Byta panel på hus från 1969
Hej
Ska köpa ett hus med 2-stegs fasad med trästomme och tegel med panel på övre delen av gaveln. På södersidan behöver den panel som är på gaveln bytas.
1. Vad är det troligt att det är material fram till panelen då huset är från 1969?
2. Räcker det att riva panelen och ersätta den eller bör jag passa på att även riva resten till stommen?
3. Om jag river till stommen, räcker det att jag ersätter med vindduk-luftspalt-panel?
Ska köpa ett hus med 2-stegs fasad med trästomme och tegel med panel på övre delen av gaveln. På södersidan behöver den panel som är på gaveln bytas.
1. Vad är det troligt att det är material fram till panelen då huset är från 1969?
2. Räcker det att riva panelen och ersätta den eller bör jag passa på att även riva resten till stommen?
3. Om jag river till stommen, räcker det att jag ersätter med vindduk-luftspalt-panel?
Redigerat:
Det är troligtvis asfaboard bakom panelen, med eller utan luftspalt.
Det bästa du kan göra är att göra likadant som det är gjort tidigare. Den lösningen har klarat 50 år. Hade antagligen kunnat klara 100 år med rätt underhåll (oftare) och rätt färg (linolja, roslagsmahogny eller trätjära/tjärfärg). Förutsättningen är förstås ett högkvalitativt virke, dvs tätvuxen/långsamvuxen och kådrik, samt rejält tjock, helst 1 tum. Det finns ingen ytbehandling/färg i världen som kan kompensera för lågkvalitativt virke.
Asfaboard är bättre än vindduk för den har en viss isolerande förmåga, vilket är behövligt för kallvindar för att minska risken för mögel. (Ju varmare vinden är jämfört med utetemp, desto torrare klimat, och därmed mindre risk för mögel.)
Det bästa du kan göra är att göra likadant som det är gjort tidigare. Den lösningen har klarat 50 år. Hade antagligen kunnat klara 100 år med rätt underhåll (oftare) och rätt färg (linolja, roslagsmahogny eller trätjära/tjärfärg). Förutsättningen är förstås ett högkvalitativt virke, dvs tätvuxen/långsamvuxen och kådrik, samt rejält tjock, helst 1 tum. Det finns ingen ytbehandling/färg i världen som kan kompensera för lågkvalitativt virke.
Asfaboard är bättre än vindduk för den har en viss isolerande förmåga, vilket är behövligt för kallvindar för att minska risken för mögel. (Ju varmare vinden är jämfört med utetemp, desto torrare klimat, och därmed mindre risk för mögel.)
Ja, slamfärg fungerar också, oftast, men på hårt väderutsatta sidor i fuktigt och blåsigt klimat, såsom sydvästorienterade fasader här i Skåne och på västkusten så räcker det inte.
Därför har jag börjat använda rödtjära på de värst utsatta fasadpartierna när jag allteftersom byter/renoverar fasadpanel. Använder vanlig lågkvalitativ fasadpanel från byggladorna. (Oavsett vilken brädgård man går till här nere så står det stämplat Södra skogsägarna på allt virke. Så min slutsats är att i Götaland finns bara frodväxt massaved som man i "Orwellansk" anda a la 1984 försöker döpa om till virke.) Huruvida det står sig bättre med rödtjära än med vanlig slamfärg återstår att se.
(Linoljefärg på foder, fönster och dörrar.)
Därför har jag börjat använda rödtjära på de värst utsatta fasadpartierna när jag allteftersom byter/renoverar fasadpanel. Använder vanlig lågkvalitativ fasadpanel från byggladorna. (Oavsett vilken brädgård man går till här nere så står det stämplat Södra skogsägarna på allt virke. Så min slutsats är att i Götaland finns bara frodväxt massaved som man i "Orwellansk" anda a la 1984 försöker döpa om till virke.) Huruvida det står sig bättre med rödtjära än med vanlig slamfärg återstår att se.
(Linoljefärg på foder, fönster och dörrar.)
Det finns antagligen ingen luftspalt här, om asfaboarden ser ok ut, antar jag man låter den vara och bara byter panelen. Anledning att den blivit lite sämre är att man slarvat med underhållet och inte målat den i tid. Den ser väldigt uttorkad och börjat spricka upp på flera ställen.