Växla av bjälklag med stålbalk

[Karl_Pedal]

Varför inte bara låta det vara? Känns som det är otroligt mycket jobb för en estetisk grej

Det är såklart en aspekt på det hela men det som bekymrar mig är eventuell krypningsdeformation som man skulle kunna få problem med på sikt. Nedböjningen verkar vara i balans i övrigt och rör sig inte även om det ligger blötsnö på tak och terass. Oroar jag mig i onödan?

 

[Karl_Pedal]

Jag har fortfarande svårt att orientera mig. Ett utvändigt foto plus lite allmänna uppgifter om byggnadsår, byggnadssätt etc skulle underlätta. 45x220 c/c 600 spännvidd 4,2 m (om de motsvarar C 24) ger med normal utbredd last en nedböjning på L/300. Tillkommer innerväggar mm så räcker det inte till, men som bossespecial skriver, går det inte att bedöma vilken förstärkning som krävs, om man inte kan beräkna de tillkommande lasterna.

Jag ska se vad som går att få fram. Kruxet är att det är att konstruktionen gjorts av en tidigare ägare och dokumentationen är knapphändig. Det är endast innertaket som vi upplever en nedböjning på men det är ju möjligt att man har shimsat bjälklaget på ovanvåningen innan man lade golvskivorna.

L/300-måttet som du nämner undrar jag om du vet mer om eftersom det är där min oro har sin utgångspunkt. Träguiden anger Rekommenderad nedböjning vid dimensionering mot permanent skada till följande

Bostadsutrymme: 20 mm eller L/300
Kontorslokal, skola, butik etc: 30 mm eller L/200
Industrilokal: 40 mm eller L/150

Takkonstruktion med tätskikt av
• trp-plåt i lutning 1:16 (4°): L/110
• trp-plåt i lutning 1:10 (6°): L/50

Då har jag egentligen två frågor kring detta:
1) Vad är det för typ av skada som menas med "Permanent skada"?
2) Det är rimligtvis samma konstruktionsvirke som används i alla konstruktioner, så hur kommer det sig att det är ett sådant spann på rekommenderade nedböjningar på de olika alternativen?

 

[justusandersson]

Med permanent skada menar man nog bestående deformation. Det är svårt att jämföra olika nedböjningar eftersom man också räknar med olika normerande laster. Traditionellt har man varit striktare i synen på nedböjning bär det gäller bjälklag än när det gäller takkonstruktioner. Man skiljer på bruksgräns (nedböjning) och brottsgräns (risken för brott). Synen på dessa förhållanden har dessutom ändrats över tiden. Dessutom har det tillkommit ett sviktkriterium, när det gäller bjälklag. Detta är baserat på undersökningar om hur människor upplever att gå på ett golv som svajar. I hus byggda på 1930-talet var en vanlig dimension på golvbjälkarna 3x7 tum. Dessa bjälklag klarade stora laster, men var väldigt svajiga, vilket vi inte skulle acceptera idag.