Om en permanentbostad genererar 2100 ton/år och en hästgård 2100 ton/år + 800 ton/år per inhyrd häst och 150 ton/år per egen häst, då är avgiften vägföreningen räknar rimligt för inhyrda hästar.Q jope84 skrev:
Visst kan man tycka att det är en saftig höjning kompisen fick, men man kan också vända på det och konstatera att kompisen fick en saftig rabatt under lång tid, och rabatten är såklart någonting grannarna får betala för henne.
Det verkar på dessa belopp som att de höjt avgiften ganska nära motsvarande tre inhyrda hästar enligt tonkilometerschablonen. Och eftersom din sambos vän inte bor på fastigheten men har hästarna där, är det att jämställa med inhyrda hästar eftersom de skapar (fordons)trafik på vägen vid den tillsyn och nyttjande.Q jope84 skrev:
Hästar ingår i allemansrätten, så om det inte finns ett förbud mot ridning så tror jag nog det blir svårt att avgiftsbelägga ridning på vägen. https://www.transportstyrelsen.se/s...llstolsburen-rullskridskor/Hastar-i-trafiken/
Allemansrätten ger dig rätt att tillfälligt uppehålla sig där, inte att upprepat rida fram och tillbaka.J Johakim Josefsson skrev:
https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/Det-har-galler/Ridning/
Nu handlade inte det här om att avgiftsbelägga ridning. Det var TS som missförstått.
Men det är väldigt svårt att tvinga bort folk som överanvänder allemansrätten. Den sidan är mest rekomendationer om hur man bör bete sig. De enda jag hört talas om som fått nej har varit kommersiella aktörer som orsaktat tydlig skada.
Men det är väldigt svårt att tvinga bort folk som överanvänder allemansrätten. Den sidan är mest rekomendationer om hur man bör bete sig. De enda jag hört talas om som fått nej har varit kommersiella aktörer som orsaktat tydlig skada.
Nej, dom måste ridas mitt på vägen, helst i mörker utan reflexer. dessutom är det förbjudet för ryttaren att sopa bort dom enorma högar dom lämnar efter sig.S Stuff skrev:Måste de rida på vägen då? Hästar är väl terränggående?
Det finns en underligt avog inställning till ridande hos många biltrafikanter.
Själv anser jag att de är ett välkommet inslag på vår föreningsförvaltade väg. Man kan stanna dem, prata lite och fråga var de kommer ifrån, om de känner till trevliga promenadstråk eller bara vara lite allmänt trevlig.
Själv anser jag att de är ett välkommet inslag på vår föreningsförvaltade väg. Man kan stanna dem, prata lite och fråga var de kommer ifrån, om de känner till trevliga promenadstråk eller bara vara lite allmänt trevlig.
Man kan naturligtvis tycka så. Men ska man börja ta betalt av vissa grupper ska man väl ändå börja ta betalt av alla som sliter på vägen mer än tonkilometerschablonen?R reez skrev:
Det äldre paret som har bilburen hemtjänst 5 gånger per dag?
Mannen som har flera aktivt föreningsliv och därför kör hemifrån varje kväll efter jobbet på någon träff?
Barnfamiljen där livspusslet gör att ungarna först skjutsas till dagis, sedan hem och därefter till jobbet?
Det är inte en bra väg att gå, att särskilja ut enskilda grupper som man retar sig på speciellt. Det blir snabbt rörigt och orättvist.
Precis som alla andra som nyttjar vägen bil cyklar traktorer osv. Som trådskaparen fråga var att använda vägarna, inte nyttja vägen som en träningsbana. Det är tyvärr ofta en lite avig inställning många har, att hästar har inget på vägar att göra. Vilka mer anser vi vara i "vägen", traktorer maskiner osv. Jag tror nog att på mindre vägar på landsbygden får man nog räkna med att det finns många olika "fordon" som nyttjar vägen. Hemma på våran samfällighet har vi en rid-led som går förbi på vägen och jag med flera andra tycker det är väldigt trevligt när det kommer 5-10 ekipage med packning på långtur som passerar.J JeLö skrev:
TS hade ju missuppfattat vad frågan handlar om. Det handlar inte om en avgift för att rida på vägen.
Det beror på om föreningen har uppstått genom lantmäteriförrättning eller ej.Q jope84 skrev:
Om "vägföreningen" är en samfällighet gäller de andelstal som framgår i lantmätarens förrättningsbeslut. Och dessa andelstal gäller slaviskt. Det innebär att om någon medlem ökar/minskar sin belastning av vägen kommer detta ändå inte att ge föreningen rätt att öka/minska medlemmens vägavgift med mindre än att man uppdrar åt lantmäterimyndighet att genomföra ny förrättning, vilket förändrar avgifterna för ALLA medlemmar.
Pratar vi om en civilrättslig förening blir svaret mindre självklart. En sådan väghållare har större rörelsefrihet, så länge det inte strider mot dess egna stadgar och avtal. Däremot väger besluten lättare, eftersom inget hindrar medlemmar att exempelvis utträda.
Jo det finns numera skrivningar i godkända stadgar som ger föreningen viss rätt att själv modifiera andelstal. Ex. om en fastighet blir permanentbebodd istället för att vara sommarstuga. Men det gäller då ändringar mellan två fastställda nivåer av andelstal. Men det måste framgå av lantmäteriets beslut att sådana ändringar får göras, det är inget en samfällighet kan börja göra på eget bevåg. Det är då föreningen själv som fattar beslut om att en viss fastighet har kvalat in för en annan nivå av andelstal. Jag antar att det kan överklagas.
Det stämmer inte och det fanns redan ett bättre svar tidigare i tråden:B billy_baver skrev:
T tompaah7503 skrev:
Vi har en väg som gemensamhetsanläggning men utan samfällighetsförening.
Enligt lantmäteriet får vi själva beräkna nya andelstal och skicka in de till lantmäteriet. Då gäller de. Men eftersom vi inte har en förening ska de nya andelstal godkänna av alla delägare.
Enligt lantmäteriet får vi själva beräkna nya andelstal och skicka in de till lantmäteriet. Då gäller de. Men eftersom vi inte har en förening ska de nya andelstal godkänna av alla delägare.