Vattensjuk radhustomt
Vi har en sluttande radhustomt som sluttar både nedåt gatan och åt sidan mot ena grannen. Likväl är den andre grannens tomt sluttande mot vår. Ingen gemensam dränering är tyvärr aktuell och ingen påkoppling till kommunens spillvattenledning.
Vi har nu grävt ut med tanken om att fylla på rejält med makadam längst ner på tomten i det sluttande hörnet. Det som förbryllar mig är att vattnet är helt stillastående. Varför rinner den övre grannens dagvatten ner på oss men vårt fortsätter inte nedåt nästa granne.
Kan det ens hjälpa att ösa på ett ton makadam? Vattnet kommer ju bara kunna fortsätta fyllas på till marknivå, eller?
Gräsmattan är tung, blöt lerjord. Vi funderar på att luckra upp med dressjord och stenmjöl men vet inte om det är värt jobbet? Vattnet kommer ju ändå ligga under.
Funderar också på om ett mindre träd ens kan göra till eller från men kan det göra någon nytta så kan vi plantera ett. Tips på sort, max 2 m högt isf?
Tar tacksamt emot alla råd och tips!
Tillägg: Huset dränerades om för ca 10 år sedan och ligger högre än den blötaste punkten så inte bekymrad för fuktskador.
Vi har nu grävt ut med tanken om att fylla på rejält med makadam längst ner på tomten i det sluttande hörnet. Det som förbryllar mig är att vattnet är helt stillastående. Varför rinner den övre grannens dagvatten ner på oss men vårt fortsätter inte nedåt nästa granne.
Kan det ens hjälpa att ösa på ett ton makadam? Vattnet kommer ju bara kunna fortsätta fyllas på till marknivå, eller?
Gräsmattan är tung, blöt lerjord. Vi funderar på att luckra upp med dressjord och stenmjöl men vet inte om det är värt jobbet? Vattnet kommer ju ändå ligga under.
Funderar också på om ett mindre träd ens kan göra till eller från men kan det göra någon nytta så kan vi plantera ett. Tips på sort, max 2 m högt isf?
Tar tacksamt emot alla råd och tips!
Tillägg: Huset dränerades om för ca 10 år sedan och ligger högre än den blötaste punkten så inte bekymrad för fuktskador.
Vi hade några kvm gräsmatta som jämnt blev vattensjuk på vårarna och när vi hade grävt upp grässvålen så visade det sig att bara några ytterligare cm ner så var det mycket kompakt blålera så när väl leran hade blivit blöt så fanns det ingenstans för vattnet att ta vägen. Vi grävde bort kring 15 cm lera och ersatte den med en blandning av planteringsjord, barkmull, tunna grenar etc. och lite sten (minst några cm stora) innan vi la tillbaks grässvålen. Lite senare när det hade torkat upp och blivit varmare stödsådde vi gräs. Jorden satte sig väl något under sommaren så då fyllde vi på med dressjord. Det gjorde att marken nu kunde suga upp mer vatten och fördela ut vattnet runt omkring så sen hade vi aldrig mer en liten sjö på gräsmattan om vårarna.
Leran skänkte vi till en i bekantskapskretsen som hade jord som mest bestod av sand, dvs. ytterst väldränerat, och som gärna ville blanda upp den med lera för att få en jord som var mindre torkkänslig.
Makadam, stenmjöl och liknande ska undvikas för det kan inte ta upp något vatten och gör jorden bara ändå hårdare. Det är mullämnen som behövs.
När det gäller träd så är det stor bladmassa och torkkänsliga tunna blad som gäller om de ska suga upp mycket vatten. Nu är ju marken normalt mest blöt så här års och nu har träden inga blad och suger därför inte upp just något vatten.
Leran skänkte vi till en i bekantskapskretsen som hade jord som mest bestod av sand, dvs. ytterst väldränerat, och som gärna ville blanda upp den med lera för att få en jord som var mindre torkkänslig.
Makadam, stenmjöl och liknande ska undvikas för det kan inte ta upp något vatten och gör jorden bara ändå hårdare. Det är mullämnen som behövs.
När det gäller träd så är det stor bladmassa och torkkänsliga tunna blad som gäller om de ska suga upp mycket vatten. Nu är ju marken normalt mest blöt så här års och nu har träden inga blad och suger därför inte upp just något vatten.