När jag kikar på fastighetsinformationen så står det Ej arealredovisat vattenområde.
Innebär det att jag äger vatten men att det inte är klargjort exakt hur mycket? Eller innebär det att jag kanske äger vatten men att det behöver utredas?
Vet ej om detta är rätt del av forumet. Ni får gärna tillrättavisa mig annars.
Innebär det att jag äger vatten men att det inte är klargjort exakt hur mycket? Eller innebär det att jag kanske äger vatten men att det behöver utredas?
Vet ej om detta är rätt del av forumet. Ni får gärna tillrättavisa mig annars.
Har själv inte sjötomt men det finns en liknande tråd som kanske kan ge några nya frågetecken…
https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-vet-man-om-vattenomrade-ingar-i-ens-fastighet.408017/
https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-vet-man-om-vattenomrade-ingar-i-ens-fastighet.408017/
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 260 inlägg
Det innebär att du med mycket stor sannolikhet äger vatten, men att det inte är klarlagt exakt hur mycket.R Rewrap skrev:
Det ska nog mycket till för att man ska skriva så på en fastighet som inte har rätt till vatten, men att exakt mäta upp vattenområden har ofta ansetts onödigt, så då hamnar man i den där lite luddiga ordningen.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Mest troligt att det finns en gräns i vatten som är obestämd eller osäker. Men att det är klart att det inte finns någon gräns som avskiljer fastigheten från vattnet, dvs. av de andra gränserna så framgår det att den i någon grad sträcker sig ut i vattenområdet.
Lantmätarna förr i tiden la inte ner någon tid eller kostnad att utreda vattenområdena som i flera fall bedömdes som impediment otjänlig mark utan värde. Kostnaden att utreda vattenområdena för lantmäterimyndigheten stod och står inte i rimlig proportion mot nyttan av utredande av ägande av vatten.
För att ta reda på hur gränserna ser ut i vattnet får man leta upp alla gamla förrättningsakter och kartor och se om även gränserna i vattnet finns inritade på kartan. Samt läsa igenom protokoll och utlåtande från beslut och tjänstemän eller om det finns föreningar mellan byamän rågrannar mm samt ev hänvisningar till Jordelningslagens paragrafer som kan beröra gränser, samfälligheter vatten gränsbestämningar eller domar i domstol. eller liknande
Enskilt vatten kan vara samfällt eller delat. Vattnets status avgörs av hur det behandlades vid skiftet. Om vattnet inte är omnämnt i skiftet anses det som huvudregel vara delat med stranden mellan skiftesdelägarna.
Genom åren har vattnet haft olika betydelser och jordbrukspolitiken och lantbruksnämnden kan också varit inblandade kan finnas arrenden som i mitt fall där min stamfastighet arrenderade ut stränder och vatten före laga skiftet vilket lantmäteriet inte har koll på eller domar i fastighetsdomstol, Hovrätt eller Högsta Domstol.
Dessutom har det aldrig varit möjligt att märka ut fastighetsgränser i vatten och är lika svårt och omöjligt idag att varaktigt märka ut gränser i vattnet.
För dig gäller att vattnet närmast din strand uppenbart tillhör dig troligtvis eftersom Lantmäteriet skriver som de gör, men att det inte är utrett eller bestämt hur långt ut ditt innehav sträcker sig men borde vara till mitten av vatten området om inte öar stör eller att det möter allmänt vatten.
Du kan tryggt se det som din grund under vattnet( jord täckt av vattnet).
Vattnet som är rörligt är inte ditt men botten under och ev uppgrundningar samt att du har vattenägarens rättigheter enligt Vattenlagen troligtvis.
Dessutom finns laglig rätt till (tvångservitut) strand, vatten och uppgrundning enligt JB och LSV.
Gäller för strandfastigheter som tappar sin kontakt med vatten på grund av strandförskjutning finns reglerna i JB 1 kap. 6 § för att få rätt att nyttja den uppgrundade marken.
Paragrafen hänvisar vidare till LSV där det i Restvattenlagen (lag1998:812), 2 kap. 7 § specificeras att det kan röra sig om rätten att få uppföra en mindre brygga, båthus eller liknande installation.
Bifogar citat från lantmätaren till överlantmätaren för min fastighet vid nytt laga skifte enligt JDL början av 1930. Ägodelningsdomaren fastställde förättningen att vattenområdena betraktades olika:
Handlingarna rörande laga skiftet å Xxxxxxx by äro synnerligen knapphändiga ifråga om de till byn hörande vattenområden.
I protokoll med därtill hörande föreningar finnes intet omnämnt utvisande huruvida de byn omgivande vattenområdena ingått i delningen eller ej. I den vid skiftet upprättade ägobeskrivningen, hävdeförteckningen och taxeringslängd
Ett intagande i skiftet av de till öppna havet hörande vattenområdens skulle otvivelaktigt komma att förorsaka dyrbara och onödiga utredningar samt vidlyftiga förrättningsåtgärder. Särskilt är att beakta att ett dylikt intagande torde föra med sig bestämning ej blott av gränser mot angränsande fastigheters vattenområden inom byn utan även av områdenas begränsning utåt. Vidkommande bestämning av områdena mot öppna havet synes en sådan möta betydande svårigheter och med hänsyn till det svävande i fråga om strandäganderätten alls icke önskvärt. För övrigt torde de ifrågavarande vattenområdena vara av föga värde.
Ett lämpligt genomförande av skiftet torde icke heller kräva, att vattenområdena intagas i delningen. Starka sakliga skäl kräva, att vattenområdena med tillämpning av 1 kap. 4 § jorddelningslagen, avskiljes till ett särskilt skifteslag.
På grund av vad som ovan anförts och då utlåtandet i övriga avseenden synes vara lagligen grundat, anser jag mig kunna tillstyrka fastställelse av detsamma: XXXXXXX XXXXXX
För att ta reda på hur gränserna ser ut i vattnet får man leta upp alla gamla förrättningsakter och kartor och se om även gränserna i vattnet finns inritade på kartan. Samt läsa igenom protokoll och utlåtande från beslut och tjänstemän eller om det finns föreningar mellan byamän rågrannar mm samt ev hänvisningar till Jordelningslagens paragrafer som kan beröra gränser, samfälligheter vatten gränsbestämningar eller domar i domstol. eller liknande
Enskilt vatten kan vara samfällt eller delat. Vattnets status avgörs av hur det behandlades vid skiftet. Om vattnet inte är omnämnt i skiftet anses det som huvudregel vara delat med stranden mellan skiftesdelägarna.
Genom åren har vattnet haft olika betydelser och jordbrukspolitiken och lantbruksnämnden kan också varit inblandade kan finnas arrenden som i mitt fall där min stamfastighet arrenderade ut stränder och vatten före laga skiftet vilket lantmäteriet inte har koll på eller domar i fastighetsdomstol, Hovrätt eller Högsta Domstol.
Dessutom har det aldrig varit möjligt att märka ut fastighetsgränser i vatten och är lika svårt och omöjligt idag att varaktigt märka ut gränser i vattnet.
För dig gäller att vattnet närmast din strand uppenbart tillhör dig troligtvis eftersom Lantmäteriet skriver som de gör, men att det inte är utrett eller bestämt hur långt ut ditt innehav sträcker sig men borde vara till mitten av vatten området om inte öar stör eller att det möter allmänt vatten.
Du kan tryggt se det som din grund under vattnet( jord täckt av vattnet).
Vattnet som är rörligt är inte ditt men botten under och ev uppgrundningar samt att du har vattenägarens rättigheter enligt Vattenlagen troligtvis.
Dessutom finns laglig rätt till (tvångservitut) strand, vatten och uppgrundning enligt JB och LSV.
Gäller för strandfastigheter som tappar sin kontakt med vatten på grund av strandförskjutning finns reglerna i JB 1 kap. 6 § för att få rätt att nyttja den uppgrundade marken.
Paragrafen hänvisar vidare till LSV där det i Restvattenlagen (lag1998:812), 2 kap. 7 § specificeras att det kan röra sig om rätten att få uppföra en mindre brygga, båthus eller liknande installation.
Bifogar citat från lantmätaren till överlantmätaren för min fastighet vid nytt laga skifte enligt JDL början av 1930. Ägodelningsdomaren fastställde förättningen att vattenområdena betraktades olika:
Handlingarna rörande laga skiftet å Xxxxxxx by äro synnerligen knapphändiga ifråga om de till byn hörande vattenområden.
I protokoll med därtill hörande föreningar finnes intet omnämnt utvisande huruvida de byn omgivande vattenområdena ingått i delningen eller ej. I den vid skiftet upprättade ägobeskrivningen, hävdeförteckningen och taxeringslängd
Ett intagande i skiftet av de till öppna havet hörande vattenområdens skulle otvivelaktigt komma att förorsaka dyrbara och onödiga utredningar samt vidlyftiga förrättningsåtgärder. Särskilt är att beakta att ett dylikt intagande torde föra med sig bestämning ej blott av gränser mot angränsande fastigheters vattenområden inom byn utan även av områdenas begränsning utåt. Vidkommande bestämning av områdena mot öppna havet synes en sådan möta betydande svårigheter och med hänsyn till det svävande i fråga om strandäganderätten alls icke önskvärt. För övrigt torde de ifrågavarande vattenområdena vara av föga värde.
Ett lämpligt genomförande av skiftet torde icke heller kräva, att vattenområdena intagas i delningen. Starka sakliga skäl kräva, att vattenområdena med tillämpning av 1 kap. 4 § jorddelningslagen, avskiljes till ett särskilt skifteslag.
På grund av vad som ovan anförts och då utlåtandet i övriga avseenden synes vara lagligen grundat, anser jag mig kunna tillstyrka fastställelse av detsamma: XXXXXXX XXXXXX
Redigerat:
Medlem
· Västra götaland
· 563 inlägg
………man kanske helt enkelt kan säga att gränserna är lite flytande…. ?
**tack pappa hittar ut själv 😳**
**tack pappa hittar ut själv 😳**
Okej spännande. Det betyder alltså att även om dammen skulle rivas nerströms och vattnet sjunka undan så kan jag fortfarande ha strandtomt i och med att jag enligt detta äger ut i vattnet?R Räknenisse skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Som sades ovan titta i alla fall på samtliga skifteshandlingar för byn samt de avstyckningar som direkt berör din fastighet för att få lite koll på vad som gäller i ditt fall. Sedan kan man tolka lite med kännedom om vad som var brukligt i trakten och vad som gäller andra fastigheter i närheten.R Rewrap skrev:
Ja, det mest troliga om man äger en okänd mängd vatten är att det är "till mitten" i mindre vatten och "en bit ut" (ungefär som andra har) i större vatten. Men åar kan ändra läge och en äldre mittfåra numera finnas på land, eller förändringar ske när man byggt för flottning eller dämning... Påverkas området av landhöjning ger det ytterligare en aspekt att beakta. En del mindre avstyckningar har fått vatten en liten bit ut från stranden medan bonden behållit "den stora vattenytan".
Det finns inget 100% facit på att veta utan att göra en utredning. Men det finns en rad troliga antaganden man kan göra om man har viss kunskap om fastighetens historik och var i geografin man är.
Den utredningen kan bli omfattande och komplex. Eller så kan det handla om att du har en enkel och tydlig avstyckning, men bara inte helt exakta siffror för att beräkna vattenytan. Omöjligt att säga vilket utan information om den fastighet det gäller...
Jag har nu kikat genom 2st förrättningar en från 1964 om gränsbestämning och från 80-talet för avstyckning. Lång historia kort så kan jag se följande:R Räknenisse skrev:Som sades ovan titta i alla fall på samtliga skifteshandlingar för byn samt de avstyckningar som direkt berör din fastighet för att få lite koll på vad som gäller i ditt fall. Sedan kan man tolka lite med kännedom om vad som var brukligt i trakten och vad som gäller andra fastigheter i närheten.
Ja, det mest troliga om man äger en okänd mängd vatten är att det är "till mitten" i mindre vatten och "en bit ut" (ungefär som andra har) i större vatten. Men åar kan ändra läge och en äldre mittfåra numera finnas på land, eller förändringar ske när man byggt för flottning eller dämning... Påverkas området av landhöjning ger det ytterligare en aspekt att beakta. En del mindre avstyckningar har fått vatten en liten bit ut från stranden medan bonden behållit "den stora vattenytan".
Det finns inget 100% facit på att veta utan att göra en utredning. Men det finns en rad troliga antaganden man kan göra om man har viss kunskap om fastighetens historik och var i geografin man är.
Den utredningen kan bli omfattande och komplex. Eller så kan det handla om att du har en enkel och tydlig avstyckning, men bara inte helt exakta siffror för att beräkna vattenytan. Omöjligt att säga vilket utan information om den fastighet det gäller...
I dokumentet från 1960 meddelas det att 1879 skedde ett byte mellan 2 lokala bruk enligt nedan:
Gränsen bestäms sen utan konstigheter och ärendet avslutas. (Kostade 440kr på den tiden, vilket är 5500kr idag. idag hade det kostat tiotals tusen kronor..)
I förrättningen från 1980 så står följande:
Sen nämns ingenting mer om vatten.
Borde jag kolla i akten från 1879 för att kanske få svar?
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Har man gjort en gränsbestämning så blir allt tidigare inaktuellt eftersom det beslutet ersätter vad som gällt tidigare. (avseende det som gränsbestämningen omfattar)R Rewrap skrev:Jag har nu kikat genom 2st förrättningar en från 1964 om gränsbestämning och från 80-talet för avstyckning. Lång historia kort så kan jag se följande:
I dokumentet från 1960 meddelas det att 1879 skedde ett byte mellan 2 lokala bruk enligt nedan:
[bild]
Gränsen bestäms sen utan konstigheter och ärendet avslutas. (Kostade 440kr på den tiden, vilket är 5500kr idag. idag hade det kostat tiotals tusen kronor..)
I förrättningen från 1980 så står följande:
[bild]
Sen nämns ingenting mer om vatten.
Borde jag kolla i akten från 1879 för att kanske få svar?
I detta fall skulle jag tro att det har använts som ett sätt att legalisera/formalisera olika förhållanden som de berörda parterna i princip är ense om, men som inte har hanterats administrativt inom lantmäteriväsendet tidigare. En del gammal bruksmark har haft speciella fastighetsförhållanden och då kunde man göra så för att få in det som är i praktiken rådande förhållanden i det moderna regelverkets struktur.
Är din fastighet avstyckad och nybildad 1980 från denna bruksmark som gränsbestämdes 1964?
Med en sådan skrivning kan du då vara i princip säker på att du äger vatten enligt vad som står där. Dvs. utifrån vilken mark som är fig.4 i förrättningskartan, och hur gränsen ska gå efter lagens text i den angivna paragrafen. Med andra ord har du ett rätt väldefinierat vattenområde, men inte med avgränsningslinjerna så noga utritade att man kan göra en exakt arealberäkning.
Gränsbestämningen från 1964 berör aldrig gränserna i vattnet. Utan enbart mellan fastigheten längre bort från fastigheterna som ligger vid vattnet. I kartor finns inte heller något utritad. Vatten nämns inte i dokumentet från 1980 förutom det jag klistrade in.R Räknenisse skrev:Har man gjort en gränsbestämning så blir allt tidigare inaktuellt eftersom det beslutet ersätter vad som gällt tidigare. (avseende det som gränsbestämningen omfattar)
I detta fall skulle jag tro att det har använts som ett sätt att legalisera/formalisera olika förhållanden som de berörda parterna i princip är ense om, men som inte har hanterats administrativt inom lantmäteriväsendet tidigare. En del gammal bruksmark har haft speciella fastighetsförhållanden och då kunde man göra så för att få in det som är i praktiken rådande förhållanden i det moderna regelverkets struktur.
Är din fastighet avstyckad och nybildad 1980 från denna bruksmark som gränsbestämdes 1964?
Med en sådan skrivning kan du då vara i princip säker på att du äger vatten enligt vad som står där. Dvs. utifrån vilken mark som är fig.4 i förrättningskartan, och hur gränsen ska gå efter lagens text i den angivna paragrafen. Med andra ord har du ett rätt väldefinierat vattenområde, men inte med avgränsningslinjerna så noga utritade att man kan göra en exakt arealberäkning.
När jag läser jordabalken 1kap 5e stycket står det:
"
Om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §, har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vattenområdet som är närmast fastighetens strand. För mindre holme eller skär föres dock ej någon del av vattenområdet till fastigheten. Har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för gränsens sträckning.
Sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medelvattenstånd."
Vad räknas som "närmast fastighetens strand"? Är det som tidigare nämnt till mitten av viken?
Fastigheten på andra sidan viken har en gräns i mitten av vattnet. Men det är den enda fastigheten som har det i området.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Jag förstår det som att du för varje punkt i vattnet och mäter åt alla håll. Där du först träffar på land har du den närmaste strandpunkten. Det vattnet hör då till den fastigheten som äger den stranden.R Rewrap skrev:Gränsbestämningen från 1964 berör aldrig gränserna i vattnet. Utan enbart mellan fastigheten längre bort från fastigheterna som ligger vid vattnet. I kartor finns inte heller något utritad. Vatten nämns inte i dokumentet från 1980 förutom det jag klistrade in.
När jag läser jordabalken 1kap 5e stycket står det:
"
Om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §, har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vattenområdet som är närmast fastighetens strand. För mindre holme eller skär föres dock ej någon del av vattenområdet till fastigheten. Har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för gränsens sträckning.
Sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medelvattenstånd."
Vad räknas som "närmast fastighetens strand"? Är det som tidigare nämnt till mitten av viken?
Fastigheten på andra sidan viken har en gräns i mitten av vattnet. Men det är den enda fastigheten som har det i området.
I en rund sjö eller en rak bäck blir gränserna då linjer som går in till mitten. Men har du knepiga former med uddar och vikar blir det lite mer komplext.
Höfta lite med linjal på en karta så tror jag du ser logiken.
De hade inte skrivit på det sättet 1980 om de inte ansåg sig säkra på på att stamfastigheten hade ett ägande i vattnet. Att de inte kommenterat det ytterligare säger också något.
Ja, i princip är det bara gränsen mellan din fastighet och stamfastighetens kvarvarande vatten som du VET ska dras upp på det sättet och då behöver du veta vad som var stamfastighetens vattengränser vid den tidpunkten.
Ska du utreda med juridisk hållbarhet eller bara för att få lite koll? Man kan göra en del troliga antaganden av att se fastighetskartan över området som är svåra att beskriva kort i ord. Av det som framkommit föreställer jag mig inte någon komplex fastighetsbildning på platsen.
Har platsen varit ett hemman kolla vad skifteskartan säger. Har det "alltid" varit "bruksskog" utgå ifrån att de ägde allt vatten. Därefter dra bort det som finns dokumenterat som avstyckningar/hemmansklyvningar i turordning som de sker fram till 1980.
Men du skulle kunna förenklat anta att allt vatten inom traktgränsen har delats på samma sätt som står i dina handlingar och få en hyfsat trolig bild av att bara rita upp sjön efter den principen. Om det inte finns omständigheter på platsen som talar emot det.
Klicka här för att svara