8 765 läst ·
64 svar
9k läst
64 svar
Världens första elgrävmaskin
Nja du, en modern bil lägger närmare halva den förbrukningen. Undantaget stora vans, men nu handlade det ju om att generalisera.S Squall Leonhart skrev:
Medlem
· Västerbotten
· 872 inlägg
Därav att jag skrev "lite mer". Grävmaskinen jag pratar om har ju några år på nacken så en rimlig jämförelse borde vara bilar från samma tid. Exempelvis en Volvo V70. Det är ingen "stor van" men den är inte specad för 0,5 liter per mil heller, inte ens med ägg under gaspedalen.mexitegel skrev:
Nya Volvo V90 med D3 ska ligga på 0,5 liter per mil om man kör enligt Volvos krav på däck och sånt.
Medlem
· Västerbotten
· 872 inlägg
Återigen, den gamla V70:in med D5 ligger på 0,8 på papperet, inte 0,5, och då med gamla körcykeltestet så den verkliga förbrukningen ligger närmare litern. Jag får det till drygt 7 liter per timme då för 70 km/h. 7 liter mot 11 liter.
Ska vi tro att dagens EC145 har en sämre verkningsgrad än en 15 år gammal maskin?
(Jag jämför med Volvo V70 för att det är en väldigt rimlig genomsnittsbil. Ta informationen från en Passat, Audi A6, BMW 5-serien eller liknande från början av 2000 om det känns bättre.)
Ska vi tro att dagens EC145 har en sämre verkningsgrad än en 15 år gammal maskin?
(Jag jämför med Volvo V70 för att det är en väldigt rimlig genomsnittsbil. Ta informationen från en Passat, Audi A6, BMW 5-serien eller liknande från början av 2000 om det känns bättre.)
Redigerat:
Intressant tråd.
11 liter i timmen, hur mycket av snitteffekten på ca 100kW ifrån bränsletanken hamnar i själva grävskopan?
Jag menar inte att en liten motor ska gå på högt varvtal, vad jag är nyfiken på är hur effektuttaget ser ut (hur det varierar när man jobbar med maskinen).
Om effektprofilen har många höga toppar, men genomsnittet är lägre finns ju utrymme att applicera hybridtänket.
Har man ingen elektrisk, mekanisk eller hydtaulisk "impulsreserv" måste ju motorn alltid ha ett visst övervarv. Finns det nån reserv på grävmaskiner? Svänghjul? Hydraulack?
Samtidigt har en modern diesel ett hyfsat arbetsområde med god verkningsgrad, så ur förbrukningssynpunkt behöver det inte vara så illa att motorn gör många snabba lastväxlingar. Dätemot om det bara ska komma ut koldioxid och vatten kan det vara ett problem.
Man måste heller inte övergå till dieselelektrisk drift (och förlora verkningsgrad på hela grundlasten), utan man kan ha en elmaskin parallellt med dieselmotorn. Sväng funktionen kanske ska vara elektrisk med återvinning, övrigt hydrauliskt etc.
Maskintillverkarna har så klart koll på detta, men det är inte de som bromsar.
Är det någon som kanske råkar ha en länk till uppsats ellet forskning i ämnet? Helst med effektprofilering då. Det kanske finns inbyggt i moderna maskiner?
11 liter i timmen, hur mycket av snitteffekten på ca 100kW ifrån bränsletanken hamnar i själva grävskopan?
Jag menar inte att en liten motor ska gå på högt varvtal, vad jag är nyfiken på är hur effektuttaget ser ut (hur det varierar när man jobbar med maskinen).
Om effektprofilen har många höga toppar, men genomsnittet är lägre finns ju utrymme att applicera hybridtänket.
Har man ingen elektrisk, mekanisk eller hydtaulisk "impulsreserv" måste ju motorn alltid ha ett visst övervarv. Finns det nån reserv på grävmaskiner? Svänghjul? Hydraulack?
Samtidigt har en modern diesel ett hyfsat arbetsområde med god verkningsgrad, så ur förbrukningssynpunkt behöver det inte vara så illa att motorn gör många snabba lastväxlingar. Dätemot om det bara ska komma ut koldioxid och vatten kan det vara ett problem.
Man måste heller inte övergå till dieselelektrisk drift (och förlora verkningsgrad på hela grundlasten), utan man kan ha en elmaskin parallellt med dieselmotorn. Sväng funktionen kanske ska vara elektrisk med återvinning, övrigt hydrauliskt etc.
Maskintillverkarna har så klart koll på detta, men det är inte de som bromsar.
Är det någon som kanske råkar ha en länk till uppsats ellet forskning i ämnet? Helst med effektprofilering då. Det kanske finns inbyggt i moderna maskiner?
99hk = 135 kW = max inmatad effekt till pumpar kanske 120kW?S Squall Leonhart skrev:Varvtalet regleras av föraren och en ostressad förare kör inte på onödigt höga varvtal. Det är dessa förare som har större chans att behålla jobben också då det sliter betydligt mindre på maskinen (utöver själva bränsleförbrukningen).
Ett flertal maskiner har dessutom lastkännande system som inte kräver maxvarv på motorn för att kunna röra på sig. Linde har ett system som till och med sköter varvtalen på motorerna så att föraren inte behövde sitta och tomgasa för att hydrauliken skulle röra på sig. Och detta började de med för många år sedan.
Så tillverkarna har inte suttit helt rastlösa när det kommer till utvecklingen att spara in på bränslet.
Jag vet inte riktigt hur en mindre motor i en tung maskin skulle göra mer nytta med högre varvtal. Pumparna blir ju inte mer effektiva vid för höga varvtal och arbetsmiljön i och utanför maskinen blir inte så jättetrevlig om motorn ska gå på 4000 rpm istället för 1500.
Ta t.ex Volvo EC140 (14 ton) som är den maskin jag suttit flest maskintimmar i. Den har en 3,9 liters turbodiesel från Cummins på våldsamma 99 hk. Under en konstant belastning på 1500 rpm ligger den motorn på ~11 liter i timmen. Lite grovt räknat är det lite mer än vad en personbil drar när den rör sig framåt. EC140 kom för 19 år sedan.
Givetvis finns det alltid rum för förbättring och el har ju bättre verkningsgrad än förbränningsmotorer och är betydligt mer angenäma att jobba med när det kommer till ljudnivån. Vad jag egentligen vill påstå är att maskinerna byggs inte som på Åkerman-tiden med 10 liters sugmotorer som behövde en massa soppa längre.![]()
Om den då drar 11 l/h så är det genomsnittliga effektuttaget när man aktivt jobbar med maskinen alltså ca 30-40kW.
Alltså ca en faktor tre, förmodligen exakt 3,14.
En "pannkaks-elmaskin" på 120kW är kompakt, liten och lätt. Om man har en energireserv ombord som räcker för att smeta ut topparna skulle maskinen kunna pluggas in och köras på bara el med ett vanligt CEE-don för 63A vilket är betydligt lättare att hitta än ett uttag där man kan ta 120kW+.
En mindre motor på 60 hk av modern konstruktion är ju lättare också, har mindre kylare osv.
Det kokar ändå ner till hur stor batteri/kondensatorbanken behöver vara om det är nån ide.
Nej. Jag tror att du har vänt på ekvationen där. En hästkraft = 0,745 kW, så 99 hk = 72,8 kW.martin43 skrev:
99hk = 135 kW = max inmatad effekt till pumpar kanske 120kW?
Om den då drar 11 l/h så är det genomsnittliga effektuttaget när man aktivt jobbar med maskinen alltså ca 30-40kW.
Alltså ca en faktor tre, förmodligen exakt 3,14.
En "pannkaks-elmaskin" på 120kW är kompakt, liten och lätt. Om man har en energireserv ombord som räcker för att smeta ut topparna skulle maskinen kunna pluggas in och köras på bara el med ett vanligt CEE-don för 63A vilket är betydligt lättare att hitta än ett uttag där man kan ta 120kW+.
En mindre motor på 60 hk av modern konstruktion är ju lättare också, har mindre kylare osv.
Det kokar ändå ner till hur stor batteri/kondensatorbanken behöver vara om det är nån ide.
Medlem
· Västerbotten
· 872 inlägg
Det enda problemet jag egentligen ser med att köra på ström via kabel är när arbeten ute hos normal kund görs. 63 ampere finns kanske att tillgå på större hyreshus och industrilokaler.
Men å andra sidan så lär ju en hel del maskiner vara kraftigt överdimensionerade för arbetet som görs i vissa fall. T.ex en 2 tons minigrävare har någonstans runt 10-15 hk, vilket kan jämföras med en snöslunga, så dessa skulle inte vara några problem att köra på ett vanligt 20 amperes trefasuttag. Man kanske inte behöver 23 ton för att dränera om kåken?
Slutkunden kanske också blir lite gladare om "bränslekostnaden" kommer via elräkningen istället för en rad på fakturan från maskinföraren.
Om jag inte minns helt galet så var det väl Jonsered som tillsammans med någon hade utvecklat en prototyp av kran till timmerbilar som kunde fjärrstyras av föraren från annan plats via VR-glasögon och joysticks. Om en liknande teknik kan användas på grävmaskiner (styrningen är ju detsamma i grunden) så blir hela hytten överflödig och kan plockas bort. Föraren kan då sitta i fikarummet och köra, alternativt agera grovis samtidigt som denne sköter maskinen.
Kan man banta ner maskinerna, skippa lyxen och återvinna så mycket som möjligt i rörelserna så borde man kunna nyttja elektriska lösningar rätt så bra ändå.
Men å andra sidan så lär ju en hel del maskiner vara kraftigt överdimensionerade för arbetet som görs i vissa fall. T.ex en 2 tons minigrävare har någonstans runt 10-15 hk, vilket kan jämföras med en snöslunga, så dessa skulle inte vara några problem att köra på ett vanligt 20 amperes trefasuttag. Man kanske inte behöver 23 ton för att dränera om kåken?
Slutkunden kanske också blir lite gladare om "bränslekostnaden" kommer via elräkningen istället för en rad på fakturan från maskinföraren.
Om jag inte minns helt galet så var det väl Jonsered som tillsammans med någon hade utvecklat en prototyp av kran till timmerbilar som kunde fjärrstyras av föraren från annan plats via VR-glasögon och joysticks. Om en liknande teknik kan användas på grävmaskiner (styrningen är ju detsamma i grunden) så blir hela hytten överflödig och kan plockas bort. Föraren kan då sitta i fikarummet och köra, alternativt agera grovis samtidigt som denne sköter maskinen.
Kan man banta ner maskinerna, skippa lyxen och återvinna så mycket som möjligt i rörelserna så borde man kunna nyttja elektriska lösningar rätt så bra ändå.
Man kan inte dra ner på storleken för mycket då drn ofta behövs. Har märkt att alla kortrumpade maskiner som blivit poppis på senare år är ganska mycket mer instabila när dom gör saker i yttre gränsen av sitt arbetsområde då motvikten inte blir en lika bra hävarm.S Squall Leonhart skrev:Det enda problemet jag egentligen ser med att köra på ström via kabel är när arbeten ute hos normal kund görs. 63 ampere finns kanske att tillgå på större hyreshus och industrilokaler.
Men å andra sidan så lär ju en hel del maskiner vara kraftigt överdimensionerade för arbetet som görs i vissa fall. T.ex en 2 tons minigrävare har någonstans runt 10-15 hk, vilket kan jämföras med en snöslunga, så dessa skulle inte vara några problem att köra på ett vanligt 20 amperes trefasuttag. Man kanske inte behöver 23 ton för att dränera om kåken?
Slutkunden kanske också blir lite gladare om "bränslekostnaden" kommer via elräkningen istället för en rad på fakturan från maskinföraren.
Om jag inte minns helt galet så var det väl Jonsered som tillsammans med någon hade utvecklat en prototyp av kran till timmerbilar som kunde fjärrstyras av föraren från annan plats via VR-glasögon och joysticks. Om en liknande teknik kan användas på grävmaskiner (styrningen är ju detsamma i grunden) så blir hela hytten överflödig och kan plockas bort. Föraren kan då sitta i fikarummet och köra, alternativt agera grovis samtidigt som denne sköter maskinen.
Kan man banta ner maskinerna, skippa lyxen och återvinna så mycket som möjligt i rörelserna så borde man kunna nyttja elektriska lösningar rätt så bra ändå.
Bra plats för batteriet kanske?P Prodigys skrev:
Bränslekostnaden blir rätt mkt lägre.S Squall Leonhart skrev:Det enda problemet jag egentligen ser med att köra på ström via kabel är när arbeten ute hos normal kund görs. 63 ampere finns kanske att tillgå på större hyreshus och industrilokaler.
Men å andra sidan så lär ju en hel del maskiner vara kraftigt överdimensionerade för arbetet som görs i vissa fall. T.ex en 2 tons minigrävare har någonstans runt 10-15 hk, vilket kan jämföras med en snöslunga, så dessa skulle inte vara några problem att köra på ett vanligt 20 amperes trefasuttag. Man kanske inte behöver 23 ton för att dränera om kåken?
Slutkunden kanske också blir lite gladare om "bränslekostnaden" kommer via elräkningen istället för en rad på fakturan från maskinföraren.
Om jag inte minns helt galet så var det väl Jonsered som tillsammans med någon hade utvecklat en prototyp av kran till timmerbilar som kunde fjärrstyras av föraren från annan plats via VR-glasögon och joysticks. Om en liknande teknik kan användas på grävmaskiner (styrningen är ju detsamma i grunden) så blir hela hytten överflödig och kan plockas bort. Föraren kan då sitta i fikarummet och köra, alternativt agera grovis samtidigt som denne sköter maskinen.
Kan man banta ner maskinerna, skippa lyxen och återvinna så mycket som möjligt i rörelserna så borde man kunna nyttja elektriska lösningar rätt så bra ändå.
Vet inte hur störigt det skulle vara med kabel vid grävning runt ett hus tex, borde vara hanterbart? Ganska skönt att slippa det konstanta brölandet samt att sitta i ett avgasmoln hela dagen. det finns ju ingen ordentlig rening på såna maskiner.
Återigen så var det inte vad du skrev. Du skrev att en bil drar runt 1 liter i timmen, det kan inte tolkas annat än att det är en någorlunda genomsnittlig bil i Sveriges fordonsflotta av idag och det är inte en 19 år gammal V70.S Squall Leonhart skrev:Återigen, den gamla V70:in med D5 ligger på 0,8 på papperet, inte 0,5, och då med gamla körcykeltestet så den verkliga förbrukningen ligger närmare litern. Jag får det till drygt 7 liter per timme då för 70 km/h. 7 liter mot 11 liter.
Ska vi tro att dagens EC145 har en sämre verkningsgrad än en 15 år gammal maskin?
(Jag jämför med Volvo V70 för att det är en väldigt rimlig genomsnittsbil. Ta informationen från en Passat, Audi A6, BMW 5-serien eller liknande från början av 2000 om det känns bättre.)
