H heimlaga skrev:
Somliga har den sortens fördomar som krånglar till livet för dem. Jag vet inte varför. hur som helst är det ju inte friskt. Finns det någon psykiatrisk behandling för det?

Det är bristen på delar som vanligen tar knäcken på bra bilar. Jag blev tvungen att avsluta min Opel Kadett och sälja den som veteranbil för att det blev för svårt att få tag på delar. Den var då 36 år gammal och hade gått 330000km . Mekaniskt sett borde den ha hängt med minst 150000 km eller 10 år till.
Tror det är en förlängning på gruppdynamik och flockdjurs vilja att hitta hierarkier i grupper. 😅
 
  • Gilla
heimlaga
  • Laddar…
I tätorter är det väl : grannen har...

Här ute på bygden är det glest mellan elbilar.
 
J
Hemingway Hemingway skrev:
Kan det vara så att vi alla en gräns för vad som är acceptabelt att parkera på garageuppfarten, även om vi lättare ser det hos andra än oss själva... 😉
Jag trodde aldrig att jag skulle köpa en Renault, om nån hade sagt vilken bil jag INTE skulle köpa hade en av de som kom upp varit Renault.

Men... Den har faktiskt varit överraskande krångelfri.

Fram tills för kanske 6 år sen hade jag bara ägt SAAB och (riktigt gamla eller fabriksnya) VW. Första snedsteget var en Skoda, andra en BWM, tredje en (gammal) Volvo (V70n) och fjärde en Reanult.

Volvon klassar in som den bästa bil jag nånsin haft. Följt av en SAAB 9000 jag hade på 90-talet. BMWn var en Z3, den är byggd i USA och inredningen var av dålig kvalitet, i övrigt en bra bil men jag har inte kört den som bruksbil så räknas inte riktigt. Sista saaben jag hade var en 9-3 cab, rolig bil men usel kvalitet. Inredningen nästan lika kass som i BMWn (men saaben var ju mycket nyare så svårt att jämföra). Sen har jag haft ett antal bubblor, de hamnar i en egen liga - veteraner redan när jag körde första bubbblan som bruksbil i början av 90-talet.

Nya bilar verkar inte vara gjorda för att bli gamla. VW (inkl Skoda, Audi mfl) har ett antal motorer / växellådor som inte blev så bra. Dessutom verkar vissa exemplar rosta hejdlöst. De är heller inte billiga. Helt ok att köra, designen är ok. Men inget man hetsar upp sig över.

Jag skulle säga att man ska försöka att se på bruksbilar ur ett praktiskt / ekonomiskt perspektiv om det går. Nyare bilar som har garanti och vagnskada kan man bedöma nästan helt på kostnad, säkerhet och hur praktisk bilen är. Äldre är modellen viktig, om man behöver stå för reparationer själv.

Jag skulle gärna köra en Tesla M3, jag tycker den är snygg, lagom stor. Men jag tror tyvärr den är lite dyr att köra. Som ny bil är den nog inte det (jämfört med andra fabriksnya bilar) - snarare ekonomisk jämfört med många andra nya bilar, men som begagnad känns den fortfarande dyr. Iom att nya Teslor har så förmånlig finansiering och gamla hittills haft ett överdrivet bra andrahandsvärde känns det som att de behöver falla en bit till innan de blir attraktiva som begagnade.

Ur ett ekonomiskt perspektiv skulle jag inte tycka det är rimligt att utöka huslån för att köpa en Tesla. Jag tror värdeminskning och försäkringskostnad gör att det är mycket bättre behålla en fungerande fossilbil ett år till och hoppas nästa år innebär fallande elbilspriser.
 
Nöjd med mina bilar.

En Renault Megane och en Saab 9-5
Vector.
Klarar att serva dem själv, och delar köper jag på nätet.
Har alla verktyg sedan 30 - 40 år tillbaks. Inklusive TIG o MIG.

För mig är en ny bil, en riktigt dålig affär.

Ska jag låna på huset, som jag har dryga 100 000 kvar på, så blir det till en halvintegrerad husbil.
Något måste man väl unna sig, sista åren.
 
Redigerat:
J
H Hybro skrev:
För mig är en ny bil, en riktigt dålig affär.
En ny bil är alltid en riktigt dålig affär.
Vissa kör väldigt många mil, då kräver bilarna ganska mycket underhåll och reparationer.
Men många kan inte fixa nåt alls med sin bil, då kan en gammal bil bli väldigt dyr.

Är man i behov av bil, kör väldigt mycket, inte har tid och kunskap att skruva själv så kan ny bil i relation till alternativen vara motiverat.

Likaså, är man i behov av en pålitlig bil men kör ganska lite mil så kan en privatleasad bil med nån bra kampanj så de kostar runt 4000 vara en helt ok deal. Tex man åker några km till jobb, skjutsar barn osv så bilen används men inte når några långa körsträckor, men många kortkörningar...

Om man inte har en "gratis" bil (dvs som man fått eller köpt för nån tusenlapp och fixar allt själv på billigaste sätt) så är min erfarenhet att under 2000 i månaden klarar man sig inte för försäkring, reparationer, besiktning samt köp och skrotning/försäljning av äldre bil (ca 10-15 år). Då tänker jag att man lämnar iväg på nån enklare reparation och service. Har man otur kan det bli mycket dyrare.
 
  • Gilla
Hemingway
  • Laddar…
Så dyrt kan det inte bli alikevel.
Mina bilar är värde ca 15 000 kr st.

Hellre skrotar jag en som t ex behöver byta en automatlåda eller motor och skaffar en annan i samma prisklass.

Aldrig jag lämnar in på nån verkstad som säkerligen vill ha många tusenlappar förutom det jag behöver kosta på.
 
J
H Hybro skrev:
Så dyrt kan det inte bli alikevel.
Mina bilar är värde ca 15 000 kr st.

Hellre skrotar jag en som t ex behöver byta en automatlåda eller motor och skaffar en annan i samma prisklass.

Aldrig jag lämnar in på nån verkstad som säkerligen vill ha många tusenlappar förutom det jag behöver kosta på.
Fast då får du köpa en ny för 15.000 vilket du måste räkna in.
Det går att ha bil billigt om man gör allt själv, kör lite och har tur. Men sparar man och summerar alla kvitton inkl inköp blir det endel ändå.
 
Sparar väl skenande värdeminskning och arbetskostnader efter att nybilsgarantin gått ut.

Blir lite pengar det också.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.