Är det gåva, blir det mycket lättare för arvingar att kräva det tillbaka. Röda Korset fick lämna en "sån" gåva tillbaka till arvingar. Det har i ett fall tingsrätt slagit fast ...
Gåvor skall lämnas till privata personer, helst några år innan man dör
Gåvor skall lämnas till privata personer, helst några år innan man dör
Jag skulle säga tvärtom. Om man tydligt anger att gåva ej är att anse som förskott av arv är saken klar. Däremot om du - istället för att ge bort ett hus - väljer att sälja det till samma släkting uppstår (som amen i kyrkan) frågan om priset är ett underpris. En sådan tvist undviker du inte lika lätt genom en korrekt formulerad urkund.
Nej, det har jag själv praktisk erfarenhet av. Men det enklaste att förekomma detta var att ta in två värderingar från olika mäklare, och sedan ta medelpris av detta. Gärna att två av varandra oberoende anhöriga ordnar värderingarna. Visserligen kommer släktingen kanske bli varse att marknadspriset var väldigt mycket högre än han/hon trott, men det är i alla fall ingen som kan komma efteråt och "tycka" (nja, KAN kan väl de flesta....).billy_baver skrev:
Fast det var lite OT, min fundering gällde som sagt BR som av olika skäl plötsligt stod på någon annan som aldrig bott där.
Ingpers erfarenhet verkar handla om en situation där ägaren verkligen vill sälja till marknadspris. Inte för att gynna någon släkting. Eller hur? Det centrala i beskrivet upplägg är att berörda släktingar samtycker till ett pris som de INTE uppfattar som annat än korrekt marknadspris.
Vad gäller bostadsrätter finns det ingen lag som hindrar att de ägs av annan än faktisk brukare. Men de flesta föreningar vill undvika det, och andrahandsuthyrning kräver alltid medgivande av föreningens styrelse.
Det är vanligare än man kanske tror att arvingar behåller sina dödsbon oskiftade, och turas om att utnyttja en avliden släktings bostadsrätt. I princip innebär detta att bostadsrätten faktiskt övergått från att vara ägd av fysisk person (den avlidne) till juridisk persons (dödsboets) ägo. Vilket ändå inte hindras av varken lag eller stadga. så länge dödsboet fortsätter att betala sina avgifter.
Vad gäller bostadsrätter finns det ingen lag som hindrar att de ägs av annan än faktisk brukare. Men de flesta föreningar vill undvika det, och andrahandsuthyrning kräver alltid medgivande av föreningens styrelse.
Det är vanligare än man kanske tror att arvingar behåller sina dödsbon oskiftade, och turas om att utnyttja en avliden släktings bostadsrätt. I princip innebär detta att bostadsrätten faktiskt övergått från att vara ägd av fysisk person (den avlidne) till juridisk persons (dödsboets) ägo. Vilket ändå inte hindras av varken lag eller stadga. så länge dödsboet fortsätter att betala sina avgifter.
Min erfarenhet om att ta in mäklarvärderingar handlade om en släkting som ville köpa men där det gällde att slippa få höra efteråt av resten av släkten att denne fått det för billigt. Ägaren hade dock gärna kunnat nästan ge bort det och var inte intresserad av pengarna. Egentligen.
Min fråga i denna tråden rör en helt annan sak, ett scenario där det är högst troligt att bostadsrättsägaren vill föra bort så mycket av värde ur ett kommande dödsbo efter honom som bara går, för att göra bröstarvingarna i princip arvslösa. Och hur detta kan göras/inte göras.
Men jag har fått en stor mängd aspekter belysta (allt är ju inte svart eller vitt), och det tackar jag den samlade forumkretsen för.
Min fråga i denna tråden rör en helt annan sak, ett scenario där det är högst troligt att bostadsrättsägaren vill föra bort så mycket av värde ur ett kommande dödsbo efter honom som bara går, för att göra bröstarvingarna i princip arvslösa. Och hur detta kan göras/inte göras.
Men jag har fått en stor mängd aspekter belysta (allt är ju inte svart eller vitt), och det tackar jag den samlade forumkretsen för.
Det finns 2 sidor a v det myntet.Ingper skrev:Jag tackar för svaren så här långt. Sannolikt är alla tillgångar diskret bortflyttade långt innan det blir aktuellt, så då uppstår det ingen diskussion
Lite intressant dock det där med de allmänna reglerna m.a.p. bostadsrätt och att innehavaren skall bo där, om inte styrelsen godkänt annat (är det väl ?). Det har ju inte med arvsbiten att göra, men borde i sig göra det något komplicerat att bara "skriva över" lägenheten på en person som är boende på annan ort.
Om denne sedan dessutom är icke släkt men arvtagare via testamentet, så är det en sak för sig.
För det första så finns det alltid i en bostadsrättsförenings stadgar en ändamålsparagraf som ungefär är utformad "Föreningens ändamål är att upplåta bostäder åt sina medlemmar". Det finns lite varianter på ordval, men det är lagstadgat att detta skall vara ändamålet med en bostadsrättsförening.
Ur denna paragraf kan man härleda en del effekter. En medlem skall använda lägenheten som bostad åt sig själv, annars bryter man mot ändamålsparagrafen. En medlem kan därmed inte hyra ut i andra hand, för då används lägenheten visserligen som bostad, men inte åt medlemmen.
En juridisk person kan inte vara medlem, för en juridisk person kan inte bo i lägenheten, det duger inte att den juridiske personens ägare vill bo i lägeneheten.
Men sedna finns dte en del regler om hur man skall beviljas medlemmskap och hur man kan bli utesluten ur föreningen. Enl. lagen så är en föreninge skyldig att bevilja medlemskap för en person som köpt en bostadsrätt, föreningen kan bara neka medlemsskap i några väl defnierade fall. (Kan inte alla detaljer) men ett av skälen är att om medlemmen inte har för avsikt att bosätta sig i lägenheten så kan föreningen neka medlemsskap, bevisbördan ligger på föreningen.
Ett annat skäl att neka medlemmskap är om det kan visas att köparen inte kan fullgöra sina skyldigheter gentemot föreningen (= inte har råd att betala månadsavgiften). Denna regel missbrukar väldigt många föreningar genom att ta kreditupplysning på nya medlemmar (vilket troligen är olagligt), i de allra flesta fall så finns det fullgod säkerhet för avgiftsbetalningen i lägenheten värde, och föreningens fordringar går före bankens krav i det fall medlemmen får betalningsproblem. Iom. det så har föreningen ingen rätt att neka medlemmskap till någon med betalningsanmärkningar eller låg inkomst, därmed har man heller ingen rätt att ta in en kreditupplysning.
Men när en medlem som bedyrar att han tänker bosätta sig i lägenheten väl blivit beviljad medlemsskap så kan man inte utesluta medlemmen igen även om h*n aldrig flyttar in. Däremot så kan man utesluta eller som det heter "förverka" bostadsrätten om medlemmen hyr ut den i andra hand utan tillstånd eller på annat sätt bryter grovt mot föreningens stadgar.
Vilket iofs känns ologiskt, för i båda fallen bryter man mot samma grundläggande paragraf i stadgarna, ändamålsparagrafen.
Men oftast finns det en paragraf att man godkänner att upplysning tas när köparen ansöker om medlemsskap i föreningen. Vi arbetar med att förvalta föreningar och vi har aldrig tagit upplysning när lägenheter byter ägare, ser ingen mening med detta då lägenheterna säljs för anständiga summor och klarar man av att köpa så klarar man nog även att betala in månadsavgiften. Jag har aldrig varit med om någon inte skulle ha betalat.
Sedan godkänner en del föreningar juridiska personer, till och med fastighetsbolag som köper billiga bostadsrätter och hyr ut i andra hand men det är Oftopic.
Sedan godkänner en del föreningar juridiska personer, till och med fastighetsbolag som köper billiga bostadsrätter och hyr ut i andra hand men det är Oftopic.
Gåva av bostadsrätt ska ske skriftligen med gåvobrev. Vidare räknas inte gåvan som fullbordad om den inte denuntierats till föreningen, dvs att föreningen fått besked om att en ny ägare tillträtt. Föreningen ska då godkänna den nya ägaren. Om ägaren inte godkänns måste gåvomottagaren sälja lägenheten igen.
Frågan om denuntieringen mm har varit uppe i HD så det finns prejudicerande rättsfall. Det går således att fråga föreningen om ny ägare tillträtt.
Citat ur domen:
"Eftersom någon underrättelse om gåvan inte lämnats till föreningen under K.L:s/givarens/ livstid, saknar gåvan giltighet gentemot dödsboet"
https://lagen.nu/dom/nja/1993s560
Frågan om denuntieringen mm har varit uppe i HD så det finns prejudicerande rättsfall. Det går således att fråga föreningen om ny ägare tillträtt.
Citat ur domen:
"Eftersom någon underrättelse om gåvan inte lämnats till föreningen under K.L:s/givarens/ livstid, saknar gåvan giltighet gentemot dödsboet"
https://lagen.nu/dom/nja/1993s560
Redigerat:
Jag gissar att om man själv äger och bor i en bostadsrätt så kan man ändå med ett skuldebrev och bostadsrätten som pant för detta komma runt frågan om vem som äger och bor där samtidigt som man undandrar värdet av den från det framtida arvet.