Vad gör den här för nytta? Tjock bräda på högkant på vindsgolvet.
Nu har jag fixat lite bättre bilder. Det är fruktansvärt kallt på vinden så jag var lite snabb upp förra gången 😊
Tack för svar! Om jag förstår det rätt så hänger vindsbjälklag/underkant på takstolar i beslagen som sitter på balken?
Det som jag tycker är lite skumt är att balken inte riktigt tydligt vilar på något, den ligger utanför murstocken och bredvid väggen under. Väggen går vid det röda strecket. Det måste sitta fast något i murstocken under balken som den vilar på?
Tack för svar! Om jag förstår det rätt så hänger vindsbjälklag/underkant på takstolar i beslagen som sitter på balken?
Det som jag tycker är lite skumt är att balken inte riktigt tydligt vilar på något, den ligger utanför murstocken och bredvid väggen under. Väggen går vid det röda strecket. Det måste sitta fast något i murstocken under balken som den vilar på?
Det troligaste är att en eller två tvärgående golvbjälkar går från yttervägg till skorstenen och behöver ett bärande stöd inne vid skorstenen. Dvs den synliga balken vilar på intilliggande golvbjälkar och bär de som "svävar i luften" inne vid skorstenen.
I äldre hus kunde skorstenen vara bärande för bjälklaget men det är inte tillåtet numera pga brandrisken.
Om bjälken har mååånga år på nacken så är det antagligen inget problem, men urjackningarna närmast i bild har ju avsevärt försvagat bjälken. Så länge det är oanvänd kallvind så är det i stort sett bara bjälklagets egentyngd + temporär personlast när man går där som den ska bära. Ska vinden inredas så behöver kanske bjälken biffas upp.
I äldre hus kunde skorstenen vara bärande för bjälklaget men det är inte tillåtet numera pga brandrisken.
Om bjälken har mååånga år på nacken så är det antagligen inget problem, men urjackningarna närmast i bild har ju avsevärt försvagat bjälken. Så länge det är oanvänd kallvind så är det i stort sett bara bjälklagets egentyngd + temporär personlast när man går där som den ska bära. Ska vinden inredas så behöver kanske bjälken biffas upp.
Oj, jag hade missat att det hade kommit ett svar! Tack då förstår jag.
Ja någon har ju hackat rejält i den, kan ju undra varför men det lär jag aldrig få svar på 😄
Ja någon har ju hackat rejält i den, kan ju undra varför men det lär jag aldrig få svar på 😄
En följdfråga! Har tagit bort en vägg som går från murstocken bort till gaveln som syns på bilderna. Tanken var att sätta en ungefär likadan bjälke som den på bilden från ytterväggen till murstocken och fästa upp bjälklaget i den så att vi slipper ha en avväxling som kommer ner från taket och ser tråkig ut. Tanken är att stötta upp i ändarna med reglar också, samt att fästa upp med balksko eller liknande i ytterväggen. Från murstocken går det ut en smatt som är en sten bred och 30-40 cm lång som det får vila på i den änden. Är inte någon jättelång sträcka det handlar om, ca 2,5 m.
Vad tror ni om det?
Vad tror ni om det?
Nu kom jag på varför det är urtaget i bjälken. Stegen till vinden hamnar däri när man fäller upp luckan, antar att den måste ner en bit för att luckan ska stängas.A Amatörtorparen skrev:
Bästa svaret
Principiellt beror dimensionen/bärigheten i en avväxlingsbjälke/balk på lasten den ska bära. En första generell tumregel bör väl vara att en bärande balk/bjälke bör vara minst i samma dimension som de reglar den ska hjälpa, och normalt grövre än så. Sedan beror det på spännvidden för balken. Ju större spännvidd desto biffigare balk. 2,5 m är inte så lång spännvidd, men antagligen ska den då bära minst två takbjälkar? Hur mkt last de bär beror i sin tur på hur lång spännvidd de har.A Amatörtorparen skrev:
Om det är ett gammalt hus så kanske takbjälkarna är 5x6" och har en spännvidd på 5-6m? Bjälklaget är antagligen inte så tungt så en gissning är att en bjälke om kanske 5x8" funkar.
Märk väl att detta bara är grova gissningar. Allt beror på ditt hus förutsättningar. Och, naturligtvis är det också avgörande att upplagsändarna också klarar av att ta lasten och dess konstruktion under ner till marken.
Det är sådant här man behöver konstruktörer till, som på plats kan se alla relevanta exakta förutsättningar och sedan utifrån det räkna på vad som krävs..
Nu har vi gjort avväxlingen på vinden! I den bästa av världar skulle vi såklart ha anlitat en konstruktör men det är inte aktuellt för oss just nu.
Det blev två stycken 45*220, det matchar inte helt mot det resonemang som @Oldboy för i inlägget här ovanför men vi har tunnare bjälkar så tror det funkar ändå. Ändarna vilar dels uppepå ytterväggen, ytterväggen är smalare på vinden så det gick att ställa på den, samt på en regel vi har satt på väggen under. På andra sidan finns det en murad grej som går ut från murstocken, 1 sten bred och ca 30 cm djup som den indirekt vilar på. Det är bjälke emellan.
Jag började med att hänga upp med spikband, men tyckte inte det gick att dra åt tillräckligt hårt så det fick bli beslag också.
Tack så jättemycket för hjälpen!
Det blev två stycken 45*220, det matchar inte helt mot det resonemang som @Oldboy för i inlägget här ovanför men vi har tunnare bjälkar så tror det funkar ändå. Ändarna vilar dels uppepå ytterväggen, ytterväggen är smalare på vinden så det gick att ställa på den, samt på en regel vi har satt på väggen under. På andra sidan finns det en murad grej som går ut från murstocken, 1 sten bred och ca 30 cm djup som den indirekt vilar på. Det är bjälke emellan.
Jag började med att hänga upp med spikband, men tyckte inte det gick att dra åt tillräckligt hårt så det fick bli beslag också.
Tack så jättemycket för hjälpen!
Spikband är odugliga att hänga upp annat än ventilationsrör. De går av för ingenting, så rejäla beslag är ett måste.A Amatörtorparen skrev:
Utgår från att reglarna är ihopspikade/skruvade/limmade. Det ökar brottstyrkan med ett grovt sammanhängande trästycke jämfört med två ej hopkopplade tunna reglar även om det i teorin inte gör ngn skillnad. (Beror på att trä är ett naturmaterial med defekter såsom t ex kvistar som tar ner bärigheten. Ju grövre virke desto mindre påverkan på bärigheten har en grov kvist iom att det finns mer friskt trä runtom).