4 354 läst ·
35 svar
4k läst
35 svar
Vem vill förbarma sig över ett stationshus?
Sida 1 av 3
http://www.blocket.se/vi/19894770.htm?ca=23_10_s&last=1
Tio minuter till Lund, femton till Malmö.
Och nej, jag är inte säljaren..däremot grannen, som gärna har någon som bor i grannhuset.
/ Fredrik
Tio minuter till Lund, femton till Malmö.
Och nej, jag är inte säljaren..däremot grannen, som gärna har någon som bor i grannhuset.
/ Fredrik
Stämmer att järnvägen är borta sedan.. åtminstonde 20 år, förmodligen 30-35. Spåren finns kvar precis där de korsar bilvägen av någon outgrundlig orsak 
Huruvida det är för många nollor i priset tänker jag inte uttala mig om, enligt ägaren är taket tätt, men det behöver nog en hel del kärlek.
/ Fredrik
Huruvida det är för många nollor i priset tänker jag inte uttala mig om, enligt ägaren är taket tätt, men det behöver nog en hel del kärlek.
/ Fredrik
Åjo den fungerar jättebra.
Har man några år fritid framför sej kunde det kanske vara intressant, utan den där sista nollan då......
Har man några år fritid framför sej kunde det kanske vara intressant, utan den där sista nollan då......
Förbarma sig över ett stationshus? Borde man väl gjort samtidigt som "nån" lade ner järnvägen...
Vad menar du billy_baver? Skulle man rivit huset samman med banan?
Enligt bilderna är inte huset särskilt orört - masonitpanelerna i väntsalen och köksinredningen ser ut att vara av betydligare nyare datum än 1893... trots att jag kan klassas om järnvägsnörd skulle jag helst stryka två nollor i slutet för att det skulle vara intressant för egen del... men det har kanske mest med landskapet att göra...
Järnvägen mellan Malmö och Tomelilla via Dalby öppnades 1892-1893, och sträckan utanför stationshuset slutade trafikeras 1987 och revs 1992.
Enligt bilderna är inte huset särskilt orört - masonitpanelerna i väntsalen och köksinredningen ser ut att vara av betydligare nyare datum än 1893... trots att jag kan klassas om järnvägsnörd skulle jag helst stryka två nollor i slutet för att det skulle vara intressant för egen del... men det har kanske mest med landskapet att göra...
Järnvägen mellan Malmö och Tomelilla via Dalby öppnades 1892-1893, och sträckan utanför stationshuset slutade trafikeras 1987 och revs 1992.
Filosofiskt och spännande. Vad jag menar är att detta är ett klassiskt "bevarandeproblem": Varför inte bevara hela järnvägen!
Varje byggnad har vid uppförandet sin funktion i det samhälle det hamnar. När samhället förändras mister funktionerna sin mening. Men byggnaderna står kvar. Den där väntsalen väcker säkert minnen hos folk i trakten. Denna byggna utgör alltså, bokstavligt talat, ett viktigt minnesmärke. Men vem kan BO med med en bevarad väntsal som vardagsrum!
Samtidigt kan vi konstatera att en massiv och välbyggd fulltegelstomme, rent ekonomiskt, utgör ett betydande restvärde. Alltså kan det bli lönsamt att fortsätta använda byggnaden i ny funktion, som är mer efterfrågad än den gamla.
Bevarande är inte detsamma som återvinning, även om båda är behjärtansvärda.
Varje byggnad har vid uppförandet sin funktion i det samhälle det hamnar. När samhället förändras mister funktionerna sin mening. Men byggnaderna står kvar. Den där väntsalen väcker säkert minnen hos folk i trakten. Denna byggna utgör alltså, bokstavligt talat, ett viktigt minnesmärke. Men vem kan BO med med en bevarad väntsal som vardagsrum!
Samtidigt kan vi konstatera att en massiv och välbyggd fulltegelstomme, rent ekonomiskt, utgör ett betydande restvärde. Alltså kan det bli lönsamt att fortsätta använda byggnaden i ny funktion, som är mer efterfrågad än den gamla.
Bevarande är inte detsamma som återvinning, även om båda är behjärtansvärda.
Jodu... spännande tanke att bevara hela järnvägen för vad jag antar vara rent kulturmiljöskäl! Frågan är då vem som skulle underhålla den 69 km långa banan mellan Malmö och Tomelilla via Dalby? För precis som hus och tomter, kräver en banvall, med eller utan spår, regelbundet underhåll för att spår inte ska växa igen och ingen blir glad av en nedgången järnväg som inte går att driva kommersiellt.
Om man bevarar stationshuset med spår visar man på en kulturmiljö som den en gång sett ut. Gör man samma utan spåren visar det både på järnvägens tidigare existens samt det faktum att banan förmodligen inte var lönsam och då blir det ett "monument" över ett historiskt skede.
Att bo med en väntsal som har kvar sin ursprungliga fasta inredning behöver inte bli ett problem, det beror på hur man löser det. Själv restaurerar jag en banvaktstuga där jag tänker bo året om och behålla rummens individuellt relativt ringa bostadsyta. Som exempel kommer jag låta det ursprungliga skafferiet och köket samverka som enskilda rum. Kylskåp, mycket av proslin och liknande kommer att bo i skafferiet så att köket inte blir för belamrat med hyllor etc.
Menar du månde återanvändning, snarare än återvinning?
Om man bevarar stationshuset med spår visar man på en kulturmiljö som den en gång sett ut. Gör man samma utan spåren visar det både på järnvägens tidigare existens samt det faktum att banan förmodligen inte var lönsam och då blir det ett "monument" över ett historiskt skede.
Att bo med en väntsal som har kvar sin ursprungliga fasta inredning behöver inte bli ett problem, det beror på hur man löser det. Själv restaurerar jag en banvaktstuga där jag tänker bo året om och behålla rummens individuellt relativt ringa bostadsyta. Som exempel kommer jag låta det ursprungliga skafferiet och köket samverka som enskilda rum. Kylskåp, mycket av proslin och liknande kommer att bo i skafferiet så att köket inte blir för belamrat med hyllor etc.
Menar du månde återanvändning, snarare än återvinning?
Lär mig nåt nytt! Vad är skillnaden mellan återanvändning och återvinning? Återbruk som återbruk, tyckte jag lite slarvigt: "Tekniskt utnyttjande av ekonomiskt restvärde".
Som sagt: Förbarmande kan kosta en slant, och 69.000 meter smalspårig järnvägsvall är väl inget undantag. Vem äger idag marken under banvallen?
Som sagt: Förbarmande kan kosta en slant, och 69.000 meter smalspårig järnvägsvall är väl inget undantag. Vem äger idag marken under banvallen?
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Återvinning = återföring av använt material i tillverkningsprocesser. Jämför att smälta ner stålet i järnvägen för att tillverka pistoler eller att kola upp en timmerstomme.
Återanvändning = användning på nytt av förbrukade varor eller förpackningar för ursprungligt eller likartat ändamål. Jämför att timra ner en stomme och bygga upp den på ett annat ställe. Synonym till återbruk.
Återanvändning = användning på nytt av förbrukade varor eller förpackningar för ursprungligt eller likartat ändamål. Jämför att timra ner en stomme och bygga upp den på ett annat ställe. Synonym till återbruk.
Då borde jag tydligen ha hävdat att bevarande varken är återvinning eller återanvändning utan en tredje sorts "överlevnad". 