Allt annat hade väl varit konstigt. Vad är problemet menar du? Partinamnet? Var "Folkpartiet" bättre?Fairlane skrev:
Tja det har väl iofs hänt. Speciell M har väl kallat sig liberalt. Det har dessutom precis som S & SD även kallat sig arbetareparti.
Fast det finns väldigt många som anser att S faktiskt inte driver Socialdemokratisk politik. Med viss rätt dessutom.
Vilken värld är det?
Cs förespråkande av diverse jordbruksstöd mm är väl raka motsatsen till liberalt. Och att kampanja för att en socialistisk regering med höjda skatter och statlig reglering var man skall bo visar att C inte alls är liberala.
Dessutom är det svårt att se något speciellt i Cs röda linjer mot V & SD, partier som av oss väljare har större stöd än C. Att som C gör kalla SD & V för extrema är väl att kasta sten i glashus. Både nu med extrem energipolitik och historiskt med naziåsikterna.
Enkelt är det inte...
Det är väl därför det blir så konstigt när det oxo är så personligt vad man menar med begreppen liberal, rasism, nazism, socialism, kommunism, konservativ och inte minst progressiv. För att inte tala om socialdemokratisk, som mer eller mindre brukar betyda "det S anser för stunden". Och det har varierat väldigt mycket genom åren. NATO... Kärnkraft...
Men det enklaste och lättbegripligaste är väl ändå att bara kalla Socialdemokraternas politik för socialdemokratisk, Ms för moderat, Vs för vänster... och Liberalernas för liberal.
(ang stödröster till V) Det har varierat mycket genom åren. Just nu pågår en ny debatt om hur just V och S drar väljare som inte förstår svenska i vissa speciella områden. Knappast vad man menar med "sina egna väljare"
Det kan verka ovanligt. Alla partier vill iofs att väljare skall byta till deras parti. Å andra sidan har L varit i en väldigt ovanlig situation. Fast det är väl inte speciellt ovanligt egentligen. Det är väl till stor del så SD kom in i riksdagen. Slagordet/motivet då var typ "en ansvarsfull invandringspolitik" resten hos SD var ganska tunt kring 2010.
Om L har fått stödröster eller inte ger inte valu svar på eftersom valu bara jämför partirörelser/byten med valet 2022, Man bör jämföra med tiden före januariöverenskommelsen dvs valet 2018. JÖ fick många liberaler att byta parti. En sann liberal stöder inte en socialdemokrat... Jag tror att uppmaningen från Mohamson främst siktade på dessa och att många av dem återvände i år.
Som sagt enkelt är det inte...
Oh, va? Vad menar du nu?H hovapettson skrev:
Är det V du syftar på med "Kamrat fyra procent"?
Isåfall kan jag väl nämna att partiet verkar landa över 8%, så varifrån kommer 4?
Jag har inget till övers för V, föredrar L (särskilt innan man med det man blivit nu), men det inte varför man måste köra med whataboutism
Menar du att liberal och liberalkonservativ är synonymt?C cpalm skrev:
Kamrat fyra procent var ett gammalt uttryck för VPKs stödröster från S då det var fördelaktigt att VPK klarade sig kvar men var litet. VPK fick då röster från kamrat fyra procent.
Gissar att det här används för att i stället beskriva V.
Intressant om utjämningsmandaten. Det går inte att i förväg säga vem som gynnas och inte av flyttade mandat.
2018 flyttades 3 mandat.
/Höghus
https://x.com/AccusatorSenior/status/2099787381335273817
2018 flyttades 3 mandat.
/Höghus
https://x.com/AccusatorSenior/status/2099787381335273817
Jag tycker det konstiga är att man heter Liberalerna, påstår sig vilja föra liberal politik, men absolut inte driver liberal politik enligt mig. Är det svårt att förstå?O skrev:
Om de heter Liberalerna, Folkpartiet eller Åkessons kramisar är rätt ointressant för mig.
M har väl snarare kallat sig liberalkonservativt.
S och SD är ju rätt lika varandra ekonomiskt så inte så konstigt.
Det stämmer, men de har inte släppt det helt
Om jag skriver "i min värld", vilken värld tror du jag menar då?
Har C kampanjat för höjda skatter? Märkligt jag har läst precis tvärtom.
Att Centern har kampanjat för en statlig reglering var man ska bo har jag helt missat. Återigen har jag rakt motsatt bild, men du kanske kan visa var man förespråkat det?
Vad har det med att göra med om C är liberala eller inte. Syftar du för övrigt på 70 år gammal historia?
Nato och kärnkraft är inte direkt något som kopplas till en ism, det känns mer som argument för att man ogillar S.
Jag försöker diskutera utifrån ett mer neutralt perspektiv, bortsett förstås när jag skriver i min värld eller liknande. Oavsett om jag gillar ett partis politik eller inte så borde man kunna diskutera om partiet gör som de säger. Exempelvis säger SD att man vill minska migrationen, sända tillbaka fler och lägga noll kronor på integration. Det finns ingen värdering i om det är bra eller dåligt i det uttalandet.
Om SD då börjar rösta för förslag som ger en ökad migration och röstar för förslag som ger pengar till integration så andra jag (där är det min åsikt) att partiet inte agerar som de säger. Jag säger inget om ifall jag tycker det är bra eller dåligt att exempelvis öka migrationen, bara att jag tycker det är dåligt att säga en sak och göra tvärtom.
Sen är jag tillräckligt rutinerad för att förstå att alla partier som inte har egen majoritet måste kompromissa om man vill få något. Kompromissa är såklart inte samma sak som att ge upp allt man står för, men delar. Den vet jag också att en väldigt stor andel av befolkningen accepterar kompromisser som den egna sidan gör, men talar om svek när den andra sidan gör det.
Och vi kan kalla den demokratiska folkrepubliker Korea för demokratisk också?
Det kan väl mycket väl vara den politiken som dessa väljare föredrar?
Resten är fortfarande rätt tunt, man byter åsikt om vinster i välfärden exempelvis för att passa in, kanske för att man bedömer frågan som rätt oviktig i jämförelse.
Tja man kanske ska jämföra med 1962 också, men om man jämför med hur det sett ut inför årets val så har ju L legat väldigt lågt tills man fick ut och vad om stödröster. Det är inte helt otroligt att det påverkar. Vid de senare undersökningarna har man till och med ställt frågan om de röstar på L som en stödrösta och fått ett JA till svar väldigt ofta.
Synonymt nej. Som liberalkonservativ kan man nog säga att man är liberal, men alla liberaler är naturligtvis inte konservativa.
Spännande
Nu är onsdagsräkningen igång på allvar. 21 av 314 distrikt är räknade med 5 929 giltiga röster.
Notera att distrikten är ungefär en kommun, där storstäderna är uppdelade i några få distrikt, så den tidiga rapporteringen är riktigt små kommuner.
Om jag antar att det totala antalet giltiga onsdagsröster är 300 000 och bara multiplicerar de rapporterade siffrorna med detta så tar SD ett mandat och det blir (vänstern) 175 - 174 (tidölaget) i slutresultat. Men sannolikt är det mer SD vänliga områden som rapporteras först.
I den slutliga räkningen som samtidigt pågår hos länstyrelsen är Gotland först att vara klara (undantaget uppsamlingen). ungefär en kvarts procent röster tillkom och S, SD, samt C gick bra i dessa (Gotland är ett traditionellt C-fäste). Men mycket små förändringar.
Notera att distrikten är ungefär en kommun, där storstäderna är uppdelade i några få distrikt, så den tidiga rapporteringen är riktigt små kommuner.
Om jag antar att det totala antalet giltiga onsdagsröster är 300 000 och bara multiplicerar de rapporterade siffrorna med detta så tar SD ett mandat och det blir (vänstern) 175 - 174 (tidölaget) i slutresultat. Men sannolikt är det mer SD vänliga områden som rapporteras först.
I den slutliga räkningen som samtidigt pågår hos länstyrelsen är Gotland först att vara klara (undantaget uppsamlingen). ungefär en kvarts procent röster tillkom och S, SD, samt C gick bra i dessa (Gotland är ett traditionellt C-fäste). Men mycket små förändringar.
Jag säger det igen, Lotta Gröning är en sosse jag hade accepterat som statsminister!
https://www.facebook.com/share/1PgUAt3Yzg/
Kompetens har sedan Ingvar Carlssons tid varit en svaghet hos Socialdemokratiska regeringar. Det funnits en syn på att ministrar inte behöver sakkunskap utan att de ska ha ett övergripande ansvar och arbeta med tjänstemän. Det synsättet har även borgerliga regeringar tagit till sig och det bottnar förmodligen i lojalitet och att vem som helst ska kunna bli politiker och nå högre poster. Framför allt synen att vi inte ska ha expertstyrelse. Generellt sätt har vi genomgående i Sverige sedan dess haft ganska låg kompetens bland våra politiker. Socialdemokratins första regeringar däremot byggde mycket på kompetens och kunskap.
Till skillnad från vad politikerna kräver av oss medborgare att vi ska skaffa oss utbildning, att vi måste förstå att rätt utbildning ger jobb. Vi ska dessutom vidareutveckla oss för att klara konkurrensen. Hur många har inte hört att det räcker inte med en gymnasieutbildning för att stå i kassan på macken? Politik handlar väldigt ofta om lojalitet och just inga krav på utbildning eller kompetens. Tvärt om bygger partierna sina lag på den folkliga rätten att bli politiker.
Mitt förra inlägg var ironi. Morgan Johansson var justitieminister i förra S-regeringen nu är det Teresa Caravalho som är rättspolitisk talesperson. Ingen av dem har någon juristexamen. Det krävs idag särskilt med tanke också på EU-arbetet. Johansson var knappast någon stjärna. Anders Ygeman har suttit på alla poster delsvis för att han representerar det största partidistriktet Stockholm, han har ingen högre utbildning gick två-årigt gymnasium och fått ansvara för många viktiga områden. Nu är han talesperson för skolan. Blir det Peter Hultqvist som ska axla rollen efter Pål Jonsson så måste jag erkänna att det känns inte helt tillfredsställande.
Inte heller borgerliga regeringar har alltid prioriterat kompetens, för mig är det helt oförståeligt hur partier som styr Sverige tänker. Hur ska en minister som inte kan området ansvara för det på bästa sätt? Dessutom ha förmågan att kunna se vad som behöver göras och framför allt komma med nya viktiga reformer. Vi har ofta drabbat av en politik som i praktiken står still första året. Det första som händer att man tillsätter utredningar, sedan kommer förslag på myndigheter och resultatet är att det tar nästan hela mandatperioden för att förstå vad som ska göras. Med ministrar som kan sitt område blir det snabbt resultat. Gunnar Strömmer är ett lysande exempel på det!
https://www.facebook.com/share/1PgUAt3Yzg/
Kompetens har sedan Ingvar Carlssons tid varit en svaghet hos Socialdemokratiska regeringar. Det funnits en syn på att ministrar inte behöver sakkunskap utan att de ska ha ett övergripande ansvar och arbeta med tjänstemän. Det synsättet har även borgerliga regeringar tagit till sig och det bottnar förmodligen i lojalitet och att vem som helst ska kunna bli politiker och nå högre poster. Framför allt synen att vi inte ska ha expertstyrelse. Generellt sätt har vi genomgående i Sverige sedan dess haft ganska låg kompetens bland våra politiker. Socialdemokratins första regeringar däremot byggde mycket på kompetens och kunskap.
Till skillnad från vad politikerna kräver av oss medborgare att vi ska skaffa oss utbildning, att vi måste förstå att rätt utbildning ger jobb. Vi ska dessutom vidareutveckla oss för att klara konkurrensen. Hur många har inte hört att det räcker inte med en gymnasieutbildning för att stå i kassan på macken? Politik handlar väldigt ofta om lojalitet och just inga krav på utbildning eller kompetens. Tvärt om bygger partierna sina lag på den folkliga rätten att bli politiker.
Mitt förra inlägg var ironi. Morgan Johansson var justitieminister i förra S-regeringen nu är det Teresa Caravalho som är rättspolitisk talesperson. Ingen av dem har någon juristexamen. Det krävs idag särskilt med tanke också på EU-arbetet. Johansson var knappast någon stjärna. Anders Ygeman har suttit på alla poster delsvis för att han representerar det största partidistriktet Stockholm, han har ingen högre utbildning gick två-årigt gymnasium och fått ansvara för många viktiga områden. Nu är han talesperson för skolan. Blir det Peter Hultqvist som ska axla rollen efter Pål Jonsson så måste jag erkänna att det känns inte helt tillfredsställande.
Inte heller borgerliga regeringar har alltid prioriterat kompetens, för mig är det helt oförståeligt hur partier som styr Sverige tänker. Hur ska en minister som inte kan området ansvara för det på bästa sätt? Dessutom ha förmågan att kunna se vad som behöver göras och framför allt komma med nya viktiga reformer. Vi har ofta drabbat av en politik som i praktiken står still första året. Det första som händer att man tillsätter utredningar, sedan kommer förslag på myndigheter och resultatet är att det tar nästan hela mandatperioden för att förstå vad som ska göras. Med ministrar som kan sitt område blir det snabbt resultat. Gunnar Strömmer är ett lysande exempel på det!
Att vara politiker handlar som det verkar mest bara om att ha massa åsikter. En bra chef behöver absolut inte vara expert på området om hen istället är expert på att lyssna och ta in det som förmedlas av sakexperterna en våning ner. Men då krävs det också att man inte har en egen åsikt redan från börja som man försöker påtvinga experterna. Här fallerar som oftast då politiker då de gjort sig framträdande genom just sina åsikter.K karlmb skrev:
Din kommentar är märklig. Meritokratin avskaffades under OP:s tid. Du lever kvar ungefär 1972?K karlmb skrev:
Man kan ha ungdomar (<50) i en sorts tyckarpanel, men givetvis ska riket styras av erfarna och bildade personer. Jfr byäldsten, hövdingen eller kloka gubbar/gummor. Poängen är inte minst den att de gamla har barnbarn(-sbarn) så de kan behändigt överblicka sex-sju generationer räknat bakåt och framåt. Sedan kan åldersförvirring (jfr J Biden) tillstöta så någon form av kontroll krävs, ungefär som att piloter har ett bäst före.
Hälften av uppsamlingsdistrikten räknade. Nu rapporteras de mellanstora kommunerna. Kommuner som Salem, Sölvesborg, Timrå, Älmhult, Eksjö, Klippan, Höör, och Sollefteå.
Vänsterns försprång har minskat marginellt från 33 541 till 28 127 röster men jag väntar mig att de största kommunerna och kommunvalkretsarna på slutet är något mer vänster.
Än så länge inget exceptionellt som tyder på en ändrad vinnare men ännu inte säkert om det blir 175, 176, eller kanske 177 mandat till vänster.
Vänsterns försprång har minskat marginellt från 33 541 till 28 127 röster men jag väntar mig att de största kommunerna och kommunvalkretsarna på slutet är något mer vänster.
Än så länge inget exceptionellt som tyder på en ändrad vinnare men ännu inte säkert om det blir 175, 176, eller kanske 177 mandat till vänster.
