Varför har SJ 16,67 Hz i sina 16 kV kontaktledningar.

[prototypen]

En övermagnetiserad synkrongenerator fungerar även för faskompensering.
Stornorrfors där har man tömt ett turbinhus (med hjälp av tryckluft) på vatten och låter generatorn bara snurra med för att faskompensera.
Om det görs numera, hela tiden eller bara vid behov och att generatorn levererar kraft däremellan vet jag inte.

Protte

 

[PST]

Symaskin vet jag inte, men roligt låter dom!

[länk]

[länk]

Låter ju som någon ingenjör behagat skämta när de frekvenserna valdes....(Do re mi fa so la ti do ton ton ton ghiiiiiii)

Öresundstågen
http://www.youtube.com/watch?v=4hqrxZ9zltI

Låter mer naturligt ingenjörsmässigt (Närmare en symaskin än en xylofon iallafall..)

 

[Avemo]

Man måste vara lite konstig för att börja lyssna på och analysera olika tåg på youtube.

OBB-tåget följer ingen vanlig skala (C D E F G A H C) då det inte är några halvtoner. Men det låter som att det är mycket nära heltoner hela vägen (C D E F# G# A# C).

X60 låter som den växlar upp ett par gånger när den lämnar perrongen. Kan det vara exempel på den omtalade poltalsomkopplingen?
http://www.youtube.com/watch?v=nNcaGKE1rec&feature=related

 

[spinout]

Stämmer ej, Impedansen (Z) = Resistans + (j*)Reaktans., dvs vid likström är Impedansen = resistansen.

Det var JU det jag skrev!
Formeln för (induktiv) reaktans = [ Xl = 2*Pi* f*l ]
Alltså är f=0 Kommer reaktansen aldrig bli något annat än 0

Alltså är ju alltid [Z = R] vid DC. Man pratar aldrig om Z vid DC.

Anledningen att köra med låg frekvens är för att minska ledningsimpedansen och öka ledningslängderna. Nackdelen med frekvens på 50Hz är att den är som farligast för människan eftersom det ligger närma hjärtrytmen. (Sa iaf. min AB.lärare en gång i tiden)

Det är resistansen som är problemet och orsakar förluster i överföringen.....reaktansen kan "matchas" och nollas ut i en "transmissionsledning"..

Impedansen är ju en produkt av resistans och reaktans, Hur nollar man reaktansen i en ledning som går över AC? -Det går inte!

FÖ.
Baltic cable är 450kV, DC och 25mil lång. Har för mig att de kör minus i havet

 

[PST]

Det var JU det jag skrev!
Formeln för (induktiv) reaktans = [ Xl = 2*Pi* f*l ]
Alltså är f=0 Kommer reaktansen aldrig bli något annat än 0

Alltså är ju alltid [Z = R] vid DC. Man pratar aldrig om Z vid DC.

Nja du skrev faktiskt : "Vid likspänning = 0Hz är impedansen 0 (noll), finns endast resistans",
(även om du inte menade det)..

 

[GK100]

Impedansen är ju en produkt av resistans och reaktans, Hur nollar man reaktansen i en ledning som går över AC? -Det går inte!

Det fall PST skrev om gällde nog mest normal faskompensering, så att man inte behöver förlora på att köra reaktiv ström via linjens R i onödan.

Men även det fall du menar förekommer på lite större ledningar i stamnätet, då rör det sig om seriekondensatorer som verkar självreglerande för stabiliteten i nätet.
Dessa är ju då till för ledningens egna egenskaper dvs X komponenten hos linjen i sig själv.

Även motsatt kompensering dvs reaktorer finns vid de här nivåerna, vid tomgång eller låglast är en 400kV linje starkt kapacitiv och kräver då induktiv kompensering av samma stabilitetskrav.

 

[PST]

Ang ledningsförluster, ja det går att få en transmissionsledning "rent resistiv" även för växelström, men därmed inte sagt att denna rena resistiva impedans är lika låg som för DC , det blir ju även förluster förknippade med tex kapacitiv och induktiv koppling till omgivningen.. (Bara det faktum att det surrar om kraftledningar ibland visar ju på att de "läcker"...), Skin-effekten gör dessutom att ledaren inte kan utnyttjas fullt ut ända in i mitten, vilket även det ger högre "resistans" jämfört med DC..

Appropå Baltic Cable, jo den "återledaren" går i "jorden"(havet), även om själva HVDC kabeln faktiskt är 2 st parallella. Det var en del bråk om ev miljöpåverkan pga detta, har även för mig att den kan påverka magnetiska kompasser.

 

[f91jsw]

Eftersom elektrifiering och utveckling i det området under sena 1800-talet här i Europa till stor del styrdes av vad mycket tyskt ingenjörsmässiga och kompetenta firmor som Siemens, AEG, osv gjorde föll valet på 50Hz tidigt. Just 50 ligger här mitt i Renards R10 serie om man ser till talen mellan 25-100 där vi ju hamnade tidigare.

Enligt wikipedia är ursprunget till just 50 Hz osäkert men AEG använde tidigt 40 Hz och observerade att lamporna flimrade och höjde därför till 50 Hz. Just 50 förmodligen just för att det är ett Renard-tal. Eftersom AEG dominerade marknaden kring sekelskiftet blev 50 Hz standard i Europa. I USA noterade Westinghouse också att lampor flimrade vid låg frekvens men valde i stället 60 Hz för sina system som blev standard i USA.

 

[GK100]

Har du sett någonstans varifrån den gamla beteckningen RST på faserna härstammar?
Jag har sett/hört några olika men ingen som övertygar.

 

[miko]

Referens, sekundär tertiär

 

[GoEk]

Ang ledningsförluster, ja det går att få en transmissionsledning "rent resistiv" även för växelström...

En serieresonanskrets är ju rent resistiv vid resonansfrekvensen så om transmissionsledningen uppvisar induktiv karakteristik borde det, i alla fall teoretiskt, gå att sätta en matchande kondensator i änden för att uppnå resonans vid 50Hz. Det blir dock förmodligen stora pulserande spänningar i resonanskretsen så det kanske inte är görbart.

Skin-effekten gör dessutom att ledaren inte kan utnyttjas fullt ut ända in i mitten, vilket även det ger högre "resistans" jämfört med DC..

Skin vid 50Hz? Strömmarna innehåller ju visserligen mycket övertoner så där kanske skinnen ger påverkan.

 

[prototypen]

Jodå skineffekten gör sig gällande på mycket grova kablar, inte mycket med det finns där.

 

[cheetah1]

Man måste vara lite konstig för att börja lyssna på och analysera olika tåg på youtube.

OBB-tåget följer ingen vanlig skala (C D E F G A H C) då det inte är några halvtoner. Men det låter som att det är mycket nära heltoner hela vägen (C D E F# G# A# C).

X60 låter som den växlar upp ett par gånger när den lämnar perrongen. Kan det vara exempel på den omtalade poltalsomkopplingen?
[länk]

Ska du bli sån som sitter med dyr inspelningsutrustning på järnvägsstationerna runt om i landet och spelar in tågljud nu?

Skämt åsido, ja det är det. Även Regina, Öresundstågen och Gråsuggan (X40) använder (ungefär) samma teknik.

 

[Avemo]

Ska du bli sån som sitter med dyr inspelningsutrustning på järnvägsstationerna runt om i landet och spelar in tågljud nu?

Jag var aktiv i ÖSlJ några år på 90-talet, så lite järnvägsnörd kanske jag kan klassa mig som. Fast det var inte så vanligt med vare sig frekvensomriktare eller poltalsomkopplingar på deras lok på den tiden. Jag betvivlar att det ändrats sedan dess. Jag har aldrig spelat in tågljud, men om jag gjorde det så skall det låta så här:

http://www.youtube.com/watch?v=TAkHNGERhc0

Erik

 

[PST]

Jodå skineffekten gör sig gällande på mycket grova kablar, inte mycket med det finns där.

Har för mig att "skin-djupet" (vad det nu definerades som , var det att endast halva strömmen når dit eller nån annan konstant ?) är strax under centimetern för koppar, större transformatorer har lindingar som kompenserar detta p.s.s som i Litz-tråd , dvs genom att parallellisera ledarna skilda från varandra (fast betydligt grövre än i litz-tråd).---- Och en kraftledning kan definitivt ha så grova ledare att skin-effekten går sig påmind. (Förekommer kraft-Al-ledare med stål i mitten för hållfastighetens skull, strömmen "når ändå inte in" till stålet ...)