Kanske det, jag satte mig inte in i vad varje enskild snubbe läste, det enda jag vet att dom kunde söka ABL efter utbildningen då.Gladh skrev:
Jag läste 4-årig teknisk el/tele, tidigare i mitt liv.
Det räcker inte riktigt till, ens till BB1. Har man gått elkraft så har man allt det teoretiska för en BB1-behörighet.
Jag lät ECY validera mina betyg och fick som svar att 4 st till kurser behövde jag. Dessa går att läsa på lite olika sätt, jag valde distans på elutbilda.nu.
Dessutom gick två av dessa att ta som förlängd lärlingstid istället, så jag läste följaktligen endast de två andra.
Det räcker inte riktigt till, ens till BB1. Har man gått elkraft så har man allt det teoretiska för en BB1-behörighet.
Jag lät ECY validera mina betyg och fick som svar att 4 st till kurser behövde jag. Dessa går att läsa på lite olika sätt, jag valde distans på elutbilda.nu.
Dessutom gick två av dessa att ta som förlängd lärlingstid istället, så jag läste följaktligen endast de två andra.
Ok, jag ska inte säga bergsäkert på hur det funkade rent praktiskt men det jag vet var att dom som läste teknisk hade det enklare än vi som läste el/tele att fixa behörighet när jag kollade med elsäkerhetsverket för en jäkla masa år sen.Mikael_L skrev:
Har man gått elkraft misstänker jag någon av de saker man läser in för att gradera upp till AB ingick i 4-årig med inriktning elkraft.
Men gick man som jag el/tele så var det bara lite snömos i avseende på starkströmsbiten.
Men gick man som jag el/tele så var det bara lite snömos i avseende på starkströmsbiten.
Men handen på hjärtat så är fortfarande den mesta utbildning som sker i Sverige, på alla nivåer, inriktad på studietid och inte erhållen kunskap.magnuse74 skrev:
T.o.m universitet och högskola. Varför heter det annars 120 poäng si och så, eller 180 poäng si och så. Att man sen kan såsa igenom kurserna eller inte ens vara där ifall man redan kan det bra är en annan femma. Men man måste fortfarande följa kursens tempo och tidsutsträckning.
Så det kanske borde ske en reform på fler ställen än gymnasieskolans elprogram sas ...
Tyvärr tror jag att du har rätt.OMLAJA skrev:
Men det finns ett moraliskt kryphål, som inte håller framför skranket:
Som fastighetsägare är du ansvarig för din elinstallation, och sedan kan hemmapularen bestämma om han är orolig eller inte.
De kompetenta komme inte att vara oroliga, likaså de aningslösa.
Det finns väl egentligen inget hinder att man läser exempelvis dubbelt tempo och tentar av två års kurser på ett år. Det som räknas är väl att man klarar alla moment och tentor och det finns många gånger inget krav på närvaro. Det finns väl en hel del exempel på att folk läst civ. ing. och civ. ekonom parallellt och det har för den skull inte tagit dubbelt så lång tid. Så länge tentorna och obligatoriska uppgifter går att kombinera så skulla man väl teoretiskt kunna läsa en hel utbildning på ett år även fast det i praktiken är svårt att få till av flera skäl.Mikael_L skrev:Men handen på hjärtat så är fortfarande den mesta utbildning som sker i Sverige, på alla nivåer, inriktad på studietid och inte erhållen kunskap.
T.o.m universitet och högskola. Varför heter det annars 120 poäng si och så, eller 180 poäng si och så. Att man sen kan såsa igenom kurserna eller inte ens vara där ifall man redan kan det bra är en annan femma. Men man måste fortfarande följa kursens tempo och tidsutsträckning.
Så det kanske borde ske en reform på fler ställen än gymnasieskolans elprogram sas ...
Det finns folk som tror dom får in all kunskap av elsäkerhet i allt från förläggning till kompletering över en helg, därför förstår dom inte varför dom måste plugga så mycket, dom ska ju bara installera en hel villa :Smr_bygg skrev:Det finns väl egentligen inget hinder att man läser exempelvis dubbelt tempo och tentar av två års kurser på ett år. Det som räknas är väl att man klarar alla moment och tentor och det finns många gånger inget krav på närvaro. Det finns väl en hel del exempel på att folk läst civ. ing. och civ. ekonom parallellt och det har för den skull inte tagit dubbelt så lång tid. Så länge tentorna och obligatoriska uppgifter går att kombinera så skulla man väl teoretiskt kunna läsa en hel utbildning på ett år även fast det i praktiken är svårt att få till av flera skäl.
Min poäng var att kunskap inte går att mäta enbart genom utbildningstid utan det som rimligtvis är relevant är om man klarar de prov som är aktuella, oavsett om det gäller en D-kurs på universitetet eller ett prov för en viss behörighet. Jag har väldigt svårt för att se att tid på något sätt skulle vara en garanti för kunskap utan klarar man tentan, behörighetsprovet etc så är man godkänd.Glufsglufs skrev:
Alla har olika förmågor att ta till sig kunskap och det varierar med bakgrund, utbildning, fallenhet eller intresse för ämnet så utbildningstid är ofta ganska irrelevant. Det som förhoppningsvis är väsentligt är om man har koll på läget och klarar av de prov som gäller.
Sen kan man väl diskutera vad en helt enkel "outbildad" hempulare borde få göra utan att man måste ta in en riktig elektriker.
Det som skulle vara intressant med tanke på TS rubrik är en siffra på hur många "hempulare" som stryker med varje år.
Det är kanske inte så många som dör men destomer hus som brinner, djur som dör, djur och mäniskor som skadas, undermåliga arbeten som kan ställa till skada i framtiden osv. Jag menar att om det nu vore så enkelt med ALLT inom el för att få till en säker anläggning, varför då ha en gymnasieutbildning till att börja med och som jag la in i en tidigare tråd, effektiv tid teoretisk och praktiskt på gymnasiet är ca två terminer sen går man ut som lärling 1600 timmar innan man överhuvudtaget kan klättra på lönestegen, att få in all den kunskapen innan en skolutbildad elektriker släpps på någolunda egen hand går helt enkelt inte att läsa/lära in på en helg, även om det "bara" är villa man ska installera i. Det dom flesta sen inte heller förstår är att innan ABL kan läsas och plockas ut så vill elsäkerhetsverket (en statlig myndighet, inte en branchorganisation) att den behörighetssökanden dels har så mycket arbetslivserfarenhet och teoretiska kunskaper så att den enskillde personen kan ta ansvar för ALLT i en anläggning samt även för alla andra i ett eventuellt företag. Därav lång tid från att börja gymnasiet till att ha behörighet.mr_bygg skrev:
Så, om det nu skulle finnas en ABL-light så är det minst gymnasienivå + några väl utvalda teoretiska och praktiska prov som borde krävas. Jag tror många skulle sållas bort.
Jo men du missar en sak.Glufsglufs skrev:
Det finns tiotusentals människor här i landet som redan uppfyller gymnasieskolans teorinivå map på elprogrammet, antingen helt eller med endast avsaknad av någon enstaka kurs som i mitt fall, vilket då inte är speciellt svårt att läsa in.
Jag tänker då framförallt på alla som gått 4-årig teknisk gymnasium inriktning el och alla högskoleingenjörer som läst el och elkraft. Dessa högskoleingenjörer har dessutom ofta en teoretisk grund som slår alla gymnasieprogram med hästlängder.
Du kan väl hålla med om det meningslösa att pressa igenom alla genom elprogrammet om man redan har mer utbildning än så sedan tidigare, men genom andra utbildningar.
Men elprogrammet behöver du ju inte gå... Elprogrammet behöver du gå om du vill jobba som installationselektriker för där har branschen kommit överrens om en lägsta nivå. Men det finns ju mängder med andra eljobb där du kan ha en annan utbildning. Men där du endå kan söka in till en behörighetskurs som är på 400timmar som lägst, men det går säkert att tenta av denna. Sen är ju kravet att du ska jobbat med en behörig i 4år för ABL. Men det behöver ju inte ha varit på ett installationsföretag. Det kan vara på tex banverket, industri, något kommunalt, som sagt finns många ingångar.Mikael_L skrev:
Min erfarenhet av utbildning säger mig bra att det är bra som grund men man måste direkt efter utföra momenten praktiskt för att få riktig behållning av det och efter några år repetera samt eventuellt läsa vidare. Bara läsa så glömmer man snabbt vad det handlar om..
Däremot finns ju elektriker som jobbar dagligen med installationer men i lagens mening inte får spika en kabel från ett uttag för att sätta upp ett till utan då är det tänkt att han ska anlita en elfirma?
Däremot finns ju elektriker som jobbar dagligen med installationer men i lagens mening inte får spika en kabel från ett uttag för att sätta upp ett till utan då är det tänkt att han ska anlita en elfirma?
Som anställd elektriker kan man i praktiken säga att du på ett hemmajobb använder dig av firmans behörighet, om det redan inte är outtalat ok med den som har behörigheten så är det inte så svårt att fråga. Jag installerade en villa på "fritiden" när jag var anställd med firmans behörighetsansvarigs godkännande och firman i sig menade att det inte spelade någon roll om jag gjorde lite "egna" jobb och köpte material genom firman för dom räknade inte med att dom skulle bli anlitade i alla fall. Dom fick ju ändå in 5% på materialet.Slugge skrev:
Har du sett "Arga snickaren"?Niclas Jonsson skrev:
//Patrik