86 972 läst ·
108 svar
87k läst
108 svar
Vedklipp, funkar det?
Tror också det var ett bra köp, kan du inte skriva lite om vad du tycker sedan om ev. fördelar/nackdelar. Vore ju ungefär hur bra som helst =)slipperman skrev:
När du står där och klyver och skrattar åt alla andra tokar, tänk då på mig med motorsågen i högsta hugg kapandes de 45 kubikmeter ved som skall fixas och 55 kubik till som är på väg om 2 veckor =)))
Vänl,,,
Jag har ca 100 kubik att fixa, de är redan skivade med motorsåg, så det är klyvning nu. Kan aldrig använda en vedklipp, då jag har bitar upp till en bra bit över metern i diameter. Har dock en klyv, som trycker lika kraftigt som en vedklipp, och det behövs när en alm med lite förgreningar och stor diameter ska knäckas. Annars vet jag att de som har lämplig ved och en vedklipp är mycket produktiva.
Jag funderar på vedeldning, i alla fall som komplement, men förstår inte riktigt varför ni har 100 kubik ved att ta hand om? Förser ni ett stort flerfamiljshus med värme, eller köper hela kvarteret ved av er? Eller tar ni in flera års vedbehov på en gång?
Jag har svårt att tycka synd om er om ni själva sätter er i den sitsen.
Jag har svårt att tycka synd om er om ni själva sätter er i den sitsen.
Medlem
· Västra Götalands Län
· 461 inlägg
Tänk att få stå i vårsolen på vedbacken och höra fågelsången medan vedklippen går, kanske tända en brasa att grilla korv på med familjen eller ta en kopp kaffe i en paus eller varför inte bjuda in några goda vänner på lite vedplock kombinerat med äppelkaka och vaniljsås. Jag har också svårt att tycka synd om oss vedeldare med en strukturerad vedhantering.Swetrot skrev:
Något av det bästa jag läst på länge!!slipperman skrev:Tänk att få stå i vårsolen på vedbacken och höra fågelsången medan vedklippen går, kanske tända en brasa att grilla korv på med familjen eller ta en kopp kaffe i en paus eller varför inte bjuda in några goda vänner på lite vedplock kombinerat med äppelkaka och vaniljsås. Jag har också svårt att tycka synd om oss vedeldare med en strukturerad vedhantering.
Tack!/ Martin
Medlem
· Västra Götalands Län
· 461 inlägg
Då så, liten rapport från vedklipparbacken
Efter en inledande palaver med transportskador och bristfälligt monterade och därmed sönderbrännande kontaktorer så kom jag igång med klipperiet en helg försenat.
Klippen är mycket smidig och är enkel att flytta runt på vedbacken. Jag är också oerhört glad att jag köpte vedtransportören också, nu hamnar en jättehög 5 meter bort i stället för att ständigt skotta bort en minihög alldeles vid klippen.
Det går att klippa mycket stora dimensioner, i stort sett allt som går igenom hålet med ett undantag. Lönn verkar vara trådigt och kräver mycket krut i burken. 20 cm stock inga problem med lönn men vid 25 cm så är det en för stor utmaning för maskinen, då får man tugga från lite olika håll. Övriga träslag som jag kört d.v.s. björk, gran, al (tror att det var al i alla fall, ljust trä, tunn gråfläckig bark, rakväxande, lättsprucken) tar maskinen alla storlekar som går in. I något fall har jag också fått igenom träd som har varit större än hålet! Om man kör en tremetersstock av något lättsprucket trä och kör in den med toppändan först så klarar man av att spräcka den tjocka rotändan när det är 1-1,5 meter kvar, bara att plocka ut stockhalvorna och klippa halvorna separat.
Ideala dimensioner skulle jag säga ligger mellan 20 och 25 cm både ur hanteringssynpunkt och produktivitetssynvinkel. En stock som är 25 cm i diameter är tusan så STOR.
Jaha, så den klipper. Men klyver den då? Svar ja. I de allra flesta fall så klyver den så att klabbarna faller isär helt och hållet, nån gång med hjälp av fallet från tranportören. Observera att träet klyvs inte bara av klyvkilarna utan också av de skjuvkrafter som uppstår när kniven bildar mot stocken.Det finns dock ett litet inbyggd problem som uppstår när man har en väldigt tjock sistabit i kombination med trådigt träslag (lönn). Då är det inte säkert att bitarna faller isär helt och hållet.
Blir det inte en massa flis då? Det bildas en del flis och det beror lite på träslaget hur mycket småflis det blir, dock inget som stör. Grannen som har en vedmaskin från Bala har en imponerande spånhög vid sågen.
En fördel som jag inte var medveten om innan jag köpte maskinen men som har stor betydelse för hur snabbt man jobbar är att man inte behöver köra upp klippverktyget i topp varje gång. Kör man en stock som är ca 10 cm så behöver man bara öppna så mycket så att stocken går igenom. Dessutom är det endast i undantagsfall som man behöver köra i botten, den sista centimetern slits i regel isär och ger ett mycket karaktäristiskt ljud ifrån sig. Detta ljud återmatas till min hjärna som signal på att nu är det dags att byta riktning på järnet. Det är bra om man kan undvika att köra i ändlägena.
Säkerhetsmässigt då? Det är mycket energi som kan lagras i en stock innan den spricker eller går av i restsnittet som inte har klippts igenom. Alla händer bort från träet när väl kniven har nått stocken är den regel som gäller. När man klipper mindre pinnar kan de flyga iväg med en knall både framåt och bakåt. Några gånger har det till och hänt att maskinen har stannat p.g.a. av att klippimpulsen har fått kontaktorn att separera, men jag tror att det berodde på att viss energi lagrades i den plåt som sitter i botten närmast klippstycket, den funkade lite som en sån där klickmoj man klicktränar hundar med. Efter tillräckligt många kubik är nu den plåten naturligt deformerad så att den svackar permanent utan att klicka till. Man skall arbeta ensam i maskinen med 5 meters säkerhetsavstånd och det är väl också en bra regel att följa.
Arbetsmässigt då? Maskinen är så pass effektiv att den står stilla ¾ av tiden om man inte ser till att man kan hantera inmatning av stockarna effektivt. Jag kommer förmodligen jobba så i fortsättningen att stockarna går direkt från kärran med hjälp av en vajerkran (som återstår att konstruera) till bordet på klippen.
Hustrun tyckte att vedklabbarna var tunga att lägga upp på pall. I och med att en färsk vedklabbe väger betydligt mer än en torkad dito kombinerat med det faktum att jag nu också har transportör så har jag funderingar på att lösa min vedhantering lite annorlunda än jag först tänkt. Nu tänker jag så här: Kör in nyklippt ved direkt in i välventilerad vedbod med vedtransportören och låt torka i högen till nästa säsong. I början på nästa vedår plockar jag iordning den torkade veden i högen på pall för det årets förbrukning och därefter klipper jag upp ny ved som får torka där det rasat från transportören. Vad tror ni, torkar veden i en 25 kubiks jättetrave?
Då kan jag besvara min egen fråga: Ja, vedklipp fungerar Himla bra dessutom. Med en vedöppning på 29 cm klarar man det allra mesta, utom riktigt fet lönn. Effektiviteten i vedproduktionen för min maskin ligger inte i hur fort maskinen klipper upp och ned utan hur inmatning av stock löses. En stock på 25 cm i diameter är tung. Mina tidigare farhågor på att 29 cm maxöppning är för liten kommer på skam. Alltför stora stockar blir otympliga att hantera alldeles oavsett hur stor maskinen är. Som konstruktionsprincip med få rörliga delar borde underhållet vara litet vilket borgar för en god driftsäkerhet (dock hade mitt exemplar inte riktigt lämnat kanten på MTBF-badkaret ). Det som möjligtvis blir otympligt är om man har kraftigt böjda stock i stora dimensioner (+20-25 cm) eftersom det då krävs en extra insats för att vrida kvartsvarvet för att få veden ordentligt klyvd.
//Per
Efter en inledande palaver med transportskador och bristfälligt monterade och därmed sönderbrännande kontaktorer så kom jag igång med klipperiet en helg försenat.
Klippen är mycket smidig och är enkel att flytta runt på vedbacken. Jag är också oerhört glad att jag köpte vedtransportören också, nu hamnar en jättehög 5 meter bort i stället för att ständigt skotta bort en minihög alldeles vid klippen.
Det går att klippa mycket stora dimensioner, i stort sett allt som går igenom hålet med ett undantag. Lönn verkar vara trådigt och kräver mycket krut i burken. 20 cm stock inga problem med lönn men vid 25 cm så är det en för stor utmaning för maskinen, då får man tugga från lite olika håll. Övriga träslag som jag kört d.v.s. björk, gran, al (tror att det var al i alla fall, ljust trä, tunn gråfläckig bark, rakväxande, lättsprucken) tar maskinen alla storlekar som går in. I något fall har jag också fått igenom träd som har varit större än hålet! Om man kör en tremetersstock av något lättsprucket trä och kör in den med toppändan först så klarar man av att spräcka den tjocka rotändan när det är 1-1,5 meter kvar, bara att plocka ut stockhalvorna och klippa halvorna separat.
Ideala dimensioner skulle jag säga ligger mellan 20 och 25 cm både ur hanteringssynpunkt och produktivitetssynvinkel. En stock som är 25 cm i diameter är tusan så STOR.
Jaha, så den klipper. Men klyver den då? Svar ja. I de allra flesta fall så klyver den så att klabbarna faller isär helt och hållet, nån gång med hjälp av fallet från tranportören. Observera att träet klyvs inte bara av klyvkilarna utan också av de skjuvkrafter som uppstår när kniven bildar mot stocken.Det finns dock ett litet inbyggd problem som uppstår när man har en väldigt tjock sistabit i kombination med trådigt träslag (lönn). Då är det inte säkert att bitarna faller isär helt och hållet.
Blir det inte en massa flis då? Det bildas en del flis och det beror lite på träslaget hur mycket småflis det blir, dock inget som stör. Grannen som har en vedmaskin från Bala har en imponerande spånhög vid sågen.
En fördel som jag inte var medveten om innan jag köpte maskinen men som har stor betydelse för hur snabbt man jobbar är att man inte behöver köra upp klippverktyget i topp varje gång. Kör man en stock som är ca 10 cm så behöver man bara öppna så mycket så att stocken går igenom. Dessutom är det endast i undantagsfall som man behöver köra i botten, den sista centimetern slits i regel isär och ger ett mycket karaktäristiskt ljud ifrån sig. Detta ljud återmatas till min hjärna som signal på att nu är det dags att byta riktning på järnet. Det är bra om man kan undvika att köra i ändlägena.
Säkerhetsmässigt då? Det är mycket energi som kan lagras i en stock innan den spricker eller går av i restsnittet som inte har klippts igenom. Alla händer bort från träet när väl kniven har nått stocken är den regel som gäller. När man klipper mindre pinnar kan de flyga iväg med en knall både framåt och bakåt. Några gånger har det till och hänt att maskinen har stannat p.g.a. av att klippimpulsen har fått kontaktorn att separera, men jag tror att det berodde på att viss energi lagrades i den plåt som sitter i botten närmast klippstycket, den funkade lite som en sån där klickmoj man klicktränar hundar med. Efter tillräckligt många kubik är nu den plåten naturligt deformerad så att den svackar permanent utan att klicka till. Man skall arbeta ensam i maskinen med 5 meters säkerhetsavstånd och det är väl också en bra regel att följa.
Arbetsmässigt då? Maskinen är så pass effektiv att den står stilla ¾ av tiden om man inte ser till att man kan hantera inmatning av stockarna effektivt. Jag kommer förmodligen jobba så i fortsättningen att stockarna går direkt från kärran med hjälp av en vajerkran (som återstår att konstruera) till bordet på klippen.
Hustrun tyckte att vedklabbarna var tunga att lägga upp på pall. I och med att en färsk vedklabbe väger betydligt mer än en torkad dito kombinerat med det faktum att jag nu också har transportör så har jag funderingar på att lösa min vedhantering lite annorlunda än jag först tänkt. Nu tänker jag så här: Kör in nyklippt ved direkt in i välventilerad vedbod med vedtransportören och låt torka i högen till nästa säsong. I början på nästa vedår plockar jag iordning den torkade veden i högen på pall för det årets förbrukning och därefter klipper jag upp ny ved som får torka där det rasat från transportören. Vad tror ni, torkar veden i en 25 kubiks jättetrave?
Då kan jag besvara min egen fråga: Ja, vedklipp fungerar Himla bra dessutom. Med en vedöppning på 29 cm klarar man det allra mesta, utom riktigt fet lönn. Effektiviteten i vedproduktionen för min maskin ligger inte i hur fort maskinen klipper upp och ned utan hur inmatning av stock löses. En stock på 25 cm i diameter är tung. Mina tidigare farhågor på att 29 cm maxöppning är för liten kommer på skam. Alltför stora stockar blir otympliga att hantera alldeles oavsett hur stor maskinen är. Som konstruktionsprincip med få rörliga delar borde underhållet vara litet vilket borgar för en god driftsäkerhet (dock hade mitt exemplar inte riktigt lämnat kanten på MTBF-badkaret ). Det som möjligtvis blir otympligt är om man har kraftigt böjda stock i stora dimensioner (+20-25 cm) eftersom det då krävs en extra insats för att vrida kvartsvarvet för att få veden ordentligt klyvd.
//Per
Kul med en rapport .
Jag tror att veden torkar lika bra i en stack som travad, Om inte bättre.
Har själv funderat på att göra något liknande.
En hög vedbod med hål i taket där man låter veden ramla ner från transportbandet.
Att trava är ju det som tar tid.Inte att såga och klyva veden.
Jag tror att veden torkar lika bra i en stack som travad, Om inte bättre.
Har själv funderat på att göra något liknande.
En hög vedbod med hål i taket där man låter veden ramla ner från transportbandet.
Att trava är ju det som tar tid.Inte att såga och klyva veden.
Halleluja för det!slipperman skrev:Tänk att få stå i vårsolen på vedbacken och höra fågelsången medan vedklippen går, kanske tända en brasa att grilla korv på med familjen eller ta en kopp kaffe i en paus eller varför inte bjuda in några goda vänner på lite vedplock kombinerat med äppelkaka och vaniljsås. Jag har också svårt att tycka synd om oss vedeldare med en strukturerad vedhantering.
Första året med egen ved som skall fixas, trött men helnöjd. Har fattat nu att man SKALL TA DET LUGNT, annars riskerar det att bli jävligt tråkigt.
Som tillägg till den fina texten kan jag bara rekommendera att ha med frugan ute och klyva, efter 3 timmars arbete, korka upp vinflaskan på uteplatsen och njuta av vårsol, sälskap, god dryck och känna att man faktiskt gjort något så man är väl värd en belöning!
Vänl,,,
Trevlig rapport slipperman!
Uppskattar den mycket, då man som nybörjare tänker i banorna att få detta slitgöra så effektivt som möjligt och att ha en egen klippmaskin som du införskaffat slår hårdare än att ha en korrekt pay-offtid. Vet hur det brukar bli, när man skall fixa till något så är ungar sjuka, kompisar kommer in oanmälda, bilfan pajat, eller så har man inte lust =)
Att kunna rulla fram ekipaget när man närhelst önskar känns helt rätt för min del. Att investera i en bra klyv och motorsåg är inte billigt det heller, köpte motorsåg nu, 6000 gick den på, lånar farsans Faxeklym men en sådan går ju lös på 6-7000 begagnad och runt 10 lax ny så det är inte billigt det heller.
Får man fråga vad ditt kalas gick på?
Vänl,,,
Uppskattar den mycket, då man som nybörjare tänker i banorna att få detta slitgöra så effektivt som möjligt och att ha en egen klippmaskin som du införskaffat slår hårdare än att ha en korrekt pay-offtid. Vet hur det brukar bli, när man skall fixa till något så är ungar sjuka, kompisar kommer in oanmälda, bilfan pajat, eller så har man inte lust =)
Att kunna rulla fram ekipaget när man närhelst önskar känns helt rätt för min del. Att investera i en bra klyv och motorsåg är inte billigt det heller, köpte motorsåg nu, 6000 gick den på, lånar farsans Faxeklym men en sådan går ju lös på 6-7000 begagnad och runt 10 lax ny så det är inte billigt det heller.
Får man fråga vad ditt kalas gick på?
Vänl,,,