genom att införa ett formellt servitut enligt nu gällande lagar, så slipper man trassel om en oförstående tredje part (köpare) dyker upp senare
Det är länge sedan tråden skrevs men jag känner ändå för en kommentar. Den som uppför en byggnad på annans mark bör ha en nyttjanderätt i botten. Undantag är fiskarbefolkningens fiskebodar på kronoholmar, kronan krävde ingen ersättning för dessa. Föreligger en nyttjanderätt så har den nomalt sett ett datum då den upphör eller kan sägas upp. Byggnadens ägare kan då föra bort byggnaden. Har han inte gjort det inom ett antal månader tillfaller byggnaden markägaren genom accession.
Ett avtalslöst tillstånd kan rimligen inte ge byggnadens ägare en starkare ställning än om t ex ett arrendeförhållande förelegat. Jämför hyreslagen. Den som endast disponerar ett utrymme kommer inte i åtnjutande av några av hyresgästens lagliga skydd.
Se arrendelagstiftningen i jordabalken 8 kapitlet. En nyttjanderätt till t ex byggnad på annans mark kan upplåts på livstid men den kan inte samtidigt vara ersättningsfri. Angående markägarens möjligheter till inlösen etc se 21 §.
I det aktuella fallet skulle jag meddelat byggnadernas ägare att eventuella överenskommelser om fritt nyttjande av marken sägs upp. Om inte bygganderna bortförts inom t ex sex månader tillfaller de markägaren. Ett alternativ är att ett nytt tidsbegränsat arrende erbjuds. Ett sådant arrende bör inte löpa på så lång tid att det blir en belastning på markvärder vid en framtida försäljning.
Att som byggnadsägare hävda att man har rätt att ha kvar byggnaderna och detta gratis är bara skrämseltaktik från folk som kör med nykomlingar på bygden. En del folk på lander gillar inte juridik utan föredrar hot. En annan sak är att markägaren inte bör ta sig in i byggnaderna.
Att anlita en jurist gör att man slipper involvera sig personligen och ger påstridiga byggnadsägare mindre angreppspunkter. Juristen bör till en början be ägarna till byggnaderna meddela med vilken rätt man anser sig ha bygganderna på annans mark och av vilket skäl denna rätt skulle göras gällande mot en ny markägare. Jag betvivlar att en gratis nyttjanderätt kan uppstå genom hävd. Nya tider och nya förhållanden gör att gamla vanor får vika.
Ett avtalslöst tillstånd kan rimligen inte ge byggnadens ägare en starkare ställning än om t ex ett arrendeförhållande förelegat. Jämför hyreslagen. Den som endast disponerar ett utrymme kommer inte i åtnjutande av några av hyresgästens lagliga skydd.
Se arrendelagstiftningen i jordabalken 8 kapitlet. En nyttjanderätt till t ex byggnad på annans mark kan upplåts på livstid men den kan inte samtidigt vara ersättningsfri. Angående markägarens möjligheter till inlösen etc se 21 §.
I det aktuella fallet skulle jag meddelat byggnadernas ägare att eventuella överenskommelser om fritt nyttjande av marken sägs upp. Om inte bygganderna bortförts inom t ex sex månader tillfaller de markägaren. Ett alternativ är att ett nytt tidsbegränsat arrende erbjuds. Ett sådant arrende bör inte löpa på så lång tid att det blir en belastning på markvärder vid en framtida försäljning.
Att som byggnadsägare hävda att man har rätt att ha kvar byggnaderna och detta gratis är bara skrämseltaktik från folk som kör med nykomlingar på bygden. En del folk på lander gillar inte juridik utan föredrar hot. En annan sak är att markägaren inte bör ta sig in i byggnaderna.
Att anlita en jurist gör att man slipper involvera sig personligen och ger påstridiga byggnadsägare mindre angreppspunkter. Juristen bör till en början be ägarna till byggnaderna meddela med vilken rätt man anser sig ha bygganderna på annans mark och av vilket skäl denna rätt skulle göras gällande mot en ny markägare. Jag betvivlar att en gratis nyttjanderätt kan uppstå genom hävd. Nya tider och nya förhållanden gör att gamla vanor får vika.
Det här rättsfallet som hanterats både av vattenöverdomstolen och HD kan möjligen innehålla en del av intresse i vad gäller byggnad vid strandkanten och nyttjandet:
https://lagen.nu/dom/nja/1987s648
https://lagen.nu/dom/nja/1987s648
