243 149 läst ·
270 svar
243k läst
270 svar
Varning för Electrolux / Husqvarna vitvaror
Medlem
· Västra götaland
· 69 inlägg
Så var det detta med Electrolux-Husqvarna service då. Min frys la alltså av efter ca 6 år. Ringde service och fick veta att det kunde komma en service-kille om en och en halv vecka! Bara tisdag och torsdag kan de komma i mitt område. Nån skulle ringa måndag 10:e och så skulle vi bestämma tid för tisdagen. Det ringde ingen på måndagen.
På tisdag morgon däremot ringde en kille och ville komma nån gång mitt på dagen, varpå jag blev förbannad. Jag har också ett jobb att sköta. Han lovade komma med en gång, det var bara det att han var en timmes bilfärd från mig! Så nu sitter jag här och rullar tummarna, och väntar. Har akut fått planera om hela dagen med allt vad det innebär.
På tisdag morgon däremot ringde en kille och ville komma nån gång mitt på dagen, varpå jag blev förbannad. Jag har också ett jobb att sköta. Han lovade komma med en gång, det var bara det att han var en timmes bilfärd från mig! Så nu sitter jag här och rullar tummarna, och väntar. Har akut fått planera om hela dagen med allt vad det innebär.
Vår Whirpool kyl la av. Tog 2 veckor att få hem nytt kretskort, fel kretskort. Ytterligare 2 att få hem rätt. Varje gång med hembesök. Sen la tumlaren från samma tillverkare av, men då lurade jag den jäkeln. Bar ut tumlaren på altanen där det finns eluttag, så fick han stå där och upptäcka att han hade fel drivrem. Sååå skönt att inte vara hemma för en sån grej.
nja, faktum är att en hel del tillverkas i Italien. Såväl tvättmaskiner som kylar och frysar (inbyggnads). Ytterligare en del kommer från Ungern (framförallt kylfrysar), Jag vet inte hur det ligger till med tvättmaskiner men jag tvivlar starkt på att du hittar någon electrolux-kyl från Kina i svenska butiker.electroluxaren skrev:
Det vore intressant att veta vad det var för kylskåp. Vet med säkerhet att de svensktillverkade kylarna och frysarna inom Electrolux-koncernen har gångleder som håller bra kvalitet och har haft så sedan långt tillbaka i tiden (en gångled som blivit så dålig på 6-7 år är extremt osannolik när man pratar om en detalj som testas för att garantera 100.000 öppningar med 30kg last och som därefter ska klara en belastning på ytterligare 40kg, materialen försvagas inte nämnvärt inom överskådlig tid i den miljö som råder inomhus).nizzehult skrev:När vi byggde hus 1999 så gick vi ihop hela kvarteret och köpte vitvaror och valet föll på Husqvarna.
"Svenskt" tyckte vi och lyckdes också få med en slags försäkring som gällde i 5 år. Inte en garanti utan en försäkring som utnyttjade hemförsäkringen och betalade självrisken på den. Krångligt värre men det funkade.
Funkade gjorde däremot inte vitvarorna.
* Redan efter några veckor så skenade frysen upp till -35 och sen tackade den för sig. Byte av kretskort. Efter detta gick den faktiskt felfritt till den byttes ut nyligen.
* Diskmaskinens dämpningsfjädrar till luckan släppte flera gånger och till slut brydde vi oss inte ens om att fixa det. Fick även ett läckage ner i motordelen så tömningspumpen startade men det självläkte, behövde aldrig byta nåt.
* Kylskåpens gångjärn var så underdimensionerade så att efter 6-7 år så fick man vända på dörren om man skulle kunna forsätta öppna den. En idiotisk konstruktion där gångjärnet var en del av dörren och som inte gick att byta var problemet och när det hände för oss hade många grannar redan kastat ut sin kyl av samma orsak och köpt nytt. Jag försökte driva detta mot Husqvarna som en uppenbar felkonstruktion men dom "hade aldrig någonsin hört talas om problemet". Bull!
* Fläkten (Breeze) funkade däremot utan problem under hela sin existens även om kapaciteten kändes dålig på slutet.
* Vi valde inte Husqvarna tvättmaskin utan Cylinda, en rätt dyr modell vilket visade sig vara den mest problematiska maskinen av alla. Bytte två pumpmotorer, två kolsatser och en gummibälg på 10 år. Grannarnas tvättmaskiner från Husqvarna höll knappt 10 år.
* Men värst var ändå spisen...en Pub Regina hällspis som säkert står eller stod i tiotusentals hem. Displayerna fick vi byta ett par gånger på garantin men den funkade ändå som den skulle. Tills för ett par år sen då den började gnistra ibland när man skulle använda den. Öppnade hällen och där låg en kabel lös! Kände på andra kabelanslutningar och vissa halkade ur med handkraft eller glappade betänkligt så jag gick igenom alla kabelskor och förbättrade detta och sen funkade den igen. Efter två år så la två plattor av. Plötsligt. OK, glapp i någon kabelsko tänkte jag och gav den en smäll - och sedan funkade plattorna igen. Detta upprepade sig och hände med ojämna mellanrum men nu i julas så gav den upp helt. På alla plattor. Öppnade upp och kollade...allt såg bra ut därunder men så kollade jag anslutningarn på baksidan och fick en smärre chock! 3 kablar var helt avbrända i sina kabelskor och hängde lösa (se bild). Jag blev så upprörd att jag anmälde detta till Elsäkerhetsverket - det är ju så här bränder börjar och denna spismodell finns säkert i fortfarande i drift i många hem.
Varför detta uppstått är uppenbart, man har haft för klena (läs: billiga) kabelskor och efter ett tag har dessa börjat glappa. Eftersom det går stora strömmar i dem uppstår så en gnistbildning och till slut så har hela kabelskons gods "ätits upp" av gnistorna. Fullkomligt livsfarligt!
Nu är detta gamla vitvaror men tänk på detta om ni har denna modell i t ex en sommarstuga.
[bild]
Värt att tänka på är att Electrolux-koncernen inte gärna vill att kunden ska veta vart en produkt är tillverkad. Ett märke som Husqvarna, som gemene man tror är ursvenskt, kan vara tillverkat i vilken som helst av Electrolux fabriker (eller av en OEM-leverantör) och tyvärr skiljer sig kvaliteten på produkterna mellan enheterna. För att göra det hela ännu värre utvecklas all elektronik i Italien och går via den underleverantör som plockar ihop styrboxar till lägst pris, ett bra recept om man vill undvika att saker och ting fungerar som de ska...
Tvivlar på att Husqvarna blivit stadigt sämre sedan 1978. Detsamma gäller ElektroHelios. Och kylar/frysar tillverkas i Sverige, Italien och Ungern. Men man kan nog säga att koncernens produkter har försämrats i kvalitet i takt med att utveckling och tillverkning har flyttats till bl.a. Italien och fokus har legat på att jaga kostnader istället för att ha produkter som ligger i framkant i antingen teknologi eller kvalitet (eller både och).electroluxaren skrev:Varför behöver Husqvarna 5års garanti när inte Miele eller Siemens behöver det eller..
Det är åtskilliga som har haft Husqvarna i sina kök genom tiderna och dessutom i 20-25år.
De har varit väldigt nöjda över sitt ägande.
Därför har de valt att åter sätta in Husqvarna när de förnyat sina kök.
Hur många av dessa har ångrat sig?
Man kan väl i sammanhanget upplysa om att Husqvarna produkterna har ändrat sig i kvalité efter det att Electrolux köpte upp varumärket och flyttat tillverkningen till Kina, Polen, Ungern mfl ställen
konstigt nog hittade jag ett dokument, en intervju inom IVA-projektet, från 2004 där man påstår att det inte finns någon koppling mellan tillverkningsort och kvalitet samt att svenska konstruktörer saknar kunskaper om materialegenskaper. Och att det inte är logiskt att tillverka eller utveckla vitvaror i västeuropa. Undra på att det går som det går med den koncernen...
Jo topp modellerna tillverkas i italien på zanussi fabriken.PerKr skrev:nja, faktum är att en hel del tillverkas i Italien. Såväl tvättmaskiner som kylar och frysar (inbyggnads). Ytterligare en del kommer från Ungern (framförallt kylfrysar), Jag vet inte hur det ligger till med tvättmaskiner men jag tvivlar starkt på att du hittar någon electrolux-kyl från Kina i svenska butiker.
Zanussi var det sämsta märket i elux-koncernen tidigare.
Polen tillverkar de flesta disk o tvätt maskinerna
Finns /fanns fabriker i Spanien och Frankrike
Tror att elux har gett upp kina leverantören nu, pga vissa.. Q- problem.
Husqvarna som varumärke har utom allt tvivel inte blivit bättre sedan Electrolux köpte namnet.PerKr skrev:Tvivlar på att Husqvarna blivit stadigt sämre sedan 1978. Detsamma gäller ElektroHelios. Och kylar/frysar tillverkas i Sverige, Italien och Ungern. Men man kan nog säga att koncernens produkter har försämrats i kvalitet i takt med att utveckling och tillverkning har flyttats till bl.a. Italien och fokus har legat på att jaga kostnader istället för att ha produkter som ligger i framkant i antingen teknologi eller kvalitet (eller både och).
konstigt nog hittade jag ett dokument, en intervju inom IVA-projektet, från 2004 där man påstår att det inte finns någon koppling mellan tillverkningsort och kvalitet samt att svenska konstruktörer saknar kunskaper om materialegenskaper. Och att det inte är logiskt att tillverka eller utveckla vitvaror i västeuropa. Undra på att det går som det går med den koncernen...
Husqvarna har ingen egen tillverkning. Husqvarna som vitvaru producent finns ej längre R.I.P
Orsaken är självklart för att kunna öka volymerna med hjälp av lägre tillverkningskostnader läs... Kvalitet.
Kyl/frysar tillverkas ej i Sverige längre utom ev modellen med två kompressorer tillhörande specialsortimentet
Tillverkningen av dörrarna har tidvis varit behäftade med vissa q-problem relaterat till skumningen. Dvs injiceringen av isolermaterialet.PerKr skrev:Det vore intressant att veta vad det var för kylskåp. Vet med säkerhet att de svensktillverkade kylarna och frysarna inom Electrolux-koncernen har gångleder som håller bra kvalitet och har haft så sedan långt tillbaka i tiden (en gångled som blivit så dålig på 6-7 år är extremt osannolik när man pratar om en detalj som testas för att garantera 100.000 öppningar med 30kg last och som därefter ska klara en belastning på ytterligare 40kg, materialen försvagas inte nämnvärt inom överskådlig tid i den miljö som råder inomhus).
Värt att tänka på är att Electrolux-koncernen inte gärna vill att kunden ska veta vart en produkt är tillverkad. Ett märke som Husqvarna, som gemene man tror är ursvenskt, kan vara tillverkat i vilken som helst av Electrolux fabriker (eller av en OEM-leverantör) och tyvärr skiljer sig kvaliteten på produkterna mellan enheterna. För att göra det hela ännu värre utvecklas all elektronik i Italien och går via den underleverantör som plockar ihop styrboxar till lägst pris, ett bra recept om man vill undvika att saker och ting fungerar som de ska...
Dålig utfyllnad i hörnen av dörren har medfört att infästningen av gångjärnet gett vika. Byte av dörr eller omhängning av densamma är lösningen.
De kvalitetsproblem som kommit på tal i samband med skumningen av dörrarna handlar framförallt om sugningar, att skummet når olika grad av härdning i dörren under processen vilket leder till varierad densitet och synliga sjunkmärken. Mycket av det förbättrades på de svensktillverkade skåpen i samband med att skumningsprocessen ändrades (istället för att skjuta in skum från änden på den monterade dörren lägger man det på dörrkupan innan plast och plåt läggs ihop).electroluxaren skrev:
Kom precis på att det handlar om dörrar där bussningen är integrerad i ändstycket (en lösning som man har gått ifrån sedan länge undantaget vissa produkter som kräver större gångledstapp men där pratar vi ändå om en annan konstruktion). Man kan tycka vad man vill om den konstruktionen men faktum är att den fortfarande måste ha klarat de prover som gjordes (och fortfarande görs), dvs dörren ska klara 100.000 öppningar (och eftersom bara ett fåtal dörrar kan testas är provet utökat) med 30kg last utan onormala skador följt av katastrofprov (dörr med full last som svänger upp tills den träffar höljets sida respektive extra belastningsprov) utan att det uppstår skador som kan leda till att dörren faller av
Ang tillverkningsland så tillverkas kylar och frysar samt vissa kyl/frysar (2-kompressors och 1-kompressor) fortfarande i Sverige även om Ungern är dominerande på kyl/frysar (och även tillverkar kylar och frysar). Jag tror, men är inte 100% säker på, att italienarna har gått över helt och hållet till inbyggnadsskåp.
Svensktillverkade produkter har ett produktnummer som börjar på 922 (frys), 924 (kyl/frys) eller 927 (kyl) men känns annars lätt igen på ventilationsgallret som är ca 1dm högt (äldre produkter kan ha ca 1,5dm, ungerska produkter har betydligt lägre, kanske 5cm eller däromkring). Att företaget inte vill differentiera sina produkter (eftersom utgångspunkten är att samma kvalitet på konstruktion och produktion kan fås överallt och att endast kostnaden skiljer, vilket skulle stämma om vi levde i en ideal värld, vilket vi nu inte gör) gör det besvärligt både för konsumenter (som i slutänden inte kan lita på varumärket) och för de tillverkande enheterna (som tvingas koncentrera sig på den interna konkurrensen och jaga kostnader in absurdum).
På tal om gångledstapp och 100.000 öppningar
Hur uppstod då gnisselljudet i självstängningsmekanismen på mariestads tillverkade kylar och frysar?
Orsaken vet vi men det måste ju varit en rejäl miss i kvalitetskontrollen?
Eller sensorerna som inte höll speciellt länge och tog år att åtgärda?
Var/är underleverantörerna ISO9000 certifierade eller var specarna av mariestad felaktiga/ofullständiga?
Vad tjänade mariestad på att välja en "billigare" leverantör?
Hur uppstod då gnisselljudet i självstängningsmekanismen på mariestads tillverkade kylar och frysar?
Orsaken vet vi men det måste ju varit en rejäl miss i kvalitetskontrollen?
Eller sensorerna som inte höll speciellt länge och tog år att åtgärda?
Var/är underleverantörerna ISO9000 certifierade eller var specarna av mariestad felaktiga/ofullständiga?
Vad tjänade mariestad på att välja en "billigare" leverantör?
gnisselljudet ja. det fanns ju inte där från början och detaljerna hade samma leverantör hela tiden (och den leverantören är för övrigt riktigt bra, det är den typen av leverantör man vill arbeta med, kunniga, ger bra feedback och lyckas hålla konkurrenskraftiga priser trots produktion i Sverige). Samma material hela tiden, såvitt jag förstått. Man kollade materialen, gjorde nya tester som inte gnisslade som sedan följdes av prover där det gnisslade, prover där gnisslet försvann efter en tid och prover där gnisslet kom efter ytterligare lite tid. Jag hade en teori som förkastades, tror inte att man kom fram till något definitivt svar på vad det egentligen var som gjorde att gnisslet uppstod när det inte hade funnits tidigare. Om du vet mer får du gärna berätta?electroluxaren skrev:På tal om gångledstapp och 100.000 öppningar
Hur uppstod då gnisselljudet i självstängningsmekanismen på mariestads tillverkade kylar och frysar?
Orsaken vet vi men det måste ju varit en rejäl miss i kvalitetskontrollen?
Eller sensorerna som inte höll speciellt länge och tog år att åtgärda?
Var/är underleverantörerna ISO9000 certifierade eller var specarna av mariestad felaktiga/ofullständiga?
Vad tjänade mariestad på att välja en "billigare" leverantör?
Att det inte upptäcktes. Ja, dels så provar man inte regelbundet detaljerna. Man provar förstås detaljer (gångleder, bussningar, handtag o.s.v.) innan de förs in men därefter har man inte någon återkommande provning för att se att de fortfarande fungerar (görs ett materialbyte provas det förstås som om det var en ny detalj men om inget ändras och inga problem rapporteras görs ingen regelbunden provning). Provningen övervakas dessutom inte kontinuerligt (man kan inte ha en anställd som bara sitter och tittar på ett dörröppningsprov) utan kontroll av komponenterna görs med vissa intervaller. Att under de förutsättningarna upptäcka ett gnissel som kommer och går?
Man kan visserligen säga att man borde ha kontinuerlig provning av varje komponent, att man plockar 10 färska komponenter varannan vecka (ett dörröppningsprov tar nästan 2 veckor som det görs i dagsläget) och genomför prov med kontinuerlig övervakning av olika parametrar men då pratar vi resurser som aldrig har funnits tillgängliga för mariestad.
Man kan också ställa sig frågan vilken kvalitetskontroll som kan göras. Måtten kan kontrolleras men materialet låter sig inte gärna undersökas utöver det. Funktionen kontrolleras ju ofta dagligen (på t.ex. dörrstängaren då som monterades på dörrar som sedan öppnades och stängdes ett antal gånger på skåpets väg genom fabriken) i begränsad utsträckning och det är väl där som man kan tänka sig något. Där finns för övrigt ett system men från det att någon tänkt tanken att "det här kan vara ett problem" (allt från att en lucka känns annorlunda att öppna/stänga jämfört med en annan lucka till att något är trögmonterat till att en skruv verkar onödigt lång) till att någon annan undersökt problemet och hittat en lösning (om det bedöms som ett faktiskt problem) kan det ta lång tid och under den tiden kan man inte bara sluta tillverka såvida det inte kan betraktas som ett allvarligt problem (detsamma gäller alla tillverkare av produkter, volvo stoppar ju inte banan för att någon tycker att en skruv är besvärlig att dra i, det krävs lite mer).
Sensorproblemen berodde på ett leverantörsfel, de var tydligen inte täta. När en ny sensor ska in testas den förstås men när felen uppstår efter lång tid är det svårt att hitta vid test, speciellt om ingen förväntar sig att den typen av fel kan existera. Det tog tid att åtgärda dels på grund av att det tog tid att hitta felet och att sedan hitta en sensor som inte skulle råka ut för samma fel (eller om man redan hade bytt leverantör då). Mängden produkter påverkar också förstås och därefter kommer problemet med att service åker ut och byter ut den dåliga sensorn mot en ny sensor från samma leverantör och därefter en tid fortsätter att byta sensorer även på skåp där sensorn inte är ett problem.
Jag tror, men vet inte, att alla underleverantörer är ISO9000 certifierade. Man bör ha i åtanke att standarderna inte säger något om faktisk kvalitet, det handlar mer om att man har ett system för att kontinuerligt kontrollera utfallet och sträva efter förbättring.
Jag vet inte hur specen på en sensor är men kan tänka mig att man specar en sensor man känner till (dvs man anger måtten och leverantörens beteckning) och lägger till "or equivalent". Sen skulle jag tro att man hänvisar till en standard som är gemensam för samtliga fabriker. En fullständig specning av sensorns uppbyggnad tror jag inte att man har gjort och jag tror inte heller att man har specat "the sensor must be completely environmentally sealed" eftersom man använder sensorer som är ingjutna i epoxy (eller liknande) och därmed bör vara täta. Hade man någon gång förut haft den typen av fel hade man troligen testat och specat med det i åtanke men frågan är om man hade kunnat upptäcka det vid prov.
Vad man tjänade på en billigare leverantör, ja, inte så mycket i slutänden förmodligen. Vet inte vad man räknade med att spara in. Det jag vet är att man årligen har krav på sig att hitta några miljoner i minskade materialkostnader. Men det är inte alltid mariestad (eller andra fabriker för den delen) har något att säga till om, den centrala inköpsorganisationen har mycket att säga till om när det gäller vem som får leverera vilken standardkomponent (som t.ex. sensorer). Säger de att en viss komponent ska tas från en viss leverantör är det oftast bara att tacka och ta emot, såvida man inte kan visa att komponenten inte uppfyller ställda krav (och då räcker det inte att mariestad står ensamma och hävdar detta).
Håller helt med. I designprocessen ingår ett grundläggande moment - testa produktens användbarhet. Några exempel på idiotierna i deras design är bestickskorgen som av outgrundlig anledning är lite grundare på halva delen av den ena raden av fack. Följden = bestick som han,sr där sticker upp och stoppar snurrarmen = ännu sämre resultat än det redan bedrövliga som den ger. Påknappen sitter så att man måste öppna luckan - varför? Överkorgen är så ranglig att man blir rädd när man dra ut den. För att starta maskinen krävs i snitt 5 knapptryck. Kylskåpets plastflärp vid golvet lossnar vid minsta beröring - och beröring blir det eftersom golvöppningsspaken sitter monterad så att man kommer åt plastflärpen varje gång man öppnar. För att byta kolsyrepatron måste låda + ett flertal hyllor demonteras. När man tar vatten ur dispenserna så stänker det över hela dörren.
Huskvarna - föreslår att ni lägger ut desigavdelningen till någon som kan industridesign.
Huskvarna - föreslår att ni lägger ut desigavdelningen till någon som kan industridesign.
Redigerat: