8 024 läst ·
127 svar
8k läst
127 svar
Varför kör SVT med faKe News = felaktiga uppgifter?
Hur gammal var skogen vid fältanalysen?D Daniel 109 skrev:
Och varför ansåg man att skogen var yngre än den var?
Den låg i stenig terräng..
vilket gjorde att skogen var klen..
Men den var äldre än bedömningen.
När man började att räkna årsringar..
Om vi lämnar fjärranalys därhän för en stund - vad tycker ni skogskunniga om inslagen om kontinuitetshuggning då? En skogsägare som själv tyckte att det var minst lika god ekonomi i det, som i hyggesavverkning. Plus trevligare skog och högre biologiska värden.
nog kan ett samarbete mellan dessa komma upp i dessa siffror.B b8q skrev:
Men med endast manuell inventerare så är det högre, men tiden blir lidande.. tyvärr..
Så det blir även dyrare, vilket har bidragit till denna utveckling..
Du menar blädning kontra trakthyggesbruk?B b8q skrev:
om det är blädning du tänker på så måste skogen vara 3 skiktig och innehålla lika mycket grov skog som klen, du kan aldrig ta bort mer skog än du har ny underifrån.
Den skogen kan dock bli farlig för skogsägaren.. dels pga den lagparagraf där skog över 120 år inte får avverkas..
Men också för att höga värden kan göra att skogen blir konfiskerad..
Den skogen kan dock bli farlig för skogsägaren.. dels pga den lagparagraf där skog över 120 år inte får avverkas..
Men också för att höga värden kan göra att skogen blir konfiskerad..
Om du vill kalla det det, så.Maskintok skrev:
Jag förstår ju att det tar några generationer att göra om en åldershomogen skog till en skog för kontinuitetsskogsbruk, men vad tycker du om tanken?
https://www.slu.se/centrumbildninga...-uthallig-skogsskotsel/kontinuitetsskogsbruk/
Det där är blädning, sedan har man hittat på ett annat namn som vissa säljer som affärs idé... Men det hela bygger på en sanning som inte är görbar på stora arealer..B b8q skrev:
Och sedan så binder denna skogen mindre co2 och innehåller klenare dimensioner.
kvaliteten kan vara högre i enskilda bestånd.
Men det är inget som lockar
Det är just det jag menar med att jag efterlyser en _vettig_ miljörörelse och miljölagstiftning, som inser att det går att kombinera skogsbruk med höga biologiska naturvärden och rekreativa värden - t.ex just genom kontinuerligt skogsbruk.Maskintok skrev:
man måste komma ihåg detta..
I trakthyggesbruket planterar vi 2 träd för varje vi sågar ner.
i blädad skog kan vi aldrig ta bort något som. vi inte redan har.. vi kan inte avverka alla stora träd för då blir det en höggallring.
Vi kan inte såga ner alla klena och yngre träd för då blir det en låggallring..
utan blädning går ut på att alltid äta och ha kakan kvar..
alltså du får små uttag med jämna mellanrum. men oftast för liten mängd för att sälja om det inte rör sig om stora arealer..
Men eftersom det då blir för dyrt med lejda maskiner så kräver detta en insats av skogsägaren istället... Och räknar denna på sin insats så blir den lika dyr egentligen... Men många ser detta som en livsstil mer än att få avkastning..
I trakthyggesbruket planterar vi 2 träd för varje vi sågar ner.
i blädad skog kan vi aldrig ta bort något som. vi inte redan har.. vi kan inte avverka alla stora träd för då blir det en höggallring.
Vi kan inte såga ner alla klena och yngre träd för då blir det en låggallring..
utan blädning går ut på att alltid äta och ha kakan kvar..
alltså du får små uttag med jämna mellanrum. men oftast för liten mängd för att sälja om det inte rör sig om stora arealer..
Men eftersom det då blir för dyrt med lejda maskiner så kräver detta en insats av skogsägaren istället... Och räknar denna på sin insats så blir den lika dyr egentligen... Men många ser detta som en livsstil mer än att få avkastning..
Det kommer nog aldrig att hända..B b8q skrev:
Inte ens miljörörelsen som äger skog sköter den på annat sätt än just genom trakthyggesbruk...
Sedan är det en annan fråga som måste lösas först.. Och det är den delen att staten inte byter eller betalar för den skogsmark de beslagtar vilket skapar mer agg emot miljöhänsyn...
Vilken skog beslagtar staten utan ersättning?
Den med höga naturvärden.D Daniel 109 skrev:
staten behöver endast betala vid upprättelse av naturreservat..
En annan lösning hade isåfall varit arrendering av marken eller avtal om natura 2000..
men vid naturreservat så betalar inte staten ersättning för själva marken och skogen utan för intrånget.
Så du står ändå där med skägget i lådan.
Både äta kakan och ha den kvar lät iofs bra, men OK, så invändningarna är främst ekonomiska? Så OM man (=staten Sverige) skulle anse att blädning vore en önskningsvärd skogsbruksmetod, så skulle man dels kunna göra det i skog i statlig ägo, dels kunna ge bidrag till privata skogsägare som följer den metoden. Det är alltså bara politisk vilja som saknas.Maskintok skrev:man måste komma ihåg detta..
I trakthyggesbruket planterar vi 2 träd för varje vi sågar ner.
i blädad skog kan vi aldrig ta bort något som. vi inte redan har.. vi kan inte avverka alla stora träd för då blir det en höggallring.
Vi kan inte såga ner alla klena och yngre träd för då blir det en låggallring..
utan blädning går ut på att alltid äta och ha kakan kvar..
alltså du får små uttag med jämna mellanrum. men oftast för liten mängd för att sälja om det inte rör sig om stora arealer..
Men eftersom det då blir för dyrt med lejda maskiner så kräver detta en insats av skogsägaren istället... Och räknar denna på sin insats så blir den lika dyr egentligen... Men många ser detta som en livsstil mer än att få avkastning..
Ska väl tillägga att jag varken är skogsägare eller skogsforskare eller miljöpartist, men ämnet intresserar mig.
Och jag är ganska övertygad om att skogsägarna prioriterar ekonomin högst, så vill ”man” förändra det svenska skogsbruket i någon riktning av någon anledning, ska man införa ett ekonomiskt incitament (och VILKEN riktning som är bäst vet nog forskarna på SLU bättre än jag).
Och jag är ganska övertygad om att skogsägarna prioriterar ekonomin högst, så vill ”man” förändra det svenska skogsbruket i någon riktning av någon anledning, ska man införa ett ekonomiskt incitament (och VILKEN riktning som är bäst vet nog forskarna på SLU bättre än jag).