4 926 läst ·
40 svar
5k läst
40 svar
Vad gäller vid förändring av ägarskap av hus i dödsbo
Om försäljning sker via tingsrätten så kan ju den av dödsbodelägarna som vill köpa faktiskt göra det genom att bjuda högst. Det kan den andra dödsbodelägaren inte hindra eftersom det faktiskt är tvångsförsäljning i det läget.
Redigerat:
Och det är den sämsta lösningen av alla. Reavinst skatt löses ut, vilket det inte gör i arvsskiftet där man kan fördela olika tillgångar mellan arvsstagarna, och att någon kan 'köpa ut' någon annan i samband med skiftet.T Taxture skrev:
Redigerat:
Har varit med om detta, & ekonomiskt är det absolut det sämsta alternativet som finns.M marp68 skrev:
Den gode mannen är alltid en dyr advokat, som i sin tur för "säljuppdraget" köper in alla tjänster "som behövs", i mitt fall 500 tkr.
Beroende på vilken typ av fastighet det är, men är det ett hus med lite skogsmark, så blir det att den gode mannen både tar in mäklare för huset (för att hålla visning), & något skogsbolags företag som upprättar en skogsbruksplan (andel & ålder på skogen) & en skogsmäklare.
I vårt fall vart det väldigt många advokattimmar & höga kostnader med allas kommunikation , som "stal" ca 25-28 % av det totala värdet.
Försäljningen blir ju en auktion på en viss plats en viss tid, & hur försäljningen annonseras kan du inte påverka. Kanske 3 eller 30 personer kommer till auktionen, du har ingen kontroll över någonting.
Alla som kommer räknar också med "låga priser" som utgångsläge, så man uppnår aldrig "marknadsvärdet" & får nog räkna med minus 20-25 % beroende på situationen.
Det som kan vara en fördel (om det sker)
Om en av systrarna vill köpa, men andra systern inte går att diskutera med så kan man ju välja "den vägen" & hålla tummarna att man själv bjuder högst samtidigt som priset blir lågt.
Samtliga kostnader från "processen" betalas ju av dödsboet, d.v.s hälften var.
Intressant, kan du förklara lite närmare? Blir det inte reavinstskatt även om man låter syskonet köpa ens andel?S Snurrespratt skrev:
Jag trodde att om t.ex. jag blir utköpt, så behöver jag betala reavinstskatt. Köper jag sedan t.ex. något mindre hus för hela min andel så kan jag skjuta upp reavinstskatten.
Lite vad jag trodde. Därför jag funderade kring vad som händer om ett syskon inte vill köpa den andres del men inte heller vill låta den andre köpa sin. Det ena syskonet kan då alltså tvinga det till försäljning ändå. Och med hot om auktion blir det stora avgifter, så ingen tjänar på det. Om man inte då kan lägga högsta budet som kan bli lägre än med egen mäklare, men man får hälften av utgifterna för god man etc.J jawen skrev:Har varit med om detta, & ekonomiskt är det absolut det sämsta alternativet som finns.
Den gode mannen är alltid en dyr advokat, som i sin tur för "säljuppdraget" köper in alla tjänster "som behövs", i mitt fall 500 tkr.
Beroende på vilken typ av fastighet det är, men är det ett hus med lite skogsmark, så blir det att den gode mannen både tar in mäklare för huset (för att hålla visning), & något skogsbolags företag som upprättar en skogsbruksplan (andel & ålder på skogen) & en skogsmäklare.
I vårt fall vart det väldigt många advokattimmar & höga kostnader med allas kommunikation , som "stal" ca 25-28 % av det totala värdet.
Försäljningen blir ju en auktion på en viss plats en viss tid, & hur försäljningen annonseras kan du inte påverka. Kanske 3 eller 30 personer kommer till auktionen, du har ingen kontroll över någonting.
Alla som kommer räknar också med "låga priser" som utgångsläge, så man uppnår aldrig "marknadsvärdet" & får nog räkna med minus 20-25 % beroende på situationen.
Det som kan vara en fördel (om det sker)
Om en av systrarna vill köpa, men andra systern inte går att diskutera med så kan man ju välja "den vägen" & hålla tummarna att man själv bjuder högst samtidigt som priset blir lågt.
Samtliga kostnader från "processen" betalas ju av dödsboet, d.v.s hälften var.
Ja det var så det gick till i mitt fall, den enes syster ville "ha pengarna"M marp68 skrev:
Blir utöver reavinstskatt (för den av syskonen som inte köper) en kostnad för köparen hos Lantmäteriet oxå på några tusenlappar, när dom 50 % / ½ andelen ska skivas in till 1/1 ägande
Ibland blir det genom generationer många ägare, exempelvis om en ägande mor född 1905 får 3 barn, som i sin får 3 barn & vips så är man 110 år senare 9 ägare.
Ända sättet att undvika "omedelbar" reavinstskatt, är att ha ägarförhållandet klart & inskrivet vid arvskiftet.M marp68 skrev:
Så allt blir enklare för 2 syskon att "man på något vis" har en överenskommelse, som kan skrivas in i arvsskiftet.
Jag skulle sätta mig & räkna igenom allt i flera scenarier, sedan erbjuda "den andra" systern mitt "maxbud" & låta någon vecka gå. Affektionsvärdet vet jag ju inte, men det påverkar såklart också.
Tror just detta problem är mycket vanligt.
Är det för att ena parten inte håller med om vad marknadsvärdet är som situationen uppstår eller är ena parten bara så sur på den andre att de enbart för att jäklas inte vill att de ska ta över huset? Dvs att nästan ge bort det till annan hade varit bättre än att sälja det dyrt till andra parten.
Kan bli såT TypRätt skrev:
Hur menar du att det kan skrivas in före skiftet? Att den ene äger huset? Den andre måste ju få något som är lika med halva värdet av huset i så fall. Om det te.x finns pengar i dödsboet, kan de alltså skiftas till den ene, medan den andre får huset? Och även om inte pengarna motsvarar 50 % av huset, kan de användas tillsammans med något annat sätt för att slippa reavinstskatt?J jawen skrev:
Det enda givna är att samägande är i princip uteslutet. Sedan finns flera teoretiska scenarier beroende på var och en vill/kan till sist.
Trist att någon bara hänger upp sig på reavinsten. Det är ju endast en kostnad som skjuts upp - förr eller senare måste den betalas. Det bästa vore naturlugtvis om fastigheten läggs ut på öppna marknaden, som @jawen skriver och köps av det syskonet som vill ha den. Andra alternativ blir förmodligen dyrare för dödsboet dvs arvingarna.
Moderator
· Stockholm
· 57 848 inlägg
Om vi håller oss till skattesituationen.
Det låter som detta gä'ller ett dödsbo som inte är skiftat ännu?
Då kan man skifta ut huset till den ena arvingen, den andre arvingen får lämplig summa pengar. Det är inget problem om man då måste skjuta till pengar för att kunna täcka utbetalningen till den ardre arvingen.
OM man får en fastioghet (eller bostadsrätt) genom arv, så utgår inge nreavinsskatt. MEN man övertar anskaffningsvärdet från den avliden. Så om du ärver ett hus får du betala reavinstskatt dne dag du senare själv säljer, som om du hade ägt husethela tiden sedan det senast köptes genom ett vanligt köp.
Denna latenta reavinstskatt bör man ta hänsyn till när man räknar ut hur mycket den andra arvingen skall få.
Alternativt låter man dödsboet sälja fastigheten, du köper på samma sätt som om det vore ett okänt hus. Dödsboet får betala reavinsskatt.
Elle så skiftar ni ut huset 50% till var och en. I det läget kan man sedan använda lagen om samägande och tvångsfärsälja hela fastigheten.
Om ni redan i arvskiftesledet inte kan komma överens så kan du gå till tingsrätten och begära att den utser en skiftesman. Den skiftesmannen kommer sedan att i första hand försöka få till ett frivilligt arvsskifte, men om det inte går så bestämmer skiftesmannen hur arvskiftet skall gå till. Detta är väldigt dyrt, skiftesmannen debiterar advokatarvode, och måste lägga en hel del tid på att sätta sig in i situationen, räkna med 100 000 för ett superenkelt fall, men det kan bli 590 000 också.
Det låter som detta gä'ller ett dödsbo som inte är skiftat ännu?
Då kan man skifta ut huset till den ena arvingen, den andre arvingen får lämplig summa pengar. Det är inget problem om man då måste skjuta till pengar för att kunna täcka utbetalningen till den ardre arvingen.
OM man får en fastioghet (eller bostadsrätt) genom arv, så utgår inge nreavinsskatt. MEN man övertar anskaffningsvärdet från den avliden. Så om du ärver ett hus får du betala reavinstskatt dne dag du senare själv säljer, som om du hade ägt husethela tiden sedan det senast köptes genom ett vanligt köp.
Denna latenta reavinstskatt bör man ta hänsyn till när man räknar ut hur mycket den andra arvingen skall få.
Alternativt låter man dödsboet sälja fastigheten, du köper på samma sätt som om det vore ett okänt hus. Dödsboet får betala reavinsskatt.
Elle så skiftar ni ut huset 50% till var och en. I det läget kan man sedan använda lagen om samägande och tvångsfärsälja hela fastigheten.
Om ni redan i arvskiftesledet inte kan komma överens så kan du gå till tingsrätten och begära att den utser en skiftesman. Den skiftesmannen kommer sedan att i första hand försöka få till ett frivilligt arvsskifte, men om det inte går så bestämmer skiftesmannen hur arvskiftet skall gå till. Detta är väldigt dyrt, skiftesmannen debiterar advokatarvode, och måste lägga en hel del tid på att sätta sig in i situationen, räkna med 100 000 för ett superenkelt fall, men det kan bli 590 000 också.
Nej, inte ännu. Det enda som står klart är att samägande tyvärr inte kommer att gå. Sedan har inte de två parterna bestämt sig ännu om de vill köpa av den andre eller inte. Vill ingen ha kvar blir det enkelt, bara sälja och dela på pengarna. Vill den ena köpa och den andra kan tänka sig sälja utifrån värderat av mäklare, också enkelt. Det finns pengar i dödsboet, dock inte så att det skulle täcka halva husets värde. Men intressant tanke hur man skulle kunna skifta så att ena parten får huset och den andre pengar från dödsboet plus en summa privat från den andre parten. Vill båda köpa av den andre blir det problem. Då lär det bli att sälja på marknaden, så får båda lägga bud, men det blir ju märkligt. Det sista är om ena parten inte vill köpa, men inte heller sälja till den andre, utan vill sälja på öppna marknaden antingen för att den tror sig kunna få mer betalt eller jävlas på pin kiv.H hempularen skrev:
