Tack för alla svaren. Jag förstår nu lite mer.
Jag kan dock inte koppla ihop frekvensen med resten men jag kan för lite om el.

Det är alltså vissa (ej vindkraft?) snurrande enheter i nätet som gör (åtminstone gjorde, i svaren står det att modernare/alternativa konstruktioner finns idag) att det hela fungerar ok för att de alltså har en viss tröghet i o m snurrandet.

Fungerar det på samma sätt för små lokala elnät? Jag tänker att för länge sedan när elen började komma i bruk så fanns det väl inga stora elnät att tillgå.
Om man då i en by med 10-20 gårdar och någon liten industri kanske bestämde sig för att elektrifiera
området med ett lokalt elnät så började man med någon turbin/generator i ett litet vattenfall i en å och så kopplade man upp ett litet nät till intresserade.
Var det lika viktigt då med balans mellan produktion/konsumtion även i det lilla elnätet?
Och hur gjorde man då för att reglera det hela?
 
  • Gilla
Finnpucko
  • Laddar…
I begynnelsen hade man likström. Det var inte lika känsligt.
 
  • Gilla
Dortmunder DAB och 1 till
  • Laddar…
Vindkraften snurrar med ett konstant varvtal. Under förutsättning att den kommer upp till 50 Hz. Blåser det mera bromsar nätet, så den inte ger mer än 50 Hz. Om det blåser så mycket att den går fortare måste man bromsa eller koppla bort den från nätet.
 
  • Gilla
Pegusten
  • Laddar…
C clippan skrev:
Tack för alla svaren. Jag förstår nu lite mer.
Jag kan dock inte koppla ihop frekvensen med resten men jag kan för lite om el.
Det är egentligen inte så svårt. Tänk dig ett enkelt mekaniskt system där kraften överförs av en lång axel. I ena änden en vev och i andra en slipsten. Du vevar på axeln samtidigt som din fru/make/partner slipar gårdens knivar, yxor och spadar.

Så först vevar du upp stenen till en bra lagom hastighet, det är den ni vill hålla vid slipningen. Om ni börjar med att slipa en filé-kniv så kommer den inte att trycka så hårt mot stenen så du behöver bara veva lite extra för att hålla samma hastighet med veven. Allt bra så långt. Men sedan så skall det slipas en gammal rostig spade (säg en barkspade) med stora jack; för att få lite avverkning så trycker sliparen på ordentligt och du måste verkligen ta i med veven för att stenen skall hålla samma fart.

Det går mer effekt, kraft som du måste trycka ner handtaget med med ett konstant varvtal om slipstenen går tungt (alltså någon slipar med större kraft) än om slipstenen går tom.

Och om du fuskar lite, dvs vevar lite långsammare ett tag innan du kommit ikapp när belastningen ändras går också bra så länge som du inte fuskar för mycket. T ex låter det ta tvärstopp. Då skiter sig slipningen.

Svårare är det inte. Att man istället för en lång axel har el-ledningar och elektromagnetiskt kopplar turbinhjulet i vattenkraftstationen till slipstenen i garaget spelar egentligen ingen roll.

C clippan skrev:
Det är alltså vissa (ej vindkraft?) snurrande enheter i nätet som gör (åtminstone gjorde, i svaren står det att modernare/alternativa konstruktioner finns idag) att det hela fungerar ok för att de alltså har en viss tröghet i o m snurrandet.
Nej, tyvärr så är vindkraftverken inte gjorda så. De har inte den sortens generatorer och inte tillräcklig svängmassa i propellern.

Men stora vattenkraftverk och kärnkraftverk de har de. De turbinerna stoppar man inte i första taget.
C clippan skrev:
Fungerar det på samma sätt för små lokala elnät? Jag tänker att för länge sedan när elen började komma i bruk så fanns det väl inga stora elnät att tillgå.
Om man då i en by med 10-20 gårdar och någon liten industri kanske bestämde sig för att elektrifiera
området med ett lokalt elnät så började man med någon turbin/generator i ett litet vattenfall i en å och så kopplade man upp ett litet nät till intresserade.
Var det lika viktigt då med balans mellan produktion/konsumtion även i det lilla elnätet?
Och hur gjorde man då för att reglera det hela?
Man gjorde ungefär som man gör idag, dvs man hade dels lite automatisk (mekanisk) reglering, men man var inte heller lika noga med spänning och frekvens. Den fick variera betydligt mer än vi accepterar idag.

På de lite mindre vattenkrafts-anläggningarna (finns kvar i exv. Norge än idag) så hade man helt enkelt en mätare i köket med glödlampor till. Om de lyste för mycket så fick man koppla in mer last, i form av lampor, tills mätaren stämde. Jag har övernattat i ett sådant hus i Norge för många år sedan, och det gick det med. ;)
 
  • Gilla
cpalm och 8 till
  • Laddar…
Intressant med klockorna som synkar mot nätets frekvens. Jag har två ugnar i köket, samma tillverkare och verkar identiska i elektroniken. Den ena är kombinerad ugn och mikro, den andra mer traditionell ugn som går till högre temp. Den senare är den ugn som används oftast.

Jag har reagerat på att klockan går fortare på ugnen som används mest. Får ställa tillbaka den en minut eller två i månaden jämfört med den andra ugnen (som går rätt mot andra klockor). Extra störande för att båda samtidigt finns i blickfånget och jag ser att de inte visar samma tid.

Finns det någon bra förklaring till varför detta uppstår?
 
Mikael_L
Det går även utmärkt att göra klockor med en egen oscillator, ingen har ju en batteridriven klocka på armen som kräver sladd till ett vägguttag.

Att driva klockan med nätfrekvens var ju en lysande idé för enkla billiga produkter när elektronik och kretsar för att hålla tid var ganska dyrt.
Sen finns det säkert många som (än idag) valde det för klockans långtidsstabilitet.

Men idag så är små billiga kretsar med en realtidsklocka i som även klarar strömlöst ganska lång tid, så det innebär att det finns i många produkter idag.
 
P Perplexus skrev:
Finns det någon bra förklaring till varför detta uppstår?
Att de inte tar sin frekvens från elnätet. Vet att det ofta påstås att klockor styrs av nätfrekvens men bland de prylar som finns på marknaden idag är det nog svårt att hitta någon som verkligen gör det. Billigare att konstruera system som genererar sin egen referens.
 
  • Gilla
Johannesbook och 2 till
  • Laddar…
P Perplexus skrev:
Jag har reagerat på att klockan går fortare på ugnen som används mest
Det är troligen ett fel på den motorn!
Är det en digital klocka så är det elektroniskt fel. Men det finns också digital klocka med egen klock-kristall sådan du kanske har på armen, den går kanske några sekunder fel/månad medan Svenska elnätet refererar mot atomur och är exakt mot tiden.

Lägg märke till att den roterande tallriken i mikron startar slumpmässigt att rotera åt vänster respektive höger, det är en synkro motor även klockmotorn är synkron men har en startlindning som kickar igång den i rätt riktning.
 
Redigerat:
  • Gilla
Dortmunder DAB
  • Laddar…
Mikael_L
L Leif i Skåne skrev:
Lägg märke till att den roterande tallriken i mikron startar slumpmässigt att rotera åt vänster respektive höger,
Ahhh...
Tack för den förklaringen. Frågan jag många gånger ställt mig själv, men aldrig vågat ställa mer publikt.

Nu fick jag svaret, bara sådär ...
 
  • Gilla
  • Haha
Dilato och 4 till
  • Laddar…
A alfista skrev:
Att de inte tar sin frekvens från elnätet. Vet att det ofta påstås att klockor styrs av nätfrekvens men bland de prylar som finns på marknaden idag är det nog svårt att hitta någon som verkligen gör det. Billigare att konstruera system som genererar sin egen referens.
Tack för alla bra svar. Om vi funderar vidare, tror vi att det finns ett samband med att den ugnen oftare belastas med rätt höga strömmar och att klockan drar sig? Eller är det bara fel i den så är säga?

Borde kollat noggrannare före och efter ugnen och jag hade semester två veckor...
 
P Perplexus skrev:
Tack för alla bra svar. Om vi funderar vidare, tror vi att det finns ett samband med att den ugnen oftare belastas med rätt höga strömmar och att klockan drar sig? Eller är det bara fel i den så är säga?

Borde kollat noggrannare före och efter ugnen och jag hade semester två veckor...
De smarta pengarna sitter på att den helt enkelt är fel i den.

Men beroende på hur den är monterad så kan den gå fortare eller långsammare beroende på värme. Kristaller av den här typen diffar någon, några ppm (alltså miljontedelar) per grad skillnad. Så om den skulle sitta riktigt varmt (det är ju trots allt en ugn) så skulle den kunna påverkas.

Det är dock svårt att tro att det skulle ge en enkelt märkbar skillnad; 100C skulle ge 0,1 promille, och det blir inte mycket per timme ugnsdrift.

Om man har bättre klockor så ger det dock utslag; effekten har t ex använts för att identifiera noder i ToR-nätverket, något som annars skall vara omöjligt:

Hot or Not: Revealing Hidden Services by their Clock Skew, Steven J. Murdoch, ACM CCS 2006.

Och som PS: Det existerar på marknaden idag inga nätstyrda klockor öht som jag lyckats hitta iaf. Jag undersökte för några år sedan när jag var i tagen och byggde klockor själv som jag ville skulle gå någotsånär rätt. Det förekom på femtiotalet vad jag kunde hitta (ev. bortsett från centralursanläggningar) men iom att kvartskristallerna blev vanliga på sjuttiotalet så dog den tekniken ut ganska omgående.

Men jag lekte med tanken att göra en själv. Till vilken nytta när man ändå synkade via NTP kan man legitimt fråga sig, men ändå. ;)
 
  • Gilla
pebe292 och 1 till
  • Laddar…
Mikael_L
P Perplexus skrev:
Tack för alla bra svar. Om vi funderar vidare, tror vi att det finns ett samband med att den ugnen oftare belastas med rätt höga strömmar och att klockan drar sig? Eller är det bara fel i den så är säga?

Borde kollat noggrannare före och efter ugnen och jag hade semester två veckor...
Nej, det har inget alls med det att göra.
Hela det synkrona elnätet har exakt samma frekvens överallt samtidigt, så det har inget med vad din ugn drar (jodå, en miljardels hertz eller nåt sånt).
"Vårt" synkrona elnät är Norge, Finland, Sverige och Själland i Danmark (dvs endast typ halva Danmark).
Dessa länder + del av land, utgör det Nordiska synkrona elnätet.
Och jag har i mätningar/loggningar jag gjort i Uppsala sett när frekvensen ändras p.g,a snabbstopp i den nya finska reaktorn, men även när elförbindelsen mellan Sydnorge och Storbritannien kastade in handduken lite plötsligt.

Vilket tydligt visar att frekvensen blir samma överallt, och det enda som syns som händelser är väldigt stora händelser, dvs att man slår till eller ifrån en effekt typ 1/2 kärnreaktor eller mer.
 
  • Gilla
cbrolin och 2 till
  • Laddar…
Mikael_L Mikael_L skrev:
Vilket tydligt visar att frekvensen blir samma överallt...
Ja, ändringarna i nätet fortplantar sig med ungefär 2/3 av ljushastigheten i vakuum.

Det finns faktiskt en kille på youtube som på ett illustrativt sätt faktiskt mätt och visualiserat hur fort informationen i ett elektriskt nät fortplantar sig. Rekommenderas starkt för den intresserade:
 
  • Gilla
TommyC och 2 till
  • Laddar…
Men om vi nu tror att klockan är kristall styrd med en mindre noggrann keramisk SMD CPU klockkristall så kan en kristall ha onoggrannheten +-50ppm inom -10 till +60°C. (Googlade en 19,2 MHz smd kristall).

...Så kan ju förbrukningen spela roll eftersom ugnen då ofta är varmare än den andra.

En minut på en månad är 23ppm.
 
Redigerat:
  • Gilla
Dilato och 3 till
  • Laddar…
lars_stefan_axelsson lars_stefan_axelsson skrev:
Ja, ändringarna i nätet fortplantar sig med ungefär 2/3 av ljushastigheten i vakuum.

Det finns faktiskt en kille på youtube som på ett illustrativt sätt faktiskt mätt och visualiserat hur fort informationen i ett elektriskt nät fortplantar sig. Rekommenderas starkt för den intresserade: [media]
Jag har inte sett den videon, men jag har närmare 1-2'000 m grön tråd på rulle. Tänkte det kunde vara kul att dra ett varv runt huset...och mäta lite...
 
  • Haha
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.