Det är ett relativt nytt påfund som kom i samband med att man började göra täthetsprov på huset. För att få helt tätt är det i princip nödvändigt att göra alla elinstallationer och liknande innanför ångspärren.H Hybro skrev:
Dock tycker jag att det har gått lite hybris i tätheten... Från 1970-talet fram till 2010-talet var det standard med ångspärren direkt innanför väggskivorna och jag har hittills inte sett ett enda normalt fungerande hus där det har blivit problem på grund av att ångspärren är punkterad av eldosor, tavelkrokar, etc.
Diffusionen ut i väggar är ett mindre problem kontra konvektionen uppåt.useless skrev:
Kondenspunkten flyttar ju sig beroende på temperatur. Innan plastens intåg var detta aldrig ett problem.pacman42 skrev:
Är nog ingen rekommenderad konstruktion, fungerar säkert bra under s.k. normala förhållanden, men testade göra en fuktanalys för en extremvecka och 596 gram kondenserad fukt per kvadratmeter på en vecka anser åtminstone jag att är för mycket för att kunna accepteras.
Här är fuktanalysen jag gjorde.
Bildtolkningshjälp: På de platser i väggen var den blåa linjen ligger över den röda linjen finns risk för kondens.
Här är fuktanalysen jag gjorde.
Bildtolkningshjälp: På de platser i väggen var den blåa linjen ligger över den röda linjen finns risk för kondens.
Redigerat:
Lattjo då har det ändrats för vi lörde oss 1/3 som tumregel 2004. Inbillar mig att det inte förändrats nämnvärt sen plastens intåg som diffspärr.M Monteras skrev:
Den delen till vänster där det inte sitter ångspärr, varför är det så? Det kanske ska tas en öppning eller något antar jag?W WIRN skrev:
Håller med, rev bort gamla gipset och satte OSB + gips i ett av rummen (byggt 1979), en hel del hål i befintlig plast, men bara lite svartmögel precis vid hålen. Inget som bekymrar mig, bara att tejpa över innan OSB'n sattes upp.
Känns som ett vanligt ”tankefel” att folk bara tittar på den relativa fuktigheten totalt sett istället för tillskottet av fukt i inomhusmiljön kontra utomhusmiljön.
Ångspärr är till för att förhindra att fukttillskott i boendemiljön når en kall yta och kondenserar. Om inget fuktillskott finns utan den enda fukten kommer från utomhusluften så behövs ingen ångspärr.
Har man så pass bra ventilation att den totala fuktmängden (per volymenhet) är samma som utomhus så behövs ingen fuktspärr för då kan den inte kondensera mot någon yta i huset, om det inte är kallare inne än ute
Det kan du ha temporärt om det finns ett tillskott, tex om du kokar enorma mängder vatten utan att ventilera ut det ordentligt. Finns ju till och med de som har luftfuktare. Eller så har man dålig ventilation som inte transporterar bort fukten från människornas kroppar. Och det är just i de lägena man behöver ångspärren. Man behöver den inte om man bara ventilerat in fukt utifrån (för då blir det som du säger väldigt torrt på vintern)
Och det är ju också just på vintern som du behöver fuktspärren då det finns kalla väggar att kondensera mot
Redigerat:
Jag håller helt med, men man får ju sätta saken i rätt perspektiv. Hög luftfuktighet inomhus finns i huvudsak i badrummen och där har man fuktspärren strax under ytskiktet. Hög luftfuktighet inomhus på vintern i övrigt händer under vissa förhållanden, men man kan ju inte använda detta som norm heller för då skulle man få mögel i ytskikten då fukten som avsätts där inte skulle kunna kondensera igen.S sarrigato skrev:
Är luftfuktigheten utomhus låg så kommer den att bli lägre inomhus också om man inte har extrema förhållanden. Så länge man följer rekommendationerna på luftutbyte i sovrum (och andra rum) och inte fuskar med det så skall inte luftfuktigheten kunna skapa några problem så som TS snickare har lagt fuktspärren.
Jag mäter löpande luftfuktighten inomhus i många av rummen i huset och det är enbart i det (nästan) ouppvärmda kallgaraget som jag har några som helst problem med hög luftfuktighet (något jag löser med luftavfuktare, därför så värms det upp lite grann och går därmed inte förrän mot slutet av vintern under +8 grader). Orsaken till fukten där är att den sugs upp från marken (asfalt på golvet och utan fuktspärr), ett problem som jag skall lösa vilket år som helst (men luftavfuktare fungerar så pass bra att jag inte stressar på med att lösa det).
Självklart kan man få fuktproblem i rummet som TS bygger, men sannolikheten för detta är mycket låg.
Men jag tycker ”rätt perspektiv” i det här fallet är just exemplet med vintern. Det är i princip den enda gången man behöver fuktspärren över huvud taget, någonsin. Anledningen är ju just att motsvarande fuktnivå i uppvärmd inomhusluft är så torr, så ett tillskott till inomhusluften kan leda till kondens.
Jag är helt med dig att fuktspärren förmodligen inte behövs alls så länge du har ventilation och/eller ett begränsat tillskott på fukt. Det är en extra säkerhetsåtgärd typ.
Men att luften är torr på vintern är inget som hjälper. För det är bara på vintern som fuktspärren gör någon nytta öht. Ska man ha en så är det då, och då blir räkneexemplet med 50% en vettig utgångspunkt likaväl som någon annan. Har du en fuktspärr installerad så vill du nog att den ska klara det scenariot tänker jag… ungefär som att du vill ha marginal på hur mycket vikt dina bjälkar i huset klarar etc.
Ang det fuktiga kallgaraget med betongplatta så hade jag exakt samma problem. Det är ju att förvänta sig hög Rh i kalla utrymmen men kartonger och sånt blev fuktiga. Tror det kom en hel del tillskott från markplattan. Jag löste det med en luft värmepump blev snustorrt uppvärmt till 16 grader, och drar väldigt lite ström som tur är.