Varför går sågen, trots noll ohm mellan kommutator-plattorna?
Jag försöker fixa en kap- & gersåg jag hittade i flickvännens sommarstuga.
Den lät illa och luktade lbränt när jag testade den. Men den fungerade.
Det är en allströmsmotor på 1900W.
Kolen är fina. Kommutatorn är ren och knappt sliten alls. Jag kan inte se några tecken på brända lindningar på vare sig rotor eller stator. Ingen kortslutning mellan kommutator och rotor. Rent mellan kommutator-plattorna.
Men min multimeter visar 0,0 ohm mellan ALLA kommutator-plattorna...
Det känns lite märkligt att det skulle vara kortslutning i alla lindningarna.
Och om det ändå är det, så skulle väl inte motorn fungera alls?
Vad är det jag har missförstått?
Den lät illa och luktade lbränt när jag testade den. Men den fungerade.
Det är en allströmsmotor på 1900W.
Kolen är fina. Kommutatorn är ren och knappt sliten alls. Jag kan inte se några tecken på brända lindningar på vare sig rotor eller stator. Ingen kortslutning mellan kommutator och rotor. Rent mellan kommutator-plattorna.
Men min multimeter visar 0,0 ohm mellan ALLA kommutator-plattorna...
Det känns lite märkligt att det skulle vara kortslutning i alla lindningarna.
Och om det ändå är det, så skulle väl inte motorn fungera alls?
Vad är det jag har missförstått?
Redigerat:
Noll ohm är det ju inte om det inte är en supraledare. Hur mäter du? Det bör inte vara särskilt hög resistans.
Känns som att multimetern är av enklare modell om den bara har en decimal vid Ohm-mätning.
Resistansen mellan härvorna i en rotor är låg och om multimeterna bara har en decimal så är det inte så säkert att den kan mäta eller visa någon meningsfull värden på låga resistanser om det är lite under 0,1 Ohm i härvresistans
Förr så slängde man alltid bort sista decimalen som osäker i ett mätvärde mätt med multimeter, dvs mätte man med 2 decimaler i instrumentet så skrev man med 1 decimal i protokollet och sista decimalen på instrumentet var bara en hint om man skulle runda av uppåt eller nedåt.
Normalt brukar man se ett mycket lågt resistansvärde, typ 0.03 Ohm även om man håller mätprobarna mot varandra för att de visar mätkablarna och mätspetsarna resistans när de berör mot varandra (och kan variera betänkligt beroende på hur hårt de trycks mot varandra och var på mätspetsen) - och det var ett värde man senare bör dra av den uppmätta värden när man mäter på låg-Ohmiga objekt/motstånd..
Vill man mäta riktig låga resistanser med precision och inte vill få med mätkabelresistansen och dess spetsövergångsresistans underlättas det väldigt av en bänkmultimeter eller multimeter med 4-punktsmätning¹ och Kelvinklämma eller själv skapar motsvarande arrangemang - men då pratar vi om instrument med 8 siffror varav 7 kan vara decimaler och det står Hewlett Packard eller senare Agilent på dessa.
Alternativt om man har labratoriespänningsaggregat som man kan ställa strömmen noga, tex 1 Ampere (uppmätt med multimeter), mata på kollektor mittemot varandra och sedan mäter med multimeter spänningen på samma kollektorplatta på båda sidorna - och då bör man ha en multimeter med typ 3, helst 4 decimaler i alla fall när man mäter spänning 1 volt och lägre.
¹ 2 sladdar för att skicka en mycket noga bestämd ström och de andra två sladdarna med mätpunkt på benen/ytan närmare objektet som mätte spänningen utan att själv mata eller dra någon mätström och denna väg inte mäter mätsladdarnas egna resistans eller övergångsresistansen i probarnas spetsar mot det man mäter.
Resistansen mellan härvorna i en rotor är låg och om multimeterna bara har en decimal så är det inte så säkert att den kan mäta eller visa någon meningsfull värden på låga resistanser om det är lite under 0,1 Ohm i härvresistans
Förr så slängde man alltid bort sista decimalen som osäker i ett mätvärde mätt med multimeter, dvs mätte man med 2 decimaler i instrumentet så skrev man med 1 decimal i protokollet och sista decimalen på instrumentet var bara en hint om man skulle runda av uppåt eller nedåt.
Normalt brukar man se ett mycket lågt resistansvärde, typ 0.03 Ohm även om man håller mätprobarna mot varandra för att de visar mätkablarna och mätspetsarna resistans när de berör mot varandra (och kan variera betänkligt beroende på hur hårt de trycks mot varandra och var på mätspetsen) - och det var ett värde man senare bör dra av den uppmätta värden när man mäter på låg-Ohmiga objekt/motstånd..
Vill man mäta riktig låga resistanser med precision och inte vill få med mätkabelresistansen och dess spetsövergångsresistans underlättas det väldigt av en bänkmultimeter eller multimeter med 4-punktsmätning¹ och Kelvinklämma eller själv skapar motsvarande arrangemang - men då pratar vi om instrument med 8 siffror varav 7 kan vara decimaler och det står Hewlett Packard eller senare Agilent på dessa.
Alternativt om man har labratoriespänningsaggregat som man kan ställa strömmen noga, tex 1 Ampere (uppmätt med multimeter), mata på kollektor mittemot varandra och sedan mäter med multimeter spänningen på samma kollektorplatta på båda sidorna - och då bör man ha en multimeter med typ 3, helst 4 decimaler i alla fall när man mäter spänning 1 volt och lägre.
¹ 2 sladdar för att skicka en mycket noga bestämd ström och de andra två sladdarna med mätpunkt på benen/ytan närmare objektet som mätte spänningen utan att själv mata eller dra någon mätström och denna väg inte mäter mätsladdarnas egna resistans eller övergångsresistansen i probarnas spetsar mot det man mäter.
Redigerat:
Tack för engagerat svarX xxargs skrev:
Det är absolut en enklare multimeter jag tog med till tjejens sommarstuga.
Men jag hade förväntat mig åtminstone 0,2 ohm mellan de närmaste kommutatorplattorna, vilket den absolut är kapabel att mäta.
Idag fick jag dock annorlunda värden på alla plattorna 180° från varandra...
Varje gång började mätaren på 0,0 ohm. Men sen räknade den sakta upp till ca 1,0 ohm på alla par, vilket låter rimligt. (Eftersom det är 32 plattor på den här motorn, så blir det väl 0,06 ohm mellan närliggande plattor. Och det förstår jag om min multimeter inte registrerade).
Det där med att multimetern långsamt räknar upp värdet, är kanske normalt vid låga motstånd. Men jag kan inte minnas att jag har sett beteendet tidigare.
Hursomhelst:
Målet är ju att lista ut varför motorn går dåligt.
Varför den blixtrar ovanligt mycket kring kolen, låter allmänt illa, och luktar bränt när man kör den.
Eftersom både kolen och kommutatorn ser fina ut, så tänkte jag initialt att det kanske kunde vara kortslutning i nån lindning. Men om värdena är rimliga så vet jag inte vad det kan vara för fel.
Kanske att isoleringen i lindningarna är försvagad, men att det bara visar sig vid full spänning?
Eller nåt helt annat?
Finns det nåt jag kan testa med någorlunda enkla medel?
Vad exakt mäter du med? En billig multimeter är oftast väldigt inexakt vid så låga impedanser som du försöker mäta. Det krävs normalt sett rätt dyra instrument för att mäta rätt runt 1 ohm. Jag skulle inte lita på värdena rakt av.
Tänker så det knakar vad felet kan vara. Återkommer när det knirrat färdigt i hjärnkontoret, om det gör det! 🤓
Tänker så det knakar vad felet kan vara. Återkommer när det knirrat färdigt i hjärnkontoret, om det gör det! 🤓
Om den legat i någon dammig vrå så är det kanske damm som brinner upp och luktar bränt vid användning. Samma med det som låter illa. Något lager kanske?
Ett exempel av många i hur man kan kolla en rotor, och antar att du redan skikat på något sådant.
https://www.groschopp.com/how-to-check-a-motor-armature/
kräver att man har anständing högupplöst Ohm-meter för låga Ohm-värden
alternativt:
Har man labbnätaggregat och med konstanströmsreglering och ställa för tex. 1,00 Ampere ström uppmätt noga med multimeter och sedan mata på motstående kollektorbläck, sedan närstående etc. enligt beskrivningen i länken ovan och i var mätning sedan mäta spänningen på annan del av bläcket än där man påför strömmen (kelvinklämma-princip) med multimeter som kan mäta i millivolt, så kan det vara lättare då 1 mV är motsvarande 0.001 Ohm i resistans. - och ja, man behöver 2 händer som matar på strömmen och 2 som mäter spänningen om man inte gör speciella kontaktjiggar för detta...
Sedan är frågan att ställa - om du faktiskt hittar ett fel i rotorn, hur tänker du fixa denna?
För detta är riktig hantverksarbete att linda om en sådan och få den bra efteråt...
https://www.groschopp.com/how-to-check-a-motor-armature/
kräver att man har anständing högupplöst Ohm-meter för låga Ohm-värden
alternativt:
Har man labbnätaggregat och med konstanströmsreglering och ställa för tex. 1,00 Ampere ström uppmätt noga med multimeter och sedan mata på motstående kollektorbläck, sedan närstående etc. enligt beskrivningen i länken ovan och i var mätning sedan mäta spänningen på annan del av bläcket än där man påför strömmen (kelvinklämma-princip) med multimeter som kan mäta i millivolt, så kan det vara lättare då 1 mV är motsvarande 0.001 Ohm i resistans. - och ja, man behöver 2 händer som matar på strömmen och 2 som mäter spänningen om man inte gör speciella kontaktjiggar för detta...
Sedan är frågan att ställa - om du faktiskt hittar ett fel i rotorn, hur tänker du fixa denna?
För detta är riktig hantverksarbete att linda om en sådan och få den bra efteråt...
Uppdatering:
Det blev bättre, och sen fuckade jag upp fullständigt!😁
Jag hade hoppats att jag skulle kunna hitta (och fixa) ett tydligt fel; som skulle få maskinen att spinna som en katt. Men det var inget egentligt fel på vare sig rotor, strömbrytare, eller kondensator.
Ett gäng mindre förbättringar dock:
- Rengorde alla kontaktytor i kolhållare och kol.
- Rensade gömda krypströmmar mellan kommutatorplattorna, efter att ha hittat dem genom att koppla 230v via glödlampa mellan närliggande plattor.
- Pressade in nytt fett i kullagren (som rullade fint, men lite för lätt), samt i växelhuset.
Men sen gjorde jag kardinalfelet att koppla ihop alltihop och testköra den kl 02.00...
Självklart lyckades jag i sömnigheten fasvända den ena stator-lindningen.
När jag sen testkörde den, så gick den långsamt (eftersom den fick jobba mot sig själv?). Den blev överhettad och brände isoleringen på den ena lindningen.
Att den över huvudtaget snurrade när den var fasvänd: Tyder det på att den ena lindningen var delvis bränd/kortsluten sen tidigare, och därför lite svagare?
Hursomhelst så är den ordentligt bränd nu.
Det sjuka är dock att efter att jag kopplat om så att faserna är rätt, så går motorn faktiskt bättre än den gjorde innan. Detta trots att det bara verkar vara 20% kvar av den ena stator-lindningen.
(3 ohm på den brända lindningen, 15 ohm på den hela)
Om jag vid ett senare tillfälle känner mig oerhört inspirerad, så kanske jag reparerar den brända lindningen. Men just nu orkar jag inte lägga mer tid på just det här.
Fråga:
Om jag ändå skulle använda sågen för någon enstaka kapning. Hur stor är risken att jag förstör motorn mer än den redan är förstörd?
Jag antar att den ena sidan av statorn borde bli överhettad av det minskade antalet fungerande lindningar. Men kan jag förstöra andra delar av motorn genom att köra den korta stunder?
Det blev bättre, och sen fuckade jag upp fullständigt!😁
Jag hade hoppats att jag skulle kunna hitta (och fixa) ett tydligt fel; som skulle få maskinen att spinna som en katt. Men det var inget egentligt fel på vare sig rotor, strömbrytare, eller kondensator.
Ett gäng mindre förbättringar dock:
- Rengorde alla kontaktytor i kolhållare och kol.
- Rensade gömda krypströmmar mellan kommutatorplattorna, efter att ha hittat dem genom att koppla 230v via glödlampa mellan närliggande plattor.
- Pressade in nytt fett i kullagren (som rullade fint, men lite för lätt), samt i växelhuset.
Men sen gjorde jag kardinalfelet att koppla ihop alltihop och testköra den kl 02.00...
Självklart lyckades jag i sömnigheten fasvända den ena stator-lindningen.
När jag sen testkörde den, så gick den långsamt (eftersom den fick jobba mot sig själv?). Den blev överhettad och brände isoleringen på den ena lindningen.
Att den över huvudtaget snurrade när den var fasvänd: Tyder det på att den ena lindningen var delvis bränd/kortsluten sen tidigare, och därför lite svagare?
Hursomhelst så är den ordentligt bränd nu.
Det sjuka är dock att efter att jag kopplat om så att faserna är rätt, så går motorn faktiskt bättre än den gjorde innan. Detta trots att det bara verkar vara 20% kvar av den ena stator-lindningen.
(3 ohm på den brända lindningen, 15 ohm på den hela)
Om jag vid ett senare tillfälle känner mig oerhört inspirerad, så kanske jag reparerar den brända lindningen. Men just nu orkar jag inte lägga mer tid på just det här.
Fråga:
Om jag ändå skulle använda sågen för någon enstaka kapning. Hur stor är risken att jag förstör motorn mer än den redan är förstörd?
Jag antar att den ena sidan av statorn borde bli överhettad av det minskade antalet fungerande lindningar. Men kan jag förstöra andra delar av motorn genom att köra den korta stunder?
På Blocket kostar en Gersåg 1500kr. Att reparera den befintliga sågen är inte kostnadseffektivt så det är nog bara att köra på tills den brinner upp helt. Men att inte lasta sågen för mycket kontinuerligt lär ju förlänga livet på sågen något.
Gällande att motorn går bättre efter din "operation" så prova att mät resistansen med kalla respektive varma lindningar. Kanske visar det mer lika värden.
Gällande att motorn går bättre efter din "operation" så prova att mät resistansen med kalla respektive varma lindningar. Kanske visar det mer lika värden.