Vad behöver jag tänka på - bergvärmepump

[Rabbithole]

Vill minnas att det finns en gräns på runt 150gram fyllnadsmängd, inomhus (kanske är om det är oventilerat) för r290.

Såg att quantum släpper en bvp med r290 iår, men om jag förstod det hela rätt så var det två kretsar med ca 150gr per krets. Cop var lite av en besvikelse, gissar att det hänger ihop med väldigt liten kompressor eller fyllnadsmängd. Det borde vara högre kan jag tycka.

Tror att det kan gå att få i mer fyllnadsmängd och uppfylla reglerna, men de tror jag man behöver säkerställa ventilationen närmast kompressorn.

Mycket tror från min sida, har inte läst på reglerna fullständigt, så fel kan förekomma.

För egen del så bevakar jag utvecklingen. Tror r290 är lämpligt, men det kanske krävs lite förändringar i regelverk eller hur man jobbar, för att säkerställa att brand/explosioner i värmepumpar inte ökar.

Scop medelklimat
Qvantum: 4,4/3,8
Nibe S1256: 5,67/4,26

Mindre skillnad vid hög framledningstemperatur

 

[Bujin]

Vill minnas att det finns en gräns på runt 150gram fyllnadsmängd, inomhus (kanske är om det är oventilerat) för r290.

Såg att quantum släpper en bvp med r290 iår, men om jag förstod det hela rätt så var det två kretsar med ca 150gr per krets. Cop var lite av en besvikelse, gissar att det hänger ihop med väldigt liten kompressor eller fyllnadsmängd. Det borde vara högre kan jag tycka.

Tror att det kan gå att få i mer fyllnadsmängd och uppfylla reglerna, men de tror jag man behöver säkerställa ventilationen närmast kompressorn.

Mycket tror från min sida, har inte läst på reglerna fullständigt, så fel kan förekomma.

För egen del så bevakar jag utvecklingen. Tror r290 är lämpligt, men det kanske krävs lite förändringar i regelverk eller hur man jobbar, för att säkerställa att brand/explosioner i värmepumpar inte ökar.

Den högsta fyllnadsmängden då inga särskilda säkerhetsåtgärder behöver vidtas har reviderats upp till 152 g för R290 (propan) och 172 g för R600a (isobutan). R600a ska vi hålla koll på. Det är utan tvekan det vanligaste köldmediet i EU sett till antalet köldmediekretsar. Detta sedan år 2015 då det helt tog över marknaden för hushållskylar och frysar. En fördel med både R290 och R600a är ett lägre tryck och möjlighet att hålla en högre framledningstemperatur. Vidare har R290 ett GWP20 (AR6) på endast 0,072, d.v.s. betydligt lägre än för koldioxid.

Qvantum QG ger upp till 65 °C. Anledningen till den lägre värmefaktorn beror som du är inne på den låga fyllnadsmängden. Man har minimerat det mesta och det ger ett högre tryckfall. Värmepumpar med R600a kommer därför vid små fyllnadsmängder prestera bättre. Det skulle inte förvåna mig om Nibe släpper en markvärmepump med R600a nästa år eller året därpå. Se en bild på Qvantum QG modul (1-6 kW värmeeffekt) som jag tog på en mässa. Den är rätt kompakt. Med två moduler (2-12 kW) fås ett ännu högre effektområde.

En annan tillverkare som redan har markvärmepumpar med R290 på marknaden är Ecoforest. Där har dock de större modellerna en större fyllnadsmängd. Prestandan borde vara bättre. De kan värma tappvarmvatten upp till 75 °C.

https://www.qvantum.com/wp-content/uploads/2024/12/Q_Produktblad_SV_2449-3_QG_LR.pdf
https://ecoforest.com/en/heat-pumps/ground-source-heat-pumps/

Avvakta om möjligt. Kolväten kommer att ta en stor del av värmepumpmarknaden. Det blir sannolikt en technology disruption. Jag har ingen bra svensk översättning för uttrycket. När de väl kommer kommer det gå fort. Hoppas att den svenska värmepumpbranschen är med på tåget.

 

[Styrtekniker]

Pumpen är 20 år gammal, den kommer inte att hänga med länge till. Som jag skrev i ett tidigare inlägg var att man ju gärna byter pumpen under ordnade former utan att riskera att det blir panikbyte utan offerter eller efterforskningar. Jag har aldrig påstått att jag ska öka effekten, men en ny pump är en ny pump, den lär inte dra mera el eller värma sämre än den gamla. Att det fanns el fel på den

Lyssna på kompressorn hur den låter. Även för ett otränat öra kan man höra om det finns missljud från kompressorn. Låter den bra. Kan den hålla länge. Var senast och mekade med en Nibe F1330 från 2010. Kompressorn gick som en klocka. Sen att ett kretskort pajat är inte kompressorns fel. Material kostnad ca3500.

 

[Anders_Nilsson]

Allt snack om technology disruption är fejk. Värmepumpar har vi haft i hundra år och inga nya genombrott kommer att ske. Propan är ett gammalt köldmedium. Glöm det där med genombrott.

Det som kommer att hända är att vi går över till naturliga köldmedier och COP sänks något.

 

[Rabbithole]

Skulle väl vara om dom gör som kombi kyl/krys med 2st separata komprssorer, en optimerad för varje driftfall.

Varmvatten ~40-60 grader
Golvvärme ~20-35 grader

 

[steffo_b]

Skulle väl vara om dom gör som kombi kyl/krys med 2st separata komprssorer, en optimerad för varje driftfall.

Varmvatten ~40-60 grader
Golvvärme ~20-35 grader

Fast det gör dom ju inte. Kyl/frys kombinationerna har i stort sett aldrig separata kompressorer. Det var relativt vanligt för 30 år sedan. Numera är det bara en kompressor.
Anledningen är enkel. Den enskilt dyraste komponenten i en kyl/frys är kompressorn. Kan man köra med bara en så är det en rejäl besparing i tillverkningskostnad.

Av samma skäl är jag starkt skeptisk till att det skulle finnas ekonomi att sätta två kompressorer i värmepumparna. Dels skulle det öka priset på värmepumpen rätt avsevärt vilket skulle göra den svårsåld och dels så skulle det göra den rejält mycket tyngre. Min BVP väger drygt 200 kg enligt specen (utan varmvattenberedare) Och av det så står kompressorn modulen för en god bit över hälften. Så skulle man klämma dit en till så blir det en pump som väger en bra bit över 300 kg vilket gör den lite svårplacerad då bjälklag i bostäder normalt sett är dimensionerade för ca 200 kg/m2. över 300 kg på en yta av 0,6*0,6 m blir en god bit över det.

Dvs du får en pump som är dyrare än konkurrenterna samtidigt som den blir svårplacerad.

 

[Rabbithole]

Fast det gör dom ju inte. Kyl/frys kombinationerna har i stort sett aldrig separata kompressorer. Det var relativt vanligt för 30 år sedan. Numera är det bara en kompressor.
Anledningen är enkel. Den enskilt dyraste komponenten i en kyl/frys är kompressorn. Kan man köra med bara en så är det en rejäl besparing i tillverkningskostnad.

Av samma skäl är jag starkt skeptisk till att det skulle finnas ekonomi att sätta två kompressorer i värmepumparna. Dels skulle det öka priset på värmepumpen rätt avsevärt vilket skulle göra den svårsåld och dels så skulle det göra den rejält mycket tyngre. Min BVP väger drygt 200 kg enligt specen (utan varmvattenberedare) Och av det så står kompressorn modulen för en god bit över hälften. Så skulle man klämma dit en till så blir det en pump som väger en bra bit över 300 kg vilket gör den lite svårplacerad då bjälklag i bostäder normalt sett är dimensionerade för ca 200 kg/m2. över 300 kg på en yta av 0,6*0,6 m blir en god bit över det.

Dvs du får en pump som är dyrare än konkurrenterna samtidigt som den blir svårplacerad.

Vad väger en kompressor och elmotor? 2kg? Resten är ju bara kringutrustning som redan sitter där


Hade för mig att denna kyl/frys kombo i energiklass A hade 2 kompressorer men så verkar det inte vara.

https://www.bosch-home.se/sv/produc...taende-kylfrysar-med-frysen-nedtill/KGN39AIAT

 

[steffo_b]

Vad väger en kompressor och elmotor? 2kg? Resten är ju bara kringutrustning som redan sitter där


Hade för mig att denna kyl/frys kombo i energiklass A hade 2 kompressorer men så verkar det inte vara.

[länk]

Kompressorn i en kyl/frys väger inte speciellt mycket. Men den är också bara på kanske 100w eller så. Men ca 4-5 kg får du nog räkna med.

Kompressorn i en värmepump som ska kunna mata ut 10-12 kW värme är lite biffigare än så.
Kompressordelen i min värmepump är utdragbar ur pumpen. Något som vi utnyttjade för att ta in den då det är enklare att dela upp 200 kg värmepump på 2 än att bära allt som ett kolli nedför källartrappen.
Och jag kan garantera att kompressordelen i BV pumpen väger över 2 kg. Vi var tre personer som hjälptes åt att ta den nedför trappen. Det är rejält tunga grejor vi pratar om.
Nu innehåller säkert den modulen även kondensor och förångare. Dvs hela kylkretsen men det är utan tvekan så att det är kompressorn och motorn som väger mest där.

 

[BSOD]

@Bujin

Tror det blir mest ändring för leverantörerna som ska ändra sin produktion för att behålla marknadsandelar. Men jag håller med om att ha is i magen, för det händer en del nu.

r600 är ju intressant, väldigt låga tryck, borde ju borga för lång hållbarhet. Borde kunna vara intressant i bvp sammanhang, kanske lite svårare att LVVP och LLVP i kallt klimat, men känns som det är ett stort fokus på r290 nu. Såg nån tillverkare på lite större aggregat för södra europa som körde på en blend mellan r290 och r600a, men annars har jag mest sett r600 i kyl/frys.

Jag kan tycka att det inte är ett klimatproblem om man släpper ut lite r290. Har lite svårt att se varför f-gas regler ska omfatta den typen av gaser.

Det hade varit lite av en gamechanger om man inte krävde kylcert för köp/installation av r290 anläggningar under x kg. Bättre att använda säkrare kopplingar än dagens, eller kräva att skarvar ska lödas inomhus eller kopplas utomhus. Jag kan tycka att det borde vara upp till individen att hantera brandrisken för mindre aggregat.

Såg att man kan köpa och installera r290 LLVP i England utan kylcert. Får väl se om det blir ett problem med bränder. Jag tror inte det...

 

[xxargs]

Allt snack om technology disruption är fejk. Värmepumpar har vi haft i hundra år och inga nya genombrott kommer att ske. Propan är ett gammalt köldmedium. Glöm det där med genombrott.

Det som kommer att hända är att vi går över till naturliga köldmedier och COP sänks något.

Tvärt om - COP kommer att höjas en smula när man klarat av de första generationer maskiner och lärt sig bygga optimerat för R290 på samma sätt som man optimerat R410A och R32 tidigare och det går mycket väl att designa en LLVP med R290 som klarar riktigt låga temperaturer.

Se på R600a och frysskåp/boxar där många av den kan gå under -30 grader C och det är mindre än 0.3 Bar absoluttryck i evaporatorn. Det är alltså ganska kraftig undertryck gentemot luften i en fryskåps/box evaporatorslingor under drift... Propan har -42 grader C vid atmosfärstryck så de systemen kommer aldrig arbeta med undertryck i värmepumpsdrift. Kort sagt vill man ha riktigt kallt så måste man se till att ha stor slagvolym eller klarar hög arbetstakt med mindre slagvolym i kompressorn för den tänkta (sugna massan gas i) kapaciteten.

Man såg redan på portabla AC när man gick ifrån R410A till R290 runt 2019 - 2020 att COP på dess maskiner ökade med mellan 0.2 till 0.5 enheter i COP gentemot R410A när man fortfarande kunde jämföra snarlika modeller med R410A och R290, och då pratar man inte om något som man lagt krut på att optimera - bara med minsta möjliga ansträngning att byta köldmedel på någon gamla bortglömd och dammig R22-design räckte och det gav förbättring direkt.

 

[Marlen Eskilsson]

Jag har flyttat en diskussion om teknikutveckling för värmepumpar till en egen tråd:

https://www.byggahus.se/forum/threads/vaermepumpar-teknikutveckling.540453/

/Moderator

 

[bertalm]

Nej. Flödet är inte viktigt.
Om det är ett så kallat torrt hål så kan det vara så att grundvattenflödet runt hålet är väldigt lågt vilket ger en något långsammare återladdning av hålet. Ett hål med högre flöde återladdar sig lite fortare. Men i praktiken är effekten från detta ganska marginell.
'Dvs det är något bättre med ett hål som inte är torrt. Men inte stor skillnad.
Jag har själv vad dom kallar ett torrt hål med väldigt lite flöde. Temp i hålet för mig ligger på 8 grader under sommaren men sjunker till 5-7 grader under vintern när min 12 kW pump tar värmen ut hålet. Och det är ett så kallat torrt hål.

Dessutom är det så att siffrorna för flödet i hålet är svårt att mäta så det görs aldrig på rätt sätt vid borrning av energibrunn. Utan man gör en uppskattning eller kvalificerad gissning. Dvs felmarginalen i siffrorna är oerhört stor.

Ja, experter säger olika.