Väger inte h20 lika mycket oberoende form?
Hej!
Snö på taket har ju gett oss husägare jobb de två senaste vintrarna. Själv har jag skottat då jag upplevt att det blivit för mycket.
Ofta har jag hört att "snön blir tyngre då det blir tösnö", men jag har alltid då sagt nej det stämmer inte. Massan av h20 är ju den samma och kan inte väga mer. Densiteten ändras viserligen men vikten är konstant om man inte tillför mer snö förstås.
Men på aftonbaldet läser jag idag:
"Enligt honom blir snön allt tyngre ju varmare det blir"
http://www.aftonbladet.se/bostadinredning/article8335403.ab
Har jag rätt?
Visst faller väl detta under naturlagarna?
Vikten på snön/h2O kan väl inte ändras beroende på temperatur?
Det är ju samma antal molekyler i teorin i alla fall
Tacksam för svar.
Fredrik
Snö på taket har ju gett oss husägare jobb de två senaste vintrarna. Själv har jag skottat då jag upplevt att det blivit för mycket.
Ofta har jag hört att "snön blir tyngre då det blir tösnö", men jag har alltid då sagt nej det stämmer inte. Massan av h20 är ju den samma och kan inte väga mer. Densiteten ändras viserligen men vikten är konstant om man inte tillför mer snö förstås.
Men på aftonbaldet läser jag idag:
"Enligt honom blir snön allt tyngre ju varmare det blir"
http://www.aftonbladet.se/bostadinredning/article8335403.ab
Har jag rätt?
Visst faller väl detta under naturlagarna?
Vikten på snön/h2O kan väl inte ändras beroende på temperatur?
Det är ju samma antal molekyler i teorin i alla fall
Tacksam för svar.
Fredrik
Densiteten ändras, massan och därmed vikten är densamma.
Om man inte tillför eller tar bort.
Tillförsel sker främst genom mer snöfall, men är även möjligt genom diffusion och kondensering, dvs är det hög luftfuktighet och snömassan på taket kallare (en bit in) än omgivande luft kan mer vatten avsättas på taket i form av frost.
Avförsel sker främst genom smältning, men även genom avdunstning (diffusion).
Intressant vetande.
Vid temperaturer under 0,1°C så sker fasomvandlingen mellan is och vattenånga direkt, dvs passerar inte stadiet vatten mellan.
0,1°C är "vattnets trippelpunkt, då vatten, vattenånga och is existerar samtidigt, vid normalt lufttryck.
Om man inte tillför eller tar bort.
Tillförsel sker främst genom mer snöfall, men är även möjligt genom diffusion och kondensering, dvs är det hög luftfuktighet och snömassan på taket kallare (en bit in) än omgivande luft kan mer vatten avsättas på taket i form av frost.
Avförsel sker främst genom smältning, men även genom avdunstning (diffusion).
Intressant vetande.
Vid temperaturer under 0,1°C så sker fasomvandlingen mellan is och vattenånga direkt, dvs passerar inte stadiet vatten mellan.
0,1°C är "vattnets trippelpunkt, då vatten, vattenånga och is existerar samtidigt, vid normalt lufttryck.
En annan aspekt är att smältande snö alltrid tar sig till lägsta punkten. Har man ett platt tak med igenfrusna (lövfyllda?) takbrunnar kan den lastförskjutning som blir följden av att snön töar ta knäcken på taket. Konstruktionen klarar utbredd snölast men när snön sedan töar och allt större del hamnar i lågpunkten rasar det om inte vattnet kan dräneras bort.
/Ingenjören
/Ingenjören
snö är 100% vatten så det är kanske fel att betrakta den som torrtvojma skrev:
. Det som kan hända är att rimfrosten sätter sej på snöytan men det blir ingen betydelseful viktökning ... ungefär den mängd du skrapar från bilrutan. Det är inte mycket fukt i luften vid minus temperaturer.Nä. Snön ingår givetvis i systemet med ångtryck som vill jämna ut sig.
(Med ångtryck menar jag egentligen vattenångans partialtryck).
Snön lämnar ifrån sig vatten till omgivande luft då ångtrycket är högre i snön än omgivningen, och tar emot vatten när det är tvärtom.
Är vintervädret oförändrat en tid så har systemet troligen stabiliserat sig med en sakta vandring av vatten från snön till atmosfären. Ångtrycket är i genomsnitt lägre i luften än i öppet vatten eller ren is, ty under sommaren brukar som regel öppet vatten torka (t.ex i ett vattenglas) och is sakta förångas (man kan hänga våt tvätt vid minusgrader och den blir torr).
Men blir det hastigt varmare samtidigt med stigande luftfuktighet (typiskt då det blir varma vårdagar som passerar nollstrecket) så kan en stor snökaka på hustaket vara kallare än omgivningen några timmar och därmed ha lägre ångtryck än omgivningen. I just detta fall kommer en liten mängd fukt att fällas ut på taket i form av is.
Bor man nära stora sjöar och hav finns det en än större risk att vatten kan fällas ut från en luftfuktighet som är både lite varmare och nära 100% rH och det under alla årstider.
Ja, så tror jag i alla fall.
(Med ångtryck menar jag egentligen vattenångans partialtryck).
Snön lämnar ifrån sig vatten till omgivande luft då ångtrycket är högre i snön än omgivningen, och tar emot vatten när det är tvärtom.
Är vintervädret oförändrat en tid så har systemet troligen stabiliserat sig med en sakta vandring av vatten från snön till atmosfären. Ångtrycket är i genomsnitt lägre i luften än i öppet vatten eller ren is, ty under sommaren brukar som regel öppet vatten torka (t.ex i ett vattenglas) och is sakta förångas (man kan hänga våt tvätt vid minusgrader och den blir torr).
Men blir det hastigt varmare samtidigt med stigande luftfuktighet (typiskt då det blir varma vårdagar som passerar nollstrecket) så kan en stor snökaka på hustaket vara kallare än omgivningen några timmar och därmed ha lägre ångtryck än omgivningen. I just detta fall kommer en liten mängd fukt att fällas ut på taket i form av is.
Bor man nära stora sjöar och hav finns det en än större risk att vatten kan fällas ut från en luftfuktighet som är både lite varmare och nära 100% rH och det under alla årstider.
Ja, så tror jag i alla fall.
Medlem
· Västra Götaland
· 525 inlägg
Om det blir väderomslag till ett par plusgrader och regn kan vi snacka ökad vikt i snön. I övrigt tror jag att snön blir tyngre endast när man skall skotta den.
En gocartlokal i Södertälje har sadeltak och en utbyggnad på långsidan med lägre lutning på taket. Där rasade utbyggnadens tak in när det började töa i början av året. Smältvattnet stannade upp när det kom till den lägre vinkeln. Låglutande tak må ha många svagheter, men snön och vattnet flyttar sig nog inte så mycket där. Däremot vinkeln mellan olika takvinklar kan vara farlig.
Om taket är dåligt isolerat så kan smältvatten rinna genom snön och åter frysa när det kommer fram till överhänget. Då bildas en barriär så att ytterligare smältvatten rinner in under takpannorna i stället för ner i hängrännan. Det kanske inte är något som taket rasar av, men det kan vara dåligt för huset.
Mig veterligen är det industrilokaler och enkla hembyggda altantak som går sönder av snötyngd. Villatak är för små och starka för att vara problem.
Erik
Om taket är dåligt isolerat så kan smältvatten rinna genom snön och åter frysa när det kommer fram till överhänget. Då bildas en barriär så att ytterligare smältvatten rinner in under takpannorna i stället för ner i hängrännan. Det kanske inte är något som taket rasar av, men det kan vara dåligt för huset.
Mig veterligen är det industrilokaler och enkla hembyggda altantak som går sönder av snötyngd. Villatak är för små och starka för att vara problem.
Erik
0,5 eller 0,4, grym formulering hur 10 cm plötsligt är väldigt dramatiskt.Knoparen skrev: