Har hel grund av Ytongbalk, stående på kant runtom och i mitten, på gjuten sula. Plast ovan på dansgolvet.
Inget organiskt material i grunden.
Väldränerad.
Kör med sorptionsavfuktare inställd på 70 %, främst för att förhindra rostskador på ytongbalkarnas järnarmering... Det kan det vara värt.
Plast på marken i grunden.
Leder bort regnvatten från stuprännorna genom grova täta avloppsrör frostfritt förlagda ned i en slänt. Stuprännornas vatten på baksidan leds rakt genom grunden.
Så jag tror att inget händer med huset.
Värre är om det är bjälklag och trossbotten av trä. Kanske en sån dränering som jag ordnat vore något.
Anm... Avfuktaren har gått många år på 65 % rf. Nu justerad till 70 %, med förhoppning att det blir lägre effektförbrukning.
Är småsnålav mig. Eldar med björkpatroner.
Inget organiskt material i grunden.
Väldränerad.
Kör med sorptionsavfuktare inställd på 70 %, främst för att förhindra rostskador på ytongbalkarnas järnarmering... Det kan det vara värt.
Plast på marken i grunden.
Leder bort regnvatten från stuprännorna genom grova täta avloppsrör frostfritt förlagda ned i en slänt. Stuprännornas vatten på baksidan leds rakt genom grunden.
Så jag tror att inget händer med huset.
Värre är om det är bjälklag och trossbotten av trä. Kanske en sån dränering som jag ordnat vore något.
Anm... Avfuktaren har gått många år på 65 % rf. Nu justerad till 70 %, med förhoppning att det blir lägre effektförbrukning.
Är småsnålav mig. Eldar med björkpatroner.
Redigerat:
Du slänger ur dig mycket du inte har kunskap till det är klart som vatten att RF armering används i speciellt utsatta lägen och vanliga broar är det körbanans översta lager och kantbalkar.K karlmb skrev:
Bro fästen i saltvatten är all armering RF på dom plats besök jag har varit på..
Läs 2.6 och 2.6.1.
https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:640396/FULLTEXT01.pdf
Användningsområde för RF armering..
De senaste åren har visat att mängden armerade betongkonstruktioner som bryts ned till följd av korrosion har ökat avsevärt. Genom att selektivt använda rostfritt armeringsstål, kombinerat med kolstål, kan man trygga en ekonomiskt optimal lösning, oavsett om det gäller uppförande av nya eller reparationer av existerande konstruktioner. Rostfria armeringsstål garanterar en optimal totalkostnad för konstruktionens livscykel.
Använd rostfritt i konstruktioner där armeringsstålet utsätts för aggressiv korrosiv miljö!
Exempel på användningsområden:
• Broar, tunnlar, parkeringshus
• Marin miljö
• Processindustri
• Militära installationer
• Miljöer känsliga för magnetism (t.ex. laboratorier)
https://www.begroup.se/storage/73BD204C2CE2208DB89F3E0889208916B27CAE8CDF4F25947E7BA1667885AE2E/fa39d8dfcd224c0c99fa343b9f05103e/pdf/media/88357d1b8af041829848cc61e87eea19/BE-Arminox 2022.pdf
Se på tusan... En som vet...
Jag har definitivt inte kunskap inom området.
Jag ser att på något ställe där ytongbalkarna i min husgrund blivit skadade, så har synbar armering av vanligt järn rostat.
Huset står på något som kan liknas med en uppochnedvänd skokartong med mittbalk.
Från långsidorna och in mot mittbalken har sen spontade ytongbalk lagts som bildad ett
8 x16m stort dansgolv, som själva huset står på.
Huset är 45 år gammalt.
Hur orolig ska jag vara att grunden rasar samman p g a rost på vissa ställen inom ytterligare 20 år?
Mycket tacksam för svar.
Behöver nästa ägare gjuta en platta i hela grunden? Det tror jag väl ändå inte...
Jag har definitivt inte kunskap inom området.
Jag ser att på något ställe där ytongbalkarna i min husgrund blivit skadade, så har synbar armering av vanligt järn rostat.
Huset står på något som kan liknas med en uppochnedvänd skokartong med mittbalk.
Från långsidorna och in mot mittbalken har sen spontade ytongbalk lagts som bildad ett
8 x16m stort dansgolv, som själva huset står på.
Huset är 45 år gammalt.
Hur orolig ska jag vara att grunden rasar samman p g a rost på vissa ställen inom ytterligare 20 år?
Mycket tacksam för svar.
Behöver nästa ägare gjuta en platta i hela grunden? Det tror jag väl ändå inte...
Redigerat:
Ett vanligt fel med för lite täckskikt runt armeringen, förr slarvades det enormt med detta på mindre byggen pga. Kunskapsbrist och rent slarv..H Hybro skrev:
Generellt är det bra att ha minst 30mm täckskikt på väggar och mot mark 50mm men man kan öka och minska detta om någon räknar på det och kravställer betongkvaliteten..
Du kan bila fram skadorna och rostskydda armeringen och sedan betonglaga med lagningsbruk..
Men om det behövs hos dig kan man inte veta utan bilder och någon konstruktionsskiss om hur grunden är gjord..
Och för att inte skrämma dig så är det ofta inte så farligt i en enplansgrund, men har det väl börjat så slutar det inte utan åtgärd utan eskalerar med tiden då sprickorna växer av den rostande armeringen..
Tänker så här
Enplanshuset byggdes 81.
Ytonggrrunden har inte ändrat sig speciellt mycket sen jag köpte huset -95.
Från början så blåstes all frånluft ned i grunden och sen upp till vinden till ett Metsovent återvinningssystem och ut.
Verkningsgraden var klen.
2016. Satte in sorptionsavfuktare i grunden, numer inställd på 70 % rf.
Huset ventileras via FTX, utan ansluten värmepatron.
Endast en större täljstensugn för uppvärmning.
Enplanshuset byggdes 81.
Ytonggrrunden har inte ändrat sig speciellt mycket sen jag köpte huset -95.
Från början så blåstes all frånluft ned i grunden och sen upp till vinden till ett Metsovent återvinningssystem och ut.
Verkningsgraden var klen.
2016. Satte in sorptionsavfuktare i grunden, numer inställd på 70 % rf.
Huset ventileras via FTX, utan ansluten värmepatron.
Endast en större täljstensugn för uppvärmning.
Ingett av det du skriver påverkar utsidan av din grund, men jag tror att du kan sova lungt det lär inte rasa😉H Hybro skrev:
Utsidan. De två sidor där regnvatten kan ligga på.
Grävt upp ned till gjutna sulans överdel. Alltså där 60 cm ytongbalkar är resta på högkant (sockel / stenfot)
På nord och ostsida. Lagt på två lager med kallasfalt och därefter platonmatta.
Dränering från hängrännor genom stuprör med lövsavskiljare. Därefter frostfritt förlagt till slänt nedanför huset
Så den väger kommer det inte in vatten numera.
Grävt upp ned till gjutna sulans överdel. Alltså där 60 cm ytongbalkar är resta på högkant (sockel / stenfot)
På nord och ostsida. Lagt på två lager med kallasfalt och därefter platonmatta.
Dränering från hängrännor genom stuprör med lövsavskiljare. Därefter frostfritt förlagt till slänt nedanför huset
Så den väger kommer det inte in vatten numera.
Grunden och insidan.
Själva gjutna grunden står på dränerad grusbädd
Ovanpå denna ytongbalkar enligt ovan.
Ang insidan så är hela golvet av jord täckt med plast. Inget organiskt material alls.
Har nu ökat nivån för avfuktning hos Acetec avfuktaren från 65 till 70 % i hopp om lägre strömförbrukning.
Själva gjutna grunden står på dränerad grusbädd
Ovanpå denna ytongbalkar enligt ovan.
Ang insidan så är hela golvet av jord täckt med plast. Inget organiskt material alls.
Har nu ökat nivån för avfuktning hos Acetec avfuktaren från 65 till 70 % i hopp om lägre strömförbrukning.
Aha du har lättbetong i dina väggar i grunden..H Hybro skrev:
Ja det kommer regn, fukt på panelen som rinner nedåt så grunder utsätts för fukt även om dom är dränerade..
Så hade jag intej sett över ursprungliga dräneringen hade grunden blivit stående i fuktig miljö.
Och även Ytongbalken stående på högkant ovan på gjutna sulans, med troliga skador på dess armering...
Vilket i framtiden, för nästa ägare troligen blivit problem.
Alltså än en gång fixa dräneringen.
Ersätta / laga Ytongbalkar resta på grunden o s v.
En herrans massa arbete.
Men så blir det inte nu, då jag fixat dränering mm.
Allt dokumenterat, så en framtida köpare kan vara trygg.
Och även Ytongbalken stående på högkant ovan på gjutna sulans, med troliga skador på dess armering...
Vilket i framtiden, för nästa ägare troligen blivit problem.
Alltså än en gång fixa dräneringen.
Ersätta / laga Ytongbalkar resta på grunden o s v.
En herrans massa arbete.
Men så blir det inte nu, då jag fixat dränering mm.
Allt dokumenterat, så en framtida köpare kan vara trygg.
OK, vad bra att du finns.J Jansson69 skrev:
Men jag har ju sett otaliga renoveringar, både av Ölandsbron o liknande, samt vägbroar där saltet tränger ner och de måste åtgärda. Hade de varit byggda med RF hade ju det knappast behövts.
Har inte sett någon här på BH iaf som tvingats bila upp rostande armering i platta på mark pga fukt. Är det verkligen ett problem? Är Ytong med armering mer utsatt än vanlig betong? De man läst om med avfuktare i källare o krypgrund brukar ju alla oroa sig för trossbotten o annat organiskt material.H Hybro skrev: