Som jag förstod det var det kunden som ville ha inköpspris+10%?
Eftersom man aldrig kan få reda på inköpspriset är det en ganska vansklig deal som kund.
Eftersom man aldrig kan få reda på inköpspriset är det en ganska vansklig deal som kund.
Men elektrikern godtog avtalet, eller?Fotografen skrev:
Dessa priser? Vilka priser?D Daniel 109 skrev:
Elektriker ett har normal rabatt - köper in kabeln för 10kr metern, säljer med 25% påslag kabeln för 12,5kr metern
Elektriker två har förhandlat till sig mycket bättre rabatt och köper in kabeln för 6kr metern och säljer den med 100% påslag, han vet att hans närmsta konkurrent tar 12,5, på det här viset är han billigare men gör ändå mycket mer vinst.
Vågar jag gissa att du tycker att elektriker 2 gör fel?
Om han har ett avtal med slutkund att kabelpriset ska vara inköpspris +25% så är det absolut fel. När en FK dessutom kostar under 2kr/m i den vanliga handeln så är det absolut ett överpris.
Inköpspris behöver inte alls vara det som många här tror.
Det finns inte någon gemensam definition av vad ett inköpspris är (vad jag vet) och kan mycket väl inkludera ett påslag på det som elektrikern betalat sin leverantör.
Inköpspris kan vara ett kostnadsslag i en kalkyl som elektrikern gjorde på ditt jobb
Inköpspris kan också vara det pris som firman betalat sin grossist, inklusive frkt eller andra utgifter kopplade till varan.
Det finns inte någon gemensam definition av vad ett inköpspris är (vad jag vet) och kan mycket väl inkludera ett påslag på det som elektrikern betalat sin leverantör.
Inköpspris kan vara ett kostnadsslag i en kalkyl som elektrikern gjorde på ditt jobb
Inköpspris kan också vara det pris som firman betalat sin grossist, inklusive frkt eller andra utgifter kopplade till varan.
Jag har bara läst en del av inläggen i den här intressanta tråden men dristar mig ändå till att svara. En firma (el eller annan verksamhet) som säljer produkter har ytterst sällan bara 10 % påslag. Normalt räknar man dessutom marginal, vilket är hur många procent av kundens pris som säljarens vinst är, men det är en petitess i sammanhanget. Jag skulle tro att 20 % påslag (eftersom de flesta andra här pratar om påslag) är väldigt lite och kanske 30-40 % är mer normalt. Det är också relevant eftersom alla som arbetar med inköp, logistik, lager, leverans mm ska ha lön, och vi vill ju inte arbeta för slavlöner. Dessutom har säljaren oftast någon form av kostnad för lagerlokal och kontor och allt runtomkring för sina anställda och summa summarum kostar det ganska mycket. Dessutom kan det finnas fraktkostnader som inte ingår i priset, så de måste täckas av påslaget också. Det intressanta här är att man kommit överens om 10 % påslag och att detta inte verkar ha följts och att säljaren _förefaller_ ha försökt luras på den punkten. Jag har svårt att se att detta inte per definition är bedrägeri, men då blir det beloppet som styr hur allvarligt brottet blir och som det alls blir någon utredning. Möjligen kan en åklagare ta hänsyn till att försäljningspriset _kanske_ inte varit orimligt även om det inte följer avtalet.
I Malmberg katalog finns det gula priser på produkter som normalt återförsäljs av en elfirma till slutkund. Utan något speciellt avtal brukar jag förenkla och säga att om man drar av "momsen" från det gula priset (alltså -20 %) så får man inpriset MED moms. En "gul" prislapp på 100 kr ger 80 kr inpris med 25 % moms inräknat. FK har gult pris 2:30 kr/m i en 100-metersrulle i deras katalog 2016/17.
I Malmberg katalog finns det gula priser på produkter som normalt återförsäljs av en elfirma till slutkund. Utan något speciellt avtal brukar jag förenkla och säga att om man drar av "momsen" från det gula priset (alltså -20 %) så får man inpriset MED moms. En "gul" prislapp på 100 kr ger 80 kr inpris med 25 % moms inräknat. FK har gult pris 2:30 kr/m i en 100-metersrulle i deras katalog 2016/17.
Allting skiljer sig från fall till fall, jag håller med om att elektrikerns debitering är magstark. Låter helt horribelt.
Men om man skall tolka en mening rätt, och också kunna hävda att något inte skett enligt avtal så tror (nästan övertygad) jag att innebörden av "Inköpspris + 10%", inte är samma sak som "Ert inköpspris + 10%".
Det finns en viss skillnad där. Vad skrevs ordagrant i avtalet?
En egentlig skillnad för att driva detta mot elektrikern tycker jag inte att det är, men en tillräckligt stor skillnad för att gå vidare i rätten. Det är inte kul att torska kostnaden för denna procedur pga en felaktig meningsuppbyggnad.
Men om man skall tolka en mening rätt, och också kunna hävda att något inte skett enligt avtal så tror (nästan övertygad) jag att innebörden av "Inköpspris + 10%", inte är samma sak som "Ert inköpspris + 10%".
Det finns en viss skillnad där. Vad skrevs ordagrant i avtalet?
En egentlig skillnad för att driva detta mot elektrikern tycker jag inte att det är, men en tillräckligt stor skillnad för att gå vidare i rätten. Det är inte kul att torska kostnaden för denna procedur pga en felaktig meningsuppbyggnad.
Prissättning är ett elände. Det är nästan omöjligt att bara ringa upp ett företag i Sverige och få ett kort koncist svar. När det gäller elmaterial är det nästan alltid en förhandlingsfråga. Biltema är nog närmast att motsvara de förväntningarna. Där slutar emellertid fördelarna då Biltema visserligen har mycket (ibland till och med bra) men långt från allt som behövs i en elinstallation. Att låta kunden köpa in sitt eget elmaterial slutar alltid i ett äventyr med dels för mycket, dels för litet, men oftast fel med långa resor och väntetider som följd. (Tid som ingen vill betala för).
Ett stort specialiserat företag kan hos Ahlsell ha upp till 80% rabatt på listpris. Det har inte en elinstallatör som arbetar med lite av varige och en villa då och då. Dessutom har installatörren oftast inga krediter att tala om, det är pengar in och pengar ut. Ingen blir glad över att enbart byta pengar utan att få något extra.
En vanlig procentsats är 37 % på katalogpriset. Ett ex: RQ 1,5 mm ², katalogpris Malmbergs 2,60, avgår 37%, - 1,962 = 1,638 + moms 25 % = +0,4095 = 2,0475. Ett vanligt svinn vid mindre montage är ca. 20 % = +0,51 = 2,56. Resor/planering/väntetider +2,28 = 4,81. Att bara byta pengar med varandra gör ingen glad; lägg på 50%, 2,405, = 4,685 mera moms 0,76175 = 5,45 kr/m inkl. moms.
Det är förvisso inte 7 kr/m men med lite spill och transportkostnader så ligger det inte så långt ifrån.
Vid eventuella extrapriser från grossist är oftast rabatten inbakad i "extrapriset" och tillför inga nämnvärda fördelar för den enskilde installatören.
Skall materialpriset pressas, så förhandla om priset före överenskommelsen om vad som skall utföras. Det är inte säkert att installatören därefter är så sugen på att utföra jobbet om han inte själv får välja det material som skall ingå. Det materiel som erbjuds av våra lågprisgrossister är ofta gamla öststatskonstruktioner, numera tillverkade i Kina med varierande kvalitet, ibland med ökad eller okänd arbetsinsats p.g.a. konstig form, skruvar som lossnar, gängor som släpper brickor som faller av apparater som inte får plats i dosan, skarvstycken av olämpliga material som med höga övergångsmotstånd, inte tål fukt m.m. - m.m. Det finns många gånger anledning till att Elsäkerhetsverket utfärdar regler för regelefterlevnad. När det gäller elmateriel är det tillverkaren eller importören som själv märker sin produkt med "CE" märket som intygar att produkten uppfyller gällande regler. Men vem är det som godkänner kompetensen hos den person som markerar sin egen produkt?
Ett stort specialiserat företag kan hos Ahlsell ha upp till 80% rabatt på listpris. Det har inte en elinstallatör som arbetar med lite av varige och en villa då och då. Dessutom har installatörren oftast inga krediter att tala om, det är pengar in och pengar ut. Ingen blir glad över att enbart byta pengar utan att få något extra.
En vanlig procentsats är 37 % på katalogpriset. Ett ex: RQ 1,5 mm ², katalogpris Malmbergs 2,60, avgår 37%, - 1,962 = 1,638 + moms 25 % = +0,4095 = 2,0475. Ett vanligt svinn vid mindre montage är ca. 20 % = +0,51 = 2,56. Resor/planering/väntetider +2,28 = 4,81. Att bara byta pengar med varandra gör ingen glad; lägg på 50%, 2,405, = 4,685 mera moms 0,76175 = 5,45 kr/m inkl. moms.
Det är förvisso inte 7 kr/m men med lite spill och transportkostnader så ligger det inte så långt ifrån.
Vid eventuella extrapriser från grossist är oftast rabatten inbakad i "extrapriset" och tillför inga nämnvärda fördelar för den enskilde installatören.
Skall materialpriset pressas, så förhandla om priset före överenskommelsen om vad som skall utföras. Det är inte säkert att installatören därefter är så sugen på att utföra jobbet om han inte själv får välja det material som skall ingå. Det materiel som erbjuds av våra lågprisgrossister är ofta gamla öststatskonstruktioner, numera tillverkade i Kina med varierande kvalitet, ibland med ökad eller okänd arbetsinsats p.g.a. konstig form, skruvar som lossnar, gängor som släpper brickor som faller av apparater som inte får plats i dosan, skarvstycken av olämpliga material som med höga övergångsmotstånd, inte tål fukt m.m. - m.m. Det finns många gånger anledning till att Elsäkerhetsverket utfärdar regler för regelefterlevnad. När det gäller elmateriel är det tillverkaren eller importören som själv märker sin produkt med "CE" märket som intygar att produkten uppfyller gällande regler. Men vem är det som godkänner kompetensen hos den person som markerar sin egen produkt?
Spot on, men det är faktiskt ännu värre, tycker jag.S StigF skrev:
Ett större problem som lurar bakom hörnet för elektrikerbranschen är att stora upphandlare såsom byggbolag och när man ingår ramavtal så är det gentemot inköpare och förhandlare som mycket väl vet vad det kostar, och dessutom i kraft av sin storlek skulle kunna köpa in materialet ännu billigare.
Då blir problemen mycket tydliga när man i årtionden har hållit ner på timpenningen och istället tagit igen det på materialvinst.
Detta blir en alltmer ohållbar affärsmodell.
Ett ganska typiskt ramavtal är en ännu lägre pressad timpenning än den normala till en random kund (nedåt 300:-/timme + moms finns) samt ett max påslag på inköpspriset (här kan kickbacks ge lite extra, men det går inte att luras mycket, då aktören man jobbar mot har bra koll), kanske inga bilersättningar osv.
Ett lite större ramavtal vi hade i några år förlorade vi i våras, mot en som gick lägre än våra 390:-/ timme och 370:-/timme för heldag, ingen bilersättning och 10% på material.
Det var alltså någon som sålde sig ännu billigare.
Denna utveckling leder just nu till att många istället fuskar med timmarna, rapporterar konstant lite mer än verklig tid.
Jag var på ett jobb för några år sedan, ett PEAB-bygge. PEAB hade själva köpt in all kabel, alla VP-rör, alla armaturer, uttag, brytare osv.
Vi fick sälja arbetstid och lite skruv och wagos.
Jag tycker Olle Andersson fångar problematiken rätt bra i detta inlägg och några andra han skriver i denna tråd på fluxio.
http://www.fluxio.se/forum/35/27748.html?limit=20&start=20#27843
Det där med ramavtal och anbudsförfrågningar är lite annorlunda och har väldigt lite med denna tråden att göra tycker jag.
Kan finnas många anledningar till att konkurrenterna gick in så billigt, allting räknas på i detalj, de kanske tjänade mer på att arbeta med låg vinst för att kunna behålla sin personal till kommande storprojekt eller så så de att det fanns möjligheter till äta eller höll lägre pris för att slå sig in i marknaden och göra sig ett namn och så vidare..
Denna tråden är lite ovanlig då kunden tror sig ha överlistat systemet men ändå råkar ut för samma, eller värre, än om avtalet vore skrivet enligt standard.
Kan bli intressant att få höra hur det hela slutar då bägge parterna verkar stå långt ifrån varandra, men jag gissar på att en kompromiss i detta fallet är det enklaste tyvärr.
Kan finnas många anledningar till att konkurrenterna gick in så billigt, allting räknas på i detalj, de kanske tjänade mer på att arbeta med låg vinst för att kunna behålla sin personal till kommande storprojekt eller så så de att det fanns möjligheter till äta eller höll lägre pris för att slå sig in i marknaden och göra sig ett namn och så vidare..
Denna tråden är lite ovanlig då kunden tror sig ha överlistat systemet men ändå råkar ut för samma, eller värre, än om avtalet vore skrivet enligt standard.
Kan bli intressant att få höra hur det hela slutar då bägge parterna verkar stå långt ifrån varandra, men jag gissar på att en kompromiss i detta fallet är det enklaste tyvärr.
Ja det var väl nog lite offtopic för tråden, inlägget var väl mest en spin-off från StigF's inlägg, det började väl rinna lite OT redan där.
Men tråden handlar ju om materialpåslag, och jag tror att nuvarande dominerande affärsmodell är sakta på väg ut. Jag känner att hela elbranschen i princip lite som smått insett det och rör sig åt det hållet.
Som snickarna och målarna redan har gjort, nu är det bara elektriker och rörmokare som är kvar i det gamla, att ta herrejösses betalt för materialet, många ggr mer än vad kunden själv betalar om hen köper från rätt nätbutik.
Så om några år kan vi hoppas att trådar som denna blir ovanliga.
Men tråden handlar ju om materialpåslag, och jag tror att nuvarande dominerande affärsmodell är sakta på väg ut. Jag känner att hela elbranschen i princip lite som smått insett det och rör sig åt det hållet.
Som snickarna och målarna redan har gjort, nu är det bara elektriker och rörmokare som är kvar i det gamla, att ta herrejösses betalt för materialet, många ggr mer än vad kunden själv betalar om hen köper från rätt nätbutik.
Så om några år kan vi hoppas att trådar som denna blir ovanliga.
S
swirve
Elektroniktokig
· Östergötland
· 1 515 inlägg
swirve
Elektroniktokig
- Östergötland
- 1 515 inlägg
Är inte hantverkarformuläret ett vettigt avtal? Där står under löpande pris :
"
Material, varor, hjälpmedel och övriga kostnader debiteras med redovisad själv-
kostnad med tillägg för entreprenörarvode om %. Moms tillkommer."
En sån skrivelse borde inte finnas utrymme för misstolkningar i.
"
Material, varor, hjälpmedel och övriga kostnader debiteras med redovisad själv-
kostnad med tillägg för entreprenörarvode om %. Moms tillkommer."
En sån skrivelse borde inte finnas utrymme för misstolkningar i.
Den jämförelsen haltar kraftigt eftersom båda elektrikerna säljer kabeln 7-8 gånger dyrare än vad du som slutkund kan köpa exakt samma kabel för.S SueCia skrev:
Då spelar det liksom ingen roll vilken rabatt eller påslag dom påstår sig ha.