Är det någon som har en manual till Uposun cu 30vx?
Jag fick tag på ett drivpaket via blocket, men tyvärr är manualen fuktskadad och går ej att läsa. Efter att ha varit i kontakt med Exoheat i båstad och mer eller mindre bed att dra åt helvete, och inte finner något på nätet. Så frågar jag här.
Jag fick tag på ett drivpaket via blocket, men tyvärr är manualen fuktskadad och går ej att läsa. Efter att ha varit i kontakt med Exoheat i båstad och mer eller mindre bed att dra åt helvete, och inte finner något på nätet. Så frågar jag här.
Jag har ägnat veckan åt att själv ringa till olika firmor som säljer solfångare.
När jag nu har pratat med några solfångar firmor så står några saker klara.
När man refererar till olika artiklar på nätet och/eller böcker, så får man till svar antingen jo jag har läst det, men jag har jobbat med detta i x antal år och
Sedan så märker man att dom inte alls har läst det.
Eller så verkar dom helt ointresserade av att en diskutera andra system än det dom säljer.
Vissa är helt låsta på att jag ska ha en tekniktank och kan i sin iver säga emot sig själva, andra på att jag absolut måste ha vvb i slingor i tanken.
Däremot är det ingen hittills som tror på växlar iden om man kan sätta i slingor när man skaffar ny tank.
Deras argument är att det skulle störa skiktningen och att det blir en pump till, men dom har inte någon lösning på problemet.
Skiktfördelningsrör hade dom inte ens hört talas om, och den undersökning som centrum för solenergiforskning på högskolan i dalarna gjort verkar ingen jag talat med känna till.
Är det bara jag som får uppfattningen om att dom som säljer solfångare säljer ett paket och allt som inte passar in är av ondo?
Dessutom verkar dom inte sätta så stor tilltro till olika tester och forskningsresultat.
Är dom inte intresserade av att tillgodogöra sig nya och kanske effektivare sätt att utvinna solenergi?
Är det lättare att sälja det gamla vanliga?
Jag drev egen firma under många år och att inte hänga med i utvecklingen innebar att jag förlorade gentemot konkurrenterna.
Att kunna presentera ett system som är 25% effektivare (enl Högskolan i dalarna) skulle nog kunna generera en ökad marknads andel från konkurrenter.
Samtidigt har jag läst materialet som Yondalar bifogade på länken (tidigare nämnda undersökning) och där stod det bla.
Att en god regel för röranslutningarnas diameter är att flödes hastigheten skal vara mindre än 3 cm per sekund för att undvika onödig omrörning i tanken, i normalfallet skulle det innebära minst 25 mm för inlopp
Så 2 i anslutning borde klara det, har inte hittat någon formeln för att räkna på hur högt flödet skulle vara då(har slarvat bort min formelsamling).
Som ni märker så lurar i alla fall växlar iden i bakgrunden.
Mest för att jag har uppfattningen att den skulle vara effektivare än kamflänsrör i att föra över värmen till tanken.
Dock lutar det ändå åt att det åker i 2x15 m solslinga helt enkelt för att den kunskap jag skulle behöva tillgodogöra mig inte kan inhämtas innan det är dags att beställa tanken.
Det verkar inte som om det finns kunskap ute i branschen om växlar teknik som inte är skiktnings fientlig
Dessutom vill jag ha support och garanti på grejorna då det inte är billiga saker det handlar om.
Ibland är det bara att bita i det sura äpplet.
När jag nu har pratat med några solfångar firmor så står några saker klara.
När man refererar till olika artiklar på nätet och/eller böcker, så får man till svar antingen jo jag har läst det, men jag har jobbat med detta i x antal år och
Sedan så märker man att dom inte alls har läst det.
Eller så verkar dom helt ointresserade av att en diskutera andra system än det dom säljer.
Vissa är helt låsta på att jag ska ha en tekniktank och kan i sin iver säga emot sig själva, andra på att jag absolut måste ha vvb i slingor i tanken.
Däremot är det ingen hittills som tror på växlar iden om man kan sätta i slingor när man skaffar ny tank.
Deras argument är att det skulle störa skiktningen och att det blir en pump till, men dom har inte någon lösning på problemet.
Skiktfördelningsrör hade dom inte ens hört talas om, och den undersökning som centrum för solenergiforskning på högskolan i dalarna gjort verkar ingen jag talat med känna till.
Är det bara jag som får uppfattningen om att dom som säljer solfångare säljer ett paket och allt som inte passar in är av ondo?
Dessutom verkar dom inte sätta så stor tilltro till olika tester och forskningsresultat.
Är dom inte intresserade av att tillgodogöra sig nya och kanske effektivare sätt att utvinna solenergi?
Är det lättare att sälja det gamla vanliga?
Jag drev egen firma under många år och att inte hänga med i utvecklingen innebar att jag förlorade gentemot konkurrenterna.
Att kunna presentera ett system som är 25% effektivare (enl Högskolan i dalarna) skulle nog kunna generera en ökad marknads andel från konkurrenter.
Samtidigt har jag läst materialet som Yondalar bifogade på länken (tidigare nämnda undersökning) och där stod det bla.
Att en god regel för röranslutningarnas diameter är att flödes hastigheten skal vara mindre än 3 cm per sekund för att undvika onödig omrörning i tanken, i normalfallet skulle det innebära minst 25 mm för inlopp
Så 2 i anslutning borde klara det, har inte hittat någon formeln för att räkna på hur högt flödet skulle vara då(har slarvat bort min formelsamling).
Som ni märker så lurar i alla fall växlar iden i bakgrunden.
Mest för att jag har uppfattningen att den skulle vara effektivare än kamflänsrör i att föra över värmen till tanken.
Dock lutar det ändå åt att det åker i 2x15 m solslinga helt enkelt för att den kunskap jag skulle behöva tillgodogöra mig inte kan inhämtas innan det är dags att beställa tanken.
Det verkar inte som om det finns kunskap ute i branschen om växlar teknik som inte är skiktnings fientlig
Dessutom vill jag ha support och garanti på grejorna då det inte är billiga saker det handlar om.
Ibland är det bara att bita i det sura äpplet.
Testa ring solentek där jobbar klaus lorentz tror han är lärare på centrum för solenergiforskning på högskolan i dalarna.
Tel 0241-10 111
www.solentek.se
Tel 0241-10 111
www.solentek.se
Förstår att nu ligger det på
och nu skall jag röra till det ännu mera - du behöver inte sätta eg mera än 1 st kv-slinga i acken, i botten som fv-slinga, och ändå har flexibilitet/lika bra ändå för framtiden
för visst går det att ha en extern tex (överdimensionerad) plattvvx sol/ack, men det blir en pump extra och flödet på acksidan skall matchas mot solflödet
sen kan du leda in det värmda ackflödet på olika nivåer på det bästa sätt som du finner medan du väntar på acken (och i RR-varianten kan man då ha ett skiktfördelningsrör)
nu hittade jag lite, se: www.solvis.de (tyska dyra lösningar tyvärr, bara att se och lära)
betr värmningen av det förvärmda varmvattnet
så kör du antingen en TVA (tappvattenautomat som då också blir en pump och en vvx till, uttag/retur i topp/botten av ack)
eller så ansluter du en extern burk i självcirk till toppen av acken (2" perfekt) och retur (1½-(2)") någonstans ovanför bottenslingan i acken. I denna burken sitter då den andra vv-slingan. Ger då samtidigt en större ack (verkligt och fiktivt!) och du har garanterat varmt vatten först och sist.
alltså taktiskt nu gäller det att bestämma och välja stosar, förslag (vid enbart en eller ingen slinga):
1st 2" i topp
1st 1½" i botten, kan ha 2 st för här stör inte en xtra
3-4st 1½" el 3/8" för termometrar, tempgivare, kolla (det duger (kanske) med anliggningstermometrar/givare)
1st 1½-2" för radiatorretur säg på 1/3-1/4del från botten beror lite på vilken returtemp du får, (kallare så lite lägre)
1st 1", mittemellan radretur och topp, för "halvvarmt" till den bivalenta shunten (kan använda denna stos också för laddning av halvarmt från sol och ta den då lite större, speciellt om du använder en xtra VVB)
1st DN 50 för elp mittemellan ovan och topp
TVA- (ingen kv-slinga) eller extern (en kv-slinga) VVB-returen kan sättas gemensam med radiatorreturen eller så sätter du en 1½" i nivå med överkant kv-slinga
2 st för slingan i botten (kan då användas för sol vid TVA)
och så var det hur stosarna skall vridas
och vill du ha möljighet att sen klämma in ett SFR så kan man sätta in en stos i botten, säg DN 100-150.
..hoppas jag tänkte rätt i all hast
och nu skall jag röra till det ännu mera - du behöver inte sätta eg mera än 1 st kv-slinga i acken, i botten som fv-slinga, och ändå har flexibilitet/lika bra ändå för framtiden
för visst går det att ha en extern tex (överdimensionerad) plattvvx sol/ack, men det blir en pump extra och flödet på acksidan skall matchas mot solflödet
sen kan du leda in det värmda ackflödet på olika nivåer på det bästa sätt som du finner medan du väntar på acken (och i RR-varianten kan man då ha ett skiktfördelningsrör)
nu hittade jag lite, se: www.solvis.de (tyska dyra lösningar tyvärr, bara att se och lära)
betr värmningen av det förvärmda varmvattnet
så kör du antingen en TVA (tappvattenautomat som då också blir en pump och en vvx till, uttag/retur i topp/botten av ack)
eller så ansluter du en extern burk i självcirk till toppen av acken (2" perfekt) och retur (1½-(2)") någonstans ovanför bottenslingan i acken. I denna burken sitter då den andra vv-slingan. Ger då samtidigt en större ack (verkligt och fiktivt!) och du har garanterat varmt vatten först och sist.
alltså taktiskt nu gäller det att bestämma och välja stosar, förslag (vid enbart en eller ingen slinga):
1st 2" i topp
1st 1½" i botten, kan ha 2 st för här stör inte en xtra
3-4st 1½" el 3/8" för termometrar, tempgivare, kolla (det duger (kanske) med anliggningstermometrar/givare)
1st 1½-2" för radiatorretur säg på 1/3-1/4del från botten beror lite på vilken returtemp du får, (kallare så lite lägre)
1st 1", mittemellan radretur och topp, för "halvvarmt" till den bivalenta shunten (kan använda denna stos också för laddning av halvarmt från sol och ta den då lite större, speciellt om du använder en xtra VVB)
1st DN 50 för elp mittemellan ovan och topp
TVA- (ingen kv-slinga) eller extern (en kv-slinga) VVB-returen kan sättas gemensam med radiatorreturen eller så sätter du en 1½" i nivå med överkant kv-slinga
2 st för slingan i botten (kan då användas för sol vid TVA)
och så var det hur stosarna skall vridas
och vill du ha möljighet att sen klämma in ett SFR så kan man sätta in en stos i botten, säg DN 100-150.
..hoppas jag tänkte rätt i all hast
Återstår då att hitta någon som säljer lösa SFR:er.Yondalar skrev:
Sedan kommer frågan om de går in i ett 150 hål.
Det lilla som man kan hitta om SFR:er på nätet säger inte så mycket om dimensioner. Men de T-rör som syns på bilderna ser iallafall "rätt så stora ut".
När det gäller verkningsgrad hos systemet så får man självklart bäst verkningsgrad på solfångaren med lägsta tänkbara skillnad i temperatur mellan till och frånvatten på fångaren. Däremot finns det såklart en gräns där det kostar mer elström att driva runt vattnet snabbt nog med pumpen än vad man får ut värme, så därför nöjer man sig med en viss temperaturskillnad. Gissningsvis ska det vara en enormt stor pump för att det ska löna sig att sänka flödet genom att minska varvtalet. En pump på 70W som går 16 timmar per dygn förbrukar el för ungefär en krona per dygn, så det är nog inte mycket pengar att prata om. Jag antar nu att man har en 'vanlig' cirkpump till solslingan, man kanske har värre grejer.
Det gäller inte bara att få ut max verkningsgrad från solpanelen/systemet, man måste få ut värme som man har någon nytta av.
Värmer man botten på acktanken så får man ut störst energimängd från solpanelen, men å andra sidan är kanske en tank som håller t.ex. en bit under 35 grader genomgående rätt värdelöst om man ska duscha eller liknande, men det är säkert förträffligt till golvvärmen. Om man däremot värmer enbart övre halvan så får man klart sämre verkningsgrad på solslingan, men man kanske kommer upp i 50 grader på vattnet, och helt plötsligt är det utmärkt om man ska duscha, men en liten förlust om man har värmen igång. Om man däremot duschar så mycket att man gör slut på solvärmen, så är det istället bättre att man har värmt botten på tanken, och därmed fått ut så mycket energi som möjligt, och sedan toppar varmvattnet med el, antingen patron i tanken (riktigt högt upp!) eller i en lös varmvattenberedare, eller varför inte trycka in värme upptill från vedpannan.
En variant om man använder solvärmen för att värma upp huset, och dessutom vill ha varmvatten och solvärmetemperaturen då inte räcker till varmvattnet, borde vara att ha kulventiler eller liknande kranar för att kunna välja att ta ut vattnet till shunten till värmesystemet från mitten av tanken istället för toppen, och sedan ha en elpatron (eller ladda från vedpannan) strax ovanför den punkt man tar ut värme till husets värmesystem. Jag förutsätter att varmvattnet värms genom två slingor i serie, en i botten och en i toppen. Då kommer varmvattnet först värmas en bit, säg till 25-30 grader, i botten av tanken, med solenergi, och sedan kommer varmvattnet att värmas ytterligare till 40-60 grader i toppen av energi från elpatron/vedpanna. Om man har 25 grader i botten och nöjer sig med 40 gradigt varmvatten så har då solen värmt vattnet med 21 grader och elen 15 grader. Varmvattnet kostar då bara drygt 40% att värma mot att inte ha solvärmen, samtidigt som solvärmen värmer hela husets värmesystem. Antagligen så vore det bra med någon slags blandningsventil för husets värme som väljer mellan toppen eller mitten av acktanken, så att man inte blir ståendes med skägget i brevlådan om det varit mulet för länge. Justeringen av den ventilen får man antagligen följa efter lite förhand med så att den står på en temperatur lite högre än den som max shuntas ut i värmesystemet. Det optimala vore att ha antingen två shuntmotorer eller ett system med fjäderbelastade armar som gör att samma shuntmotor vid kalläge har båda shuntarna på max kallt, i mitten har dragit på max värme på 'huvudshunten' men står på max kallt på den som väljer mellan topp/mitten, och i maxläget har den dragit på max varmt på båda shuntarna. Antagligen blir det onödiga mekaniska påkänningar på shuntmotorn om den hela tiden ska dra i fjädrar, så det är säkert bättre att ha två styrningar eller ha en termostatventil för den som inte micklar ihop styrningen själv.
Det gäller inte bara att få ut max verkningsgrad från solpanelen/systemet, man måste få ut värme som man har någon nytta av.
Värmer man botten på acktanken så får man ut störst energimängd från solpanelen, men å andra sidan är kanske en tank som håller t.ex. en bit under 35 grader genomgående rätt värdelöst om man ska duscha eller liknande, men det är säkert förträffligt till golvvärmen. Om man däremot värmer enbart övre halvan så får man klart sämre verkningsgrad på solslingan, men man kanske kommer upp i 50 grader på vattnet, och helt plötsligt är det utmärkt om man ska duscha, men en liten förlust om man har värmen igång. Om man däremot duschar så mycket att man gör slut på solvärmen, så är det istället bättre att man har värmt botten på tanken, och därmed fått ut så mycket energi som möjligt, och sedan toppar varmvattnet med el, antingen patron i tanken (riktigt högt upp!) eller i en lös varmvattenberedare, eller varför inte trycka in värme upptill från vedpannan.
En variant om man använder solvärmen för att värma upp huset, och dessutom vill ha varmvatten och solvärmetemperaturen då inte räcker till varmvattnet, borde vara att ha kulventiler eller liknande kranar för att kunna välja att ta ut vattnet till shunten till värmesystemet från mitten av tanken istället för toppen, och sedan ha en elpatron (eller ladda från vedpannan) strax ovanför den punkt man tar ut värme till husets värmesystem. Jag förutsätter att varmvattnet värms genom två slingor i serie, en i botten och en i toppen. Då kommer varmvattnet först värmas en bit, säg till 25-30 grader, i botten av tanken, med solenergi, och sedan kommer varmvattnet att värmas ytterligare till 40-60 grader i toppen av energi från elpatron/vedpanna. Om man har 25 grader i botten och nöjer sig med 40 gradigt varmvatten så har då solen värmt vattnet med 21 grader och elen 15 grader. Varmvattnet kostar då bara drygt 40% att värma mot att inte ha solvärmen, samtidigt som solvärmen värmer hela husets värmesystem. Antagligen så vore det bra med någon slags blandningsventil för husets värme som väljer mellan toppen eller mitten av acktanken, så att man inte blir ståendes med skägget i brevlådan om det varit mulet för länge. Justeringen av den ventilen får man antagligen följa efter lite förhand med så att den står på en temperatur lite högre än den som max shuntas ut i värmesystemet. Det optimala vore att ha antingen två shuntmotorer eller ett system med fjäderbelastade armar som gör att samma shuntmotor vid kalläge har båda shuntarna på max kallt, i mitten har dragit på max värme på 'huvudshunten' men står på max kallt på den som väljer mellan topp/mitten, och i maxläget har den dragit på max varmt på båda shuntarna. Antagligen blir det onödiga mekaniska påkänningar på shuntmotorn om den hela tiden ska dra i fjädrar, så det är säkert bättre att ha två styrningar eller ha en termostatventil för den som inte micklar ihop styrningen själv.
Det gick visst inte att skriva hur mycket som helst, det fick bli två delar 
När det gäller kokning o.s.v. så går det ju alltid att justera trycket, har man tillräckligt tryck i solsystemet så kommer till slut istället den stora vattenmassan i acktanken koka.
Med tanke på att solen skiner ojämnt och man duschar med ojämna intervaller o.s.v. på sommaren och att ingen acktank är helt perfekt isolerad så är det säkert effektivast att ha två acktankar, en som inte är alltför stor där alla slingor sitter monterade, och en som bara är en stor vattenmassa. När man klarar sig på solvärmen så stänger man av den stora tanken, när man eldar med ved så kör man med båda. Här skulle man kunna tänka sig en temperaturstyrning som öppnar till den stora tanken så fort man nått säg 95 grader i toppen på lilla tanken, och stänger igen så fort man är nere i 90 grader, eller något sådant. Om man fortfarande är rädd för kokning så kan man ju på sommaren antingen förvara isoleringen till den stora acktanken på annan plats (kanske inte så vidare bra) så att värmen 'läcker ut' från den, eller så har man ett element ansluten på självcirkulation till den stora tanken, på skruvat på max, som då 'förbrukar' värmen om hela systemet riskerar att koka.
Jag har lite teoretiska funderingar på att det kanske vore bra att ha överkokningssystem inbyggt i shuntstyrningen till husets uppvärmning, som då gör att man shuntar ut max värme till uppvärmningen om systemet är nära kokning, oavsett om det redan är varmt nog eller för varmt i resten av huset, bara som en sista skyddsåtgärd. Fördelen med en sådan lösning är att den gör ett bra jobb om man råkar fylla en vedpanna med för mycket ved i förhållande till mängden värme man redan har lagrat i tankarna på vintern.
Jag har en känsla av att för att ett solsystem ska vara riktigt lönsamt så bör man nog kombinera det med vedeldande, d.v.s. man delar kostnaden för acktankar o.s.v. mellan vededlningen och solvärmen.
Något som också har stor betydelse för hur man använder, och framförallt kan använda solvärmen, är vilken sorts solpaneler man har. Om man har vacuumisolerad panelså får man ju ut en hel del energi även i februari, och då är det väl självklart att man ska använda det till husvärmen och inte bara varmvattnet, men om man inte har vacuumisolerad panel så får man inte ut mycket energi alls på vintern och då kanske man ska sikta på att bara värma varmvattnet. Enklast tänkbara anläggning där varmvattnet är huvudpoängen med solvärmen borde var en acktank där både varmvattenslinga och solvärmeslinga sitter upptill i tanken.
Jag har en känsla av att de vacuumisolerade panelerna dessutom inte är så beroende av vad för vattentemeperatur man skickar till dem, verkningsgraden varierar nog mindre beroende på intemperaturen än med vanliga paneler. Det är faktiskt ett argument för att bara ha en solslinga i mitten på tanken, så länge vattnet i tanken inte kokar så får man nog ändå ut nästan full verkningsgrad, och man får varmvatten även vid halvdålig sol. Å andra sidan ska man nog ha rätt stora tankar om man inte får varmvatten så det räcker med vacuumisolerade paneler och solslingan i botten på tanken, så min teori att flytta upp slingan gäller väl bara stora tvåkubiktankar eller liknande.
Obs, jag har ingen solanläggning själv, däremot har en bekant två (!) solpaneler på hustaket, två acktankar och en intressant röra med pumpar, shuntar och shuntstyrningar i pannrummet
När det gäller kokning o.s.v. så går det ju alltid att justera trycket, har man tillräckligt tryck i solsystemet så kommer till slut istället den stora vattenmassan i acktanken koka.
Med tanke på att solen skiner ojämnt och man duschar med ojämna intervaller o.s.v. på sommaren och att ingen acktank är helt perfekt isolerad så är det säkert effektivast att ha två acktankar, en som inte är alltför stor där alla slingor sitter monterade, och en som bara är en stor vattenmassa. När man klarar sig på solvärmen så stänger man av den stora tanken, när man eldar med ved så kör man med båda. Här skulle man kunna tänka sig en temperaturstyrning som öppnar till den stora tanken så fort man nått säg 95 grader i toppen på lilla tanken, och stänger igen så fort man är nere i 90 grader, eller något sådant. Om man fortfarande är rädd för kokning så kan man ju på sommaren antingen förvara isoleringen till den stora acktanken på annan plats (kanske inte så vidare bra) så att värmen 'läcker ut' från den, eller så har man ett element ansluten på självcirkulation till den stora tanken, på skruvat på max, som då 'förbrukar' värmen om hela systemet riskerar att koka.
Jag har lite teoretiska funderingar på att det kanske vore bra att ha överkokningssystem inbyggt i shuntstyrningen till husets uppvärmning, som då gör att man shuntar ut max värme till uppvärmningen om systemet är nära kokning, oavsett om det redan är varmt nog eller för varmt i resten av huset, bara som en sista skyddsåtgärd. Fördelen med en sådan lösning är att den gör ett bra jobb om man råkar fylla en vedpanna med för mycket ved i förhållande till mängden värme man redan har lagrat i tankarna på vintern.
Jag har en känsla av att för att ett solsystem ska vara riktigt lönsamt så bör man nog kombinera det med vedeldande, d.v.s. man delar kostnaden för acktankar o.s.v. mellan vededlningen och solvärmen.
Något som också har stor betydelse för hur man använder, och framförallt kan använda solvärmen, är vilken sorts solpaneler man har. Om man har vacuumisolerad panelså får man ju ut en hel del energi även i februari, och då är det väl självklart att man ska använda det till husvärmen och inte bara varmvattnet, men om man inte har vacuumisolerad panel så får man inte ut mycket energi alls på vintern och då kanske man ska sikta på att bara värma varmvattnet. Enklast tänkbara anläggning där varmvattnet är huvudpoängen med solvärmen borde var en acktank där både varmvattenslinga och solvärmeslinga sitter upptill i tanken.
Jag har en känsla av att de vacuumisolerade panelerna dessutom inte är så beroende av vad för vattentemeperatur man skickar till dem, verkningsgraden varierar nog mindre beroende på intemperaturen än med vanliga paneler. Det är faktiskt ett argument för att bara ha en solslinga i mitten på tanken, så länge vattnet i tanken inte kokar så får man nog ändå ut nästan full verkningsgrad, och man får varmvatten även vid halvdålig sol. Å andra sidan ska man nog ha rätt stora tankar om man inte får varmvatten så det räcker med vacuumisolerade paneler och solslingan i botten på tanken, så min teori att flytta upp slingan gäller väl bara stora tvåkubiktankar eller liknande.
Obs, jag har ingen solanläggning själv, däremot har en bekant två (!) solpaneler på hustaket, två acktankar och en intressant röra med pumpar, shuntar och shuntstyrningar i pannrummet
Yxis:
Det finns 4-vägsshuntventiler som kan "hämta" vattnet från en acktank på olika nivåer. Styr man sedan den med en motorstyrning så hämtar man alltid värmevattnet från "det bästa stället".
Jag har som jag har beskrivit på ett flertal ställen en 1800 liters acktank med 4 slingor, två för tappvarmvatten och två för solfångaren (placerade högt och lågt) samt ett solstyrsystem som sköter laddning högt eller lågt i tanken.
Jag håller med dig om att man nog skall försöka hålla så liten tempdiff som möjligt mellen inkommande och utgående vatten från solfångaren för att få bästa möjliga utnyttjandegrad. Min solpump är på 110 W och går som max 9-10 h/dygn.
Igår hade jag 69 grader i botten på min acktank och 75 i toppen. Nu på morgonen så håller tankbotten 29 grader, mitten ligger på 66 och toppen 74. Jag kör fortfarande ut lite värme i golven under natten.
Jag kommer att närma mig den gräns när tanken kommer att vara "full" så att solfångarna inte kan lämna mer värme till tanken. Men jag tror inte att det kommer att vara någon risk för "torrkokning" som Yondalar skrev om i ett tidigare inlägg.
När tempen ökar så ökar trycket i systemet och med tryckökningen så ökar kokpunkten........
Däremot så kommer det att blir riktigt varmt i solfångarns och dess anslutningsrör. Vad jag har läst mig till så når man så småningom en "balanspunkt" någonstans kring 150-160 grader då solfångarna inte blir varmare.
Vi får väl se hur det kommer att fungera eftersom jag nog kommer att hamnar där när värmen snart är avslagen och solen värmer mer och mer för varje dag fram till sommarsolståndet då den står som högst på himlen.
Först då vet jag iallafall om mina solfångare kommer att koka eller helt enkelt "bara" bli "jättevarma" med ett högt systemtryck.
Det finns 4-vägsshuntventiler som kan "hämta" vattnet från en acktank på olika nivåer. Styr man sedan den med en motorstyrning så hämtar man alltid värmevattnet från "det bästa stället".
Jag har som jag har beskrivit på ett flertal ställen en 1800 liters acktank med 4 slingor, två för tappvarmvatten och två för solfångaren (placerade högt och lågt) samt ett solstyrsystem som sköter laddning högt eller lågt i tanken.
Jag håller med dig om att man nog skall försöka hålla så liten tempdiff som möjligt mellen inkommande och utgående vatten från solfångaren för att få bästa möjliga utnyttjandegrad. Min solpump är på 110 W och går som max 9-10 h/dygn.
Igår hade jag 69 grader i botten på min acktank och 75 i toppen. Nu på morgonen så håller tankbotten 29 grader, mitten ligger på 66 och toppen 74. Jag kör fortfarande ut lite värme i golven under natten.
Jag kommer att närma mig den gräns när tanken kommer att vara "full" så att solfångarna inte kan lämna mer värme till tanken. Men jag tror inte att det kommer att vara någon risk för "torrkokning" som Yondalar skrev om i ett tidigare inlägg.
När tempen ökar så ökar trycket i systemet och med tryckökningen så ökar kokpunkten........
Däremot så kommer det att blir riktigt varmt i solfångarns och dess anslutningsrör. Vad jag har läst mig till så når man så småningom en "balanspunkt" någonstans kring 150-160 grader då solfångarna inte blir varmare.
Vi får väl se hur det kommer att fungera eftersom jag nog kommer att hamnar där när värmen snart är avslagen och solen värmer mer och mer för varje dag fram till sommarsolståndet då den står som högst på himlen.
Först då vet jag iallafall om mina solfångare kommer att koka eller helt enkelt "bara" bli "jättevarma" med ett högt systemtryck.
Just ja, om man tittar på de länkade bilderna från tidigare inlägg så ser man ju dessutom en sådan utritadroli skrev:
[quote author=roli link=board=VVS;num=1115150465;start=20#22 date=05/14/05 kl 08:56:19När tempen ökar så ökar trycket i systemet och med tryckökningen så ökar kokpunkten........
Däremot så kommer det att blir riktigt varmt i solfångarns och dess anslutningsrör. Vad jag har läst mig till så når man så småningom en "balanspunkt" någonstans kring 150-160 grader då solfångarna inte blir varmare.
Vi får väl se hur det kommer att fungera eftersom jag nog kommer att hamnar där när värmen snart är avslagen och solen värmer mer och mer för varje dag fram till sommarsolståndet då den står som högst på himlen.
Först då vet jag iallafall om mina solfångare kommer att koka eller helt enkelt "bara" bli "jättevarma" med ett högt systemtryck.[/quote]
Har man inget expansionskärl alls utan man vill ha tryck för att vattnet inte ska koka när det blir som varmast alltså? Jag tycker mig se rätt stor varation på trycket bara mellan 60 och 85 graders panntemperatur beroende på om jag kör på elpatron eller eldar med ved/olja i min panna, då har jag ett mindre slutet expansionskärl som kanske gör sitt för att trycket ska variera...
Jodå det finns expansionskärl även på solsystemen. Man brukar starta med ett förtryck (kall solfångare) på ca. 2-3 bar.yxis skrev:Just ja, om man tittar på de länkade bilderna från tidigare inlägg så ser man ju dessutom en sådan utritad
Har man inget expansionskärl alls utan man vill ha tryck för att vattnet inte ska koka när det blir som varmast alltså? Jag tycker mig se rätt stor varation på trycket bara mellan 60 och 85 graders panntemperatur beroende på om jag kör på elpatron eller eldar med ved/olja i min panna, då har jag ett mindre slutet expansionskärl som kanske gör sitt för att trycket ska variera...
Sedan hur högt det blir när solfångaren når 150-160 grader vet jag inte, har inte varit där själv vad jag vet. Men säkerhetsventilen löser först vid 9 bar så det kan nog vara en hel del skillnader mellan varm och kall solfångare.
Att jämföra mellan panna och solfångare kan ju ge lite indikation på vad som skall ske, men det skiljer ju en del mellan dem. Pannsystemet har ju en mycket större vattenvolym som man inte vill att den skall variera allt för mycket. I mitt egna pannsystem så ligger systemtrycket på strax över 0,6 bar med väldigt lite variation trots stor systemvolym. Beror på att jag har öppet expkärl. Har man ett slutet expkärl så varierar systemtrycket mer men över 1,5 bar i ett pannsystem tror jag inte att man skall ha (rätta mig någon om jag har fel). Detta skall då jämföras med ett start tryck i solsystemet på 2-3 bar.