Mats-S
S sepani skrev:
Men lite grann kan hon säkert klippa i dem vartefter....
Eller så kör hon med Roundup lite i taget ... kanske inte bästa lösningen att plantera häck mot grannens vilja ;-)
 
Unikt namn
J Jotsat skrev:
Om det var mitt träd som blivit nedsågat och jag fick 40k för intrånget och grannens värde ökade med 1M skulle jag köpa thuja (för snabb täckning) och douglasgran (för mer permanent) för 40k och plantera någon meter in.

Glhf
Jo det är ett rimligt resonemang. Men risken är ju att grannen flippar fastigheten till det ökade värdet och du bara bygger en konflikt med en "ovetande" köpare.
Det är mycket tråkigt när de ekonomiska incitamenten till att medvetet göra fel finns.
 
En bra artikel! Men hur kunde inte nämna hovrättsdomen som föll i juni? 1 år 3 månaders fängelse för att olovligen tagit ner träd tillhörande Halmstad kommun.

Mig veterligen det kraftigaste straffet någonsin för ett brott som detta!
 
  • Gilla
  • Wow
  • Älska
Elektra och 4 till
  • Laddar…
harry73 harry73 skrev:
Även där finns det exempel på. Ett kompisgäng grillade hemma hos någon och när han klagade på grannens träd och kompisarna hade druckit några öl, hämtade de sågen och fixade problemet.
Inte helt ointressant upplägg. Hur skall den drabbade grannen komma vidare med detta? Motparten kan ju då vara okänd.
 
harry73
I detta fall fick de betala ett ordentligt skadestånd. Trädägaren skrattade hela vägen till banken
 
harry73 harry73 skrev:
I detta fall fick de betala ett ordentligt skadestånd. Trädägaren skrattade hela vägen till banken
Vilka fick betala? Det kräver ju att någon erkänner
 
Karlia Karlia skrev:
I just de här fallen har du någon som är nöjd - den som fått utsikten hen velat ha och kommer undan ganska billigt.

Jag är ju inte för dödsstraff men nog tycker jag att det ska kännas rejält när någon gjort riskbedömningen att det kan vara värt ett par hundratusen att få den utsikt man vill ha.
Det var någon villaägare i Göteborgsområdet som ansåg så, så personen i fråga tog ditt en huggare med rymligt samvete för att denne skulle ta ner träd. Det var inte så få träd som togs ner - det var en 100 m brett hugg igenom en statligt ägd skog och om jag inte minns helt fel reservat.
 
A Anpil skrev:
Sverige är ett pajasland. Ingen har fel, men det innebär samtidigt att ingen får rätt.
I o m domslut kan man beräkna, "jag har råd". 100 papp smakar mycket bättre än ytterligare 1 x 0 efter summa.
Anmärkningsvärt att domstol inte fastslog "ge F-n i MINA träd, för det kostar MULTUM om Du sågar för egen vinning".
Men som sagt, vi bor i landet trams-och-lagom.
Vi uthår alltid från den som gjort fel.
Utom när skatten skall in....
Och knappt när skatten ska in heller.
 
harry73
D Dr Jumping Jack skrev:
Vilka fick betala? Det kräver ju att någon erkänner
Letade lite men hittar inte rättsfallet längre.
 
Alnarpsmodellen kan förmodligen bli orimlig i många fall men att inte ge ersättning för halvstora träd med motiveringen att de inte fullt ut kan ersätta de stora är orimligt. Nej se till att ge ersättning för omplantering med rimligt stora träd och därutöver viss ekonomisk kompensation för mellanskillnaden. Att bara ersätta för virkesvärdet kan möjligen vara rimligt i produktionsskogar. Där kan det det dock mycket väl vara så att värdet i en ungskog inte ligger i att gallringsveden kan skickas till något värmeverk ev med klena rotstockar till närmsta massabruk utan i att ungskogen står inför sin mest produktiva tillväxtperiod. Att föreslå att grannen ska ersättas med virkesvärdet är en ren oförskämdhet. Skulle den som fäller då slippa skadestånd helt om han lämnar det fällda trädet på tomten?

Det viktiga är inte bara att den förfördelade får en rimlig ersättning utan även att det svider så pass för gärningmännen att de låter bli och då finns ytterligare en del verktyg man önskar att domstolarna skulle ha. När företagare med rymliga samveten anlitas t.ex. Det borde finnas ett långtgående krav på att dessa kontrollerar att beställaren äger eller har lov att ta ned träden/buskarna/häckarna annars bör de dömas fullt ut för skadegörelse och till solidariskt skadestånd. Även näringsförbud kan vara rimligt.

I flagranta fall bör grannen kunna dömas till avflyttning och försäljningslikviden kunna användas till skadestånd. Ev kvarstående "vinst" av trädfällningen bör förverkas av staten eller hellre användas till ideellt skadestånd eller straffskadestånd. Även i andra svåra grannkonflikter skulle det kunna vara en lämplig lösning att domstolen dömer den ena eller båda parter till avflyttning med exekutiv försäljning.
 
D Dr Jumping Jack skrev:
Vilka fick betala? Det kräver ju att någon erkänner
Något erkännande krävs knappast. En fällande och lagakraftvunnen dom räcker nog långt hur mycket det än blånekas.
 
F FGLIN skrev:
Alnarpsmodellen kan förmodligen bli orimlig i många fall men att inte ge ersättning för halvstora träd med motiveringen att de inte fullt ut kan ersätta de stora är orimligt. Nej se till att ge ersättning för omplantering med rimligt stora träd och därutöver viss ekonomisk kompensation för mellanskillnaden. Att bara ersätta för virkesvärdet kan möjligen vara rimligt i produktionsskogar. Där kan det det dock mycket väl vara så att värdet i en ungskog inte ligger i att gallringsveden kan skickas till något värmeverk ev med klena rotstockar till närmsta massabruk utan i att ungskogen står inför sin mest produktiva tillväxtperiod. Att föreslå att grannen ska ersättas med virkesvärdet är en ren oförskämdhet. Skulle den som fäller då slippa skadestånd helt om han lämnar det fällda trädet på tomten?

Det viktiga är inte bara att den förfördelade får en rimlig ersättning utan även att det svider så pass för gärningmännen att de låter bli och då finns ytterligare en del verktyg man önskar att domstolarna skulle ha. När företagare med rymliga samveten anlitas t.ex. Det borde finnas ett långtgående krav på att dessa kontrollerar att beställaren äger eller har lov att ta ned träden/buskarna/häckarna annars bör de dömas fullt ut för skadegörelse och till solidariskt skadestånd. Även näringsförbud kan vara rimligt.

I flagranta fall bör grannen kunna dömas till avflyttning och försäljningslikviden kunna användas till skadestånd. Ev kvarstående "vinst" av trädfällningen bör förverkas av staten eller hellre användas till ideellt skadestånd eller straffskadestånd. Även i andra svåra grannkonflikter skulle det kunna vara en lämplig lösning att domstolen dömer den ena eller båda parter till avflyttning med exekutiv försäljning.
Jag håller med om att resonemanget är väldigt konstigt. Men jag håller inte med dig riktigt iövrigt. Träden har inte det värde som kostnaden för tyska träd motsvarar. Det faktum att den typen av planteting inte existerar i prakien är ett tydligt bevis för det. Den drabbade ska få en ersättning som motsvarar skadan, det är inte säkert att det motsvarar ett återställande. Även om det många gånger är samma sak. Jag tror att utslaget blev rätt även om domskälen verkar galna.

Ett skadestånds syfte är inte att det ska svida för motparten. Så den aspekten ska inte tas in alls.
 
F FGLIN skrev:
Det viktiga är inte bara att den förfördelade får en rimlig ersättning utan även att det svider så pass för gärningmännen att de låter bli…
Det kallas straffskadestånd, punitive damages i USA, och de har vi inte i Sverige. Avskräckning är enbart en sak för straffrätten, inte civilrätten. Civilrätten är enbart till för att ersätta olägenheten i Sverige, inget annat.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
harry73
F FGLIN skrev:
I flagranta fall bör grannen kunna dömas till avflyttning och försäljningslikviden kunna användas till skadestånd.
Jag tänkte också om det med skadestånd och avflyttning. Problemet med virkesvärde för skadeståndet var ju ofta att man fokuserade på återanskaffningsvärdet i rättegången, och när väl HD inte gick med på det, hade man inget bra underlag för minskad fastighetsvärde, och då är det svårt för domstolen att sätta ett rimligt värde. Om man från början fokuserar på minskat fastighetsvärde, kan man säkert komma med ett bra skadeståndskrav ändå.

Sedan kan man ju också resonera att det grannen gjorde + hela rättegången, att du inte längre känner dig trygg i området och att man därför behöver flytta. Och då kan man ju komma med ökade kostnader för att hitta ett storleksmässigt likvärdigt hus som inte har sämre läge + flyttkostnader, dubbla boendekostnader, mm. Då kan man säkert komma upp i ett högt värde. Sedan kan man säga att man släpper kravet om grannen flyttar själv och säljer huset.

Det skulle vara kul om någon försöker något sånt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.