Hevi, tack för ett mycket bra inlägg. Den är den här diskussionen jag är intresserad av.

Ditt resonemang är gott, även om jag själv som sagt inte är biolog eller kemist. MEN två saker saknas innan slutsats - 1) vilken marktempratur behövs ungefär för att nedbrytningen skall fungera tillfredsställande? 2) Hur snabbt är bortspolande av de långa molekylerna under normal nedbörd och i normal matjord? Utan dessa fakta blir allt spekulativt. Dvs man kan tänka sig att metylurea är bra i skåne, men inte i norrland, att det spolas bort i en sandjord, men stannar i en lerjord, osv.

När det gäller kvävegödning på hösten så gör Olle i stort sett precis som greenkeeperna (?). Jag läste för några veckor sedan en rapport om just gödning på golfbana under året. Du hittar den på scanturf.se. Där skriver man att alla greenkeepers som var med i undersökningen slutade med långverkande gödning i typ juli. Sedan gick man på snabbverkande, och man la kväve ändå in i typ september, MEN då endast som direktverkande via besprutning. Kvävet går då fort ur marken när man väl slutar.

Tvärtom vad du säger har forskning i norden visat att kväve är kopplat till kolhydratinnehåll i gräset i omvänd proportion, och hög kvävehalt är kopplat till större del bladtillväxt, och låg kvävehalt kopplat till hög rottillväxt. Mycket kväve ger mycket blad, som är breda och svagare. Låg kväve ger starkare rötter och smalare, hårdare blad med lägre tillväxt. Det är av denna anledning som man drar ner kvävet inför vintern, för att stärka plantorna mot kyla och svampangrepp osv.

Men Olle rekommenderar ju även Florovit Höst sedan några år. Denna blandning innehåller även en låg dos kväve också, som han upplever stärker vinterntåligheten. Rent logiskt borde det ju vara vettigt med lite kvävetillskott.

Sedan förstår jag inte varför du kallar sen-SG-givan för en myt när du själv vill göda sent? I lyset av metylureadiskussionen kan man ju diskutera hur vettigt det är med just denna blandning dock ..
 
elpaco skrev:
Hevi, tack för ett mycket bra inlägg. Den är den här diskussionen jag är intresserad av.

Ditt resonemang är gott, även om jag själv som sagt inte är biolog eller kemist. MEN två saker saknas innan slutsats - 1) vilken marktempratur behövs ungefär för att nedbrytningen skall fungera tillfredsställande? 2) Hur snabbt är bortspolande av de långa molekylerna under normal nedbörd och i normal matjord? Utan dessa fakta blir allt spekulativt. Dvs man kan tänka sig att metylurea är bra i skåne, men inte i norrland, att det spolas bort i en sandjord, men stannar i en lerjord, osv.
(min fetning) Exakt min poäng -vad är "normal matjord" och "normal nederbörd" eller för den delen "normal marktemperatur"? Alla har olika förutsättningar och därför är det idiotiskt att förespråka ett program "that rules them all" :)

elpaco skrev:
När det gäller kvävegödning på hösten så gör Olle i stort sett precis som greenkeeperna (?). Jag läste för några veckor sedan en rapport om just gödning på golfbana under året. Du hittar den på scanturf.se. Där skriver man att alla greenkeepers som var med i undersökningen slutade med långverkande gödning i typ juli. Sedan gick man på snabbverkande, och man la kväve ändå in i typ september, MEN då endast som direktverkande via besprutning. Kvävet går då fort ur marken när man väl slutar.
Ja exakt. Olle förespråkar PK gödning på hösten och sedan en extremt sen SG giva. Konsensus om vi spolar fram 30-35 år sedan Herr Berg satte sitt program så är det N som man skall ge gräsmattan på senhösten, inte PK. Ju kallare jordmån, desto snabbare kväve måste man ge. och då är metylurea inte optimalt på något sätt IMHO. Du får gärna visa att jag har fel, men jag är rätt säker på att Olle Bergs program inte funkar optimalt annat än möjligtvis i hans och hans grannars trädgård...

elpaco skrev:
Tvärtom vad du säger har forskning i norden visat att kväve är kopplat till kolhydratinnehåll i gräset i omvänd proportion, och hög kvävehalt är kopplat till större del bladtillväxt, och låg kvävehalt kopplat till hög rottillväxt. Mycket kväve ger mycket blad, som är breda och svagare. Låg kväve ger starkare rötter och smalare, hårdare blad med lägre tillväxt. Det är av denna anledning som man drar ner kvävet inför vintern, för att stärka plantorna mot kyla och svampangrepp osv.
Nu är jag rätt säker på att jag inte nämnt nordisk forskning, kolhydratinnehåll eller liknande tidigare i tråden, men jag är mer eller mindre helt säker på att nordisk forskning i likhet med internationell forskning är överens om att, som jag sa, när jordmån och väder är så kallt att gräset inte växer nämnvärt längre men det heller inte är köldgrader så gör en sen kvävegiva att gräset inte växer bladen nämnvärt men stärker gräset så att det klarar vintern bättre än om man istället gett en PK-giva.

elpaco skrev:
Men Olle rekommenderar ju även Florovit Höst sedan några år. Denna blandning innehåller även en låg dos kväve också, som han upplever stärker vinterntåligheten. Rent logiskt borde det ju vara vettigt med lite kvävetillskott.
Men...nu känns det som att du motsäger dina egna argument?!? Å ena sidan (ovan) framhäver du att greenkeepersarna förespråkar sen N-giva , och nu tycker du det är logiskt med "lite kvävetillskott".

Sen måste jag bli lite brysk; vad Olle Berg "upplever" är ett ganska dåligt argument om du nu eftersträvar vetenskapliga fakta.

elpaco skrev:
Sedan förstår jag inte varför du kallar sen-SG-givan för en myt när du själv vill göda sent? I lyset av metylureadiskussionen kan man ju diskutera hur vettigt det är med just denna blandning dock ..
Jag menar att sedan i alla fall 15-20 år så säger forskningen kring gräsgödning i olika klimat att en kvävegiva till gräset i ett kallt klimat (när det nästan slutat att växa) är mycket mer gynnsamt än en PK-giva.

Jag kan absolut ha fel (det händer rätt ofta:o) men jag vill i alla fall ta tillfället i akt och utmana gamla "sanningar", och det är lite av den anledningen jag stundtals kanske framstår som lite provokativ och dryg, men jag vill egentligen bara föra diskussionen framåt...
 
Är vi överens om att inte ge gräset sen kväve medan det fortfarande växer, men att man efter att den avstannat kan lägga på kväve?

Jag tycker forskningen jag citerade visar att ett lågt kväveinnehåll i slutet på säsongen gynnar gräsets form inför vintern.

Anledningen till att golfbanorna vill ha tillväxt i bladen fortfarande i september är ju för att hålla banorna spelbara. Inte som jag förstår för att det är optimalt.

Det var inte min mening att lyfta fram Olle som en källa, utan som ett påpekande till din kritik till hans program. Han lägger ju också en sen giva N menar jag. Har jag aldrig själv provat dock.
 
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.