Vad är rimligt att betala när man bara delar driftskostnader etc?

[Matzeball]

Jag vet inte om ni har problemet att din sambo har massor att röra sig med medan du får vända på varenda krona och inte ens har råd med blommor eller presenter till henne och andra.
Förhoppningsvis är det så att hon är frikostig i andra änden, d.v.s. bjuder mer när ni ska hitta på något o.s.v. Ofta är det kanske så att kvinnan använder mer av sitt överskott på heminredning, trädgård mm som du då har glädje av också.
Om hon bara sparar pengarna på banken och du får vända på varenda krona så kan det ju vara rimligt att hon betalar en aning mer, annars inte. Hur mycket mer måste nog ni diskutera som känner varandra.

 

[MrPlow]

Låter som du bryr dig mer om småslantar än din sambo... Märker ni upp maten i kylen med namn också?

Nej, ta dig en funderare om hen är inneboende hos dig eller om ni tänkt leva ihop under en längre tid. Är det förstnämnda så kom överens om en rimlig hyra hen ska betala (och då spelar hens inkomst ingen roll). Är det andra så fundera på om ni ska äga boendet ihop och därmed dela på allt.

Eller för sjutton! Gift er och skriv inget äktenskapsförord! Problem solved.

 

[byggarebo2]

Hur är det med ränteavdraget? Får sambon hälften av detta också tillbaka?

 

[villainnehavaren]

Med så få fakta är det såklart svårt att komma med goda och rättvisa råd. Men genom att du äger huset och hon bor som "inneboende" har hon inte själv chansen att göra bostadskarriär (om hon nu skulle vilja det). Den parameter behöver också finnas med när man pratar hur mycket den andra ska betala.

 

[Huddingebo]

Sånt här är svårt.

Jag har själv funderat många gånger.
Men kommit fram till att det mest rättvisa är att dela lika på alla rörliga kostnader direkt kopplat till boendet.
El, sopor, försäkring, inventarier, V/A osv

Medan jag själv står för räntekostnaden och renoveringar som behövs.
Om vi skulle separera så äger ju jag hela huset och det är ju jag som hela tiden har tjänat på att äga det helt själv.

Trots allt är det vanliga att man äger 50/50 och även delar lån osv lika. Men nu är ju sisten en annan.
Vill hon äga nåt för att ta del av värdestegring så går det ju alltid att köpa ett fritidshus eller så.

 

[AG A]

Förutom att man trivs i varandras sällskap och älskar varandra, så är väl själva grundtanken med ett samboskap, att hjälpas åt. Enligt min mening kvittar det fullkomligt, hur mycket den ena och andra tjänar. Det handlar väl om att dela på kostnader så man får ungefär lika mycket över till nöjen och sparande. Men eftersom huset är TS, så får man ju räkna med att huset i sig är en typ av sparande. Därmed bör sambon ha lite mer över varje månad.

Men framförallt kvittar det fullkomligt vad vi/andra tycker är rimligt. Man lyssnar väl på varandra och kommer överens om vad båda är nöjda med. En sambo är ingen hyresgäst.

 

[Markarbetaren]

Jag äger vår bostad och min man betalar en summa på 6000 varje månad . Jag betalar räntor amorteringar reparation och underhåll varje månad. Dessutom inredning. Mat delar vi på. För den summan om 6000 ingår lyxigt hus på 300 kvm och en nybyggd sommarstuga. Vilken fru han har hittat!

Precis! Alla förhållanden ser olika ut. Det finns ju dom som träffas där man flyttar ihop i mannens torp i Falköping, värderat till 125,000. Eller där kvinnan äger en strandvilla på solsidan för 20 mille. Vissa konstellationer går ju helt enkelt inte att lösa med ett 50% ägande som sambos. Det viktiga är ju att bägge parter är tillfreds med lösningen och att ingen ska kapitalisera på den andra om förhållandet tar slut.

 

[Husqvarna220Ac]

Om de gifter sig, tjänar bägge lika mycket i lön då? Löser väl inget..

Alltid lättast att bo själv, fundera på det..

 

[Huddingebo]

Alltid lättast att bo själv, fundera på det..

Om man tycker det är livskvalité så.

 

[Asson]

Glad att leva i ett förhållande där vi bidrar efter förmåga och får efter behov.

Men som råd till ts, prata med din sambo om att du vill att hon betalar en högre "hyra" till dig. Kanske är hon helt ok med det och allt är löst.

 

[Lurade]

Snåljåp är vad du är

 

[Solari]

Vi är sambos men äger hus och bil mm tillsammans. Lön och tidigare även föräldrapenning går in på gemensamt konto och varje månad för vi över pengar från det gemensamma till var sitt "lek-konto". Vi har varsitt kort kopplat till gemensamma kontot och köper allt gemensamt på det: mat, bensin, huslån, barnkläder, jordenruntresa, husbil, tegelpannor, häcksax, TV osv. Betalar även CSN från detta.

Förstår inte riktigt det där med att den som råkar ha högre lön ska ha mer pengar att spara, köpa leksaker för osv. Det är ju ett gemensamt liv man lever. Eller att man ska ha ansvar för olika delar, hade jag hand om bilbudget ensam hade vi haft en gammal skrutt, men jag kan tänka mig att det är åt andra hållet i andra familjer (jag är alltså man). Om sambon kostar på med bra mat så har ju jag nytta av det. Och vi slipper tjafsa om vem som ska vabba, kostnaden drabbar oss båda.

Hus är riktigt knepigt att dela på med bara en ägare i och med att man inte vet hur värdeökningen ser ut. Vad kostar det att hyra en halv lägenhet? Totala kostnaden för sambon borde ligga lite under den summan. Där jag bor hade det rört sig om kanske 10.000+el och bredband för en kommunal hyresrätt, så 5000:- för sambon inklusive värme, sophämtning osv hade varit rimligt.

Vi har gjort som ni: vi får egna "fickpengar", eller som jag brukar kalla dem "brännpengar". Alltså pengar vi bränner på vad sjutton vi vill utan att den andre behöver oroa sig.
Allt annat har vi gemensamt. Alla räkningar, bilen huset csn barnen m.m.

Under de 10 år vi haft det så har vi aldrig haft ett enda tjafs om pengar!

Btw så är jag ekonom

 

[kisumisu]

Vad många som blir negativa direkt och tycker si o så.

Har själv varit i det här.
Dock var min fru aldrig negativ men folk runt om henne började ifrågasätta min kärlek till henne osv.

Allt beror ju givetvis vad det kostar.
Jag tycker man kan räkna in även lån i det här.
Det gör ju alla hyresbolag och föreningar etc, inte går man där o säger "nej det är mina lån inte ska du behöva betala det". Där går man dessutom och tar enorm vinst på sina hyresgäster utöver det där!

Om man ska börja hårt så sliter faktist din sambo också på sakerna.
Men där går vi kanske för långt...man ska som sagt inte börja märka småsaker.

Men finns tyvärr dessa som tycker också det är stora saker lån mm som går till husägarens ansvar enligt många. Men jag tycker inte det är det.

Visst är det kanske elakt jämföra sambo med hyresgäst. Men ska man verkligen dela på kostnaden då ska det vara rättvis fördelning.

Bodde själv i en lägenhet och största kostnaden var just själva lånet för mig.
Annars ingick det mesta.

Så hade min sambo betalat mig 0kr eller 1000kr mån, hade spelat mindre roll. Medans folk runtomkring tyckte det var allra rättvärdigast och betala 1000kr varken mer eller mindre.

Det enklaste är om ni gifter er.
Köper ett hus gemensamt eller att hon köper in sig i ditt hus. Då behöver ingen börja snacka skit att du utnyttjar henne osv.

 

[Beemaster]

När jag och min fru gifte oss var vi särbos i fem år p.g.a. skilda arbetsorter. Var och en betalade sina utgifter själv.
När vi sedan kunde flytta ihop och köpte hus blev det så att jag betalade allt utom maten,frugans och barnens kläder,hennes julklapps- och andra presentköp och hennes csn-lån.
Då vi hade ungefär samma inkomst kunde hon spara mycket och jag lite. Detta innebar att vi kunde med hennes pengar unna oss några långsemestrar, både i tid och avstånd.
Eftersom jag hade amorterat rätt bra så hade hon även vid tiden för vår pensionering så pass med pengar att vi kunde avsluta vårt lån.
Vi har aldrig diskuterat ekonomin, det har bara fallit sig naturligt. Nu som pensionärer tar hon sina pengar och åker 100 mil några dar då och då för att sköta barnbarn, medan jag lägger mina pengar på underhållsrenoveringar.
Vi har haft ett lyckligt liv.

 

[Markarbetaren]

Man måste även förstå att det är skillnad på nyblivna sambos och gifta med barn. Det senare är tom. förknippat med 6 månaders betänketid innan skillsmässan går igenom. Som sambo där man flyttat in hos sin käresta kan man packa sin väska och åka samma dag.

När vi fick vårat andra barn tyckte jag att vi skulle vara hemma tillsammans. Så jag tog 6 månaders föräldraledigt med allt vad det innebär i förlorad arbetsinkomst, samt att min fru var hemma samtidigt utan en krona i ersättning. Jag täckte upp alla kostnader under dessa 6 månader. Lite OT men många verkar slå sig för bröstet för att dom betalar så mycket mer än sin sambo (skrivet med glimten i ögat) Och nej, jag tjänar inga miljonbelopp om året, jag är vanlig arbetare!