En lgh med en fas 25A klarar sig långt om man har anpassat med olika grupper.
Glöm inte att huvudsäkringen klarar 25Ax1,8 under 40(?) minuter. Dvs ganska hög belastning.
Således bör det vara något fel eller obalans i grupperna.
Har man satt dit 16A säkring av misstag (är det ens möjligt) så bör man först sätta en 25 som det skall vara.
Glöm inte att huvudsäkringen klarar 25Ax1,8 under 40(?) minuter. Dvs ganska hög belastning.
Således bör det vara något fel eller obalans i grupperna.
Har man satt dit 16A säkring av misstag (är det ens möjligt) så bör man först sätta en 25 som det skall vara.
Vet vi om det är Diazed eller automatsäkring inne i lägenheten? Jag har bläddrat tillbaka och hittar inget svar.
Jag antar Diazed.
Men hade det varit automatsäkringar så hade vi haft en del nya fenomen att ta hänsyn till, som att automat i princip alltid löser långt före Diazed med samma ampere. Om då bägge löser samtidigt ändå, så löser kanske automat strax efter Diazed pga av en inducerad ström.
Men...
...det bör inte heller kunna ske om kaffekokaren är igång. Men om den innehåller ett relä så finns kanske ingen resistiv last inkopplad när den indikerade strömmen kommer.
Men nu är vi på överkursens överkurs.
Jag vill bara försäkra mig om att vi har rätt förutsättningar.
Men i praktiken går det inte att ha en hel lägenhet på 16A utan att säkringen går titt som tätt...
Jag antar Diazed.
Men hade det varit automatsäkringar så hade vi haft en del nya fenomen att ta hänsyn till, som att automat i princip alltid löser långt före Diazed med samma ampere. Om då bägge löser samtidigt ändå, så löser kanske automat strax efter Diazed pga av en inducerad ström.
Men...
...det bör inte heller kunna ske om kaffekokaren är igång. Men om den innehåller ett relä så finns kanske ingen resistiv last inkopplad när den indikerade strömmen kommer.
Men nu är vi på överkursens överkurs.
Jag vill bara försäkra mig om att vi har rätt förutsättningar.
Men i praktiken går det inte att ha en hel lägenhet på 16A utan att säkringen går titt som tätt...
Vill förtydliga att jag ovan säger att en diazed i princip aldrig kan lösa före eller samtidigt som en automatsäkring, om inte automaten löser ut och sedan drar med sig Diazed pga induktiva strömmar från lasten.
Jag har ju som sagt två 10A automat hemma som löser ut när något högre upp kopplat ur av någon orsak. Och detta vid en last under 1A.
Jag vill bara att vi utesluter denna typ av fenomen. Det skulle kunna ske, även om det är extremt ovanligt.
Som sagt, jag tror nog att säkringarna i lägenheten är Diazed också, annars borde det redan ha kommit fram. Eller?
Jag har ju som sagt två 10A automat hemma som löser ut när något högre upp kopplat ur av någon orsak. Och detta vid en last under 1A.
Jag vill bara att vi utesluter denna typ av fenomen. Det skulle kunna ske, även om det är extremt ovanligt.
Som sagt, jag tror nog att säkringarna i lägenheten är Diazed också, annars borde det redan ha kommit fram. Eller?
TS har angett 16 A även för gruppsäkringen. Det finns heller inga garantier i vilken ordning en eller båda löser oberoende om den i lägenheten är dvärgbrytare eller smältsäkring. I det som beskrivs kan man i något av fallen anta att mätarsäkringen varit lastad även till delar av bryggaren.pacman42 skrev:
Återigen får man ta med i bilden att det löser inom sekunder och dra slutsatser av vilka strömmar det rör sig om när man funderar. Tankar kring induktanser som skulle inverka kan man lägga långt ner i listan och om något här i så fall likt hos dig påverka en ev dvärgbrytare som säkring till hällen.
Det finns vad jag vet inga automater som löser lika långsamt som en standard diazed. Jag vill bara utesluta denna kombination därför.
En diazed ligger oftast på karaktäristik D, men oftast löser en automat med D snabbare än en Diazed ändå. De flesta automater i Sverige är av C-typ, även om B-typ inte är helt ovanligt (mycket vanligare på kontinenten dock).
En diazed ligger oftast på karaktäristik D, men oftast löser en automat med D snabbare än en Diazed ändå. De flesta automater i Sverige är av C-typ, även om B-typ inte är helt ovanligt (mycket vanligare på kontinenten dock).
Karaktäristikerna B, C, D berör bara kortslutningsområdet dvs för B 3-5 x In, C 5-10 x In, D 10-20 x In där magnetiska utlösaren verkar. I övrigt är de lika i överlastområdet där bimetallutösaren styr och det är här man vid strömmar som inte triggar KS-steget får stor variation i tid när man ligger så högt att DII löser inom sekunder också. Inget konstigt med lite lotteri där och särskilt när mätarsäkringen tar lite övrig last.
Annars är du på spår att vid rimlig överlast bör alltid dvärgen lösa först och sen ser många problem med stora startströmmar som löser magnetiskt och då ser dem som snabbare av den anledningen. Vi har ju många trådar på dessa teman också.
Altså, induktansen i en induktionsspis kan vi väl ändå bortse ifrån?
Spolarna ( induktorerna) är ju helt isolerade från nätet och drivs med elektronik som dels mjukstartar och hela tiden känner av om någon energi överförs och det är ju dessutom hög frekvens på spolarna.
Problemet med fungerande induktion brukar ju ofta vara tvärtom, att få hällen att tycka att det finns ett kokkärl på zonen så att den växlar upp till full effekt.
Spolarna ( induktorerna) är ju helt isolerade från nätet och drivs med elektronik som dels mjukstartar och hela tiden känner av om någon energi överförs och det är ju dessutom hög frekvens på spolarna.
Problemet med fungerande induktion brukar ju ofta vara tvärtom, att få hällen att tycka att det finns ett kokkärl på zonen så att den växlar upp till full effekt.
Vid tillslag kan man definitivt bortse från induktansen i spisen, men jag är inte lika säker på att man kan det vid frånslag. Jag tror dock inte att det är det som händer här, jag vill bara utesluta det.
Isolerade är de nog inte, det är nog kraftelektronik och den kan nog hållas aktiv några bråkdelar av en sekund vilket räcker för strömrusning. Jag ser inte att det får plats några spolar för isolering (och även om de finns så blir det inte isolerat)