Lasermätare? Menar du IR?
De kan bli duktigt lurade på blanka ytor.
De kan bli duktigt lurade på blanka ytor.
@TS
Det står att huset är byggt på 80-talet, men hur stora radiatorer har du? Är det enkel eller dubbelpaneler, eller vad?
Lite basic "radiator-lära". Det finns/fanns 3 principer för att dimensionera radiatorer i ett 2-rörssystem
I en ved-anläggning med ackumulator så vill man, för att kunna nyttja ackumulatorn på bästa sätt, ha ganska låga flöden och lägsta möjliga retur vilket egentligen talar för Kirunametoden. Men en bra kompromiss är en variant på Lågflödes-metoden där man (om radiatorerna är tillräckligt stora) kanske försöker få till ett 50/30 eller tom 50/25-system.
Lång inledning.
Om jag vore TS så skulle jag börja med att öppna samtliga radiatorventiler & termostater fullt, för att se vad jag då får för temp inomhus. Blir det då alldeles för varmt, så kan man börja med en traditionell injustering av styrsystemet och därefter av radiatorer. Då kommer nog returen ha anpassat sig av sig självt och därmed kanske ett utnyttjande av ackumulatorn.
Många ord blev det, men jag tycker det här är ett kul område.
Det står att huset är byggt på 80-talet, men hur stora radiatorer har du? Är det enkel eller dubbelpaneler, eller vad?
Lite basic "radiator-lära". Det finns/fanns 3 principer för att dimensionera radiatorer i ett 2-rörssystem
- den klassiska 80/60 som härstammar ifrån ved/koks-eldningsperioden och som säger att vid DUT (dimensionerande utetemp) så har man 80C på framledningen & 60C på returen. Karaktäriserades av stora radiatorer, gärna gjutjärn, och nästan alltid kraftigt överdimensionerade. På denna tid hade man inga ackumulatorer utan eldade direkt mot ett system med stor volym.
- Kirunametoden (lågflödesmetoden) som går ut på mesta möjliga Delta-T över radiatorerna. Populär på slutet av 80 & början av 90-talet. Helt förkastligt om inte systemet är byggt för det, enligt mig. Hade ett Delta-T på kanske 80/40. En av tankarna här var att man skulle kunna ha ganska små radiatorer med stora effektuttag, problemet uppstod när man försökte anpassa befintliga system till det och fick extremt låga flöden.
- Lågtemp metoden som blev populär på 2000 talet. 55/45. Var/*är främst tänkt för värmepumpsanläggningar då den är anpassad till deras temp-områden. Här nyttjades ofta det faktum att det var gamla anläggningar med kraftigt överdimensionerade radiatorer som kunde avge samma effekt även med ett lägra Delta-T, genom att öka flödet utan att det ställde till andra problem med tex oljud.
- Ytan
- Dimensionerande framledningstemp (strålningsvärme)
- Delta-T som i sin tur styrs av flödet (konvektionsvärme)
I en ved-anläggning med ackumulator så vill man, för att kunna nyttja ackumulatorn på bästa sätt, ha ganska låga flöden och lägsta möjliga retur vilket egentligen talar för Kirunametoden. Men en bra kompromiss är en variant på Lågflödes-metoden där man (om radiatorerna är tillräckligt stora) kanske försöker få till ett 50/30 eller tom 50/25-system.
Lång inledning.
Om jag vore TS så skulle jag börja med att öppna samtliga radiatorventiler & termostater fullt, för att se vad jag då får för temp inomhus. Blir det då alldeles för varmt, så kan man börja med en traditionell injustering av styrsystemet och därefter av radiatorer. Då kommer nog returen ha anpassat sig av sig självt och därmed kanske ett utnyttjande av ackumulatorn.
Många ord blev det, men jag tycker det här är ett kul område.
Så här ser det ut i pannan när det är dags att tända nästa gång.Staffan2000 skrev:
Då har du nog lagt i för mycket ved.
Kolla också om det sitter en veckad plåt på baksidan. Om så, dubblerar du radiatorns yta.
Helst tar man bort termostatkropparna och kollar samtidigt att "pinnen" fjädrar fint.Einar b skrev:
Är man nörd så kan man gå in här och hämta effekttabeller för att kolla om radiatorerna räcker. Räkna på 70W/m2.
http://lenhovdaradiatorfabrik.se/hjalpmedel/effektberakning/
Här får jag citera en mycket vis och lågmäld manD Daniel 109 skrev:
."Det absolut enklaste sättet att "tända på", är att lägga i några vedträn innan det brunnit ut helt. Därefter stänger du draget och sadlar om till kolmilare. När det är dags för nästa brasa, är det bara att lägga i en äggkartong eller annat lämpligt i den undre luckan så att lågorna brinner upp i ditt vedmagaasin. När det efter cirka en minut tagit sig, stänger du den undre luckan och drar i spjällspaken som tvingar gaserna neråt. Klart!"
Ego
Nackdelen med att konvertera pannan till kolmila är att det bildas tjära som sätter sig i pannan och skorsten. Dessutom släpper man ut diverse oförbrända kolväten.
Inte en bra metod.
Inte en bra metod.
Här överväger fördelarna nackdelarna flera gånger om, och några tjära har jag inte sett röken av, varken i pannan eller skorstenen.
Så för min Orlanpanna fungerar metoden ypperligt. Så prova den TS. så kan du bedömma själv.
Så för min Orlanpanna fungerar metoden ypperligt. Så prova den TS. så kan du bedömma själv.
