Johan Gunverth skrev:
Jag tror du tänker på de kommersiella kanalerna där borgarnas partivänner sitter i styrelserna. SR/SVT är partipolitiskt obundet.
Nu är ju detta redigt off-topic så detta får bli mitt sista inlägg. Men googla lite så skall du få se vilka som är chefer inom SVT och SR och vilka som sitter i styrelserna.... inte för inte som man säger 50 år i Partiets tjänst.
 
  • Gilla
nissenhj och 1 till
  • Laddar…
Även om frågan om politisk styrning är mycket viktig i princip, så har den ingen större betydelse i praktiken.

Jag menar, finns det verkligen någon som frivilligt genomlider schemalagda nyhetssändningar från SR när det finns ett sådant otroligt stort nyhetsutbud tillgängligt på internet?

SR blir mer och mer marginaliserat, och om jag satt i dess ledning skulle jag verkligen anstränga mej att inte göra folk mer förbannade än nödvändigt.

Dom kommer mycket snart att behöva alla vänner dom kan få.
 
  • Gilla
cocuyo
  • Laddar…
När det gäller den tekniska biten för dator + Internet-uppkoppling och TV-licens så hanteras frågan mycket naivt och okunnigt både av Radiotjänst och domstolar hittills.

Vad menas med utrustning avsedd för TV-mottagning? Tolkningen borde vara att utrustningen inte bara ska klara av att visa något som kommer från SR utan även att kvaliteten ska vara vettig (det är ändå konsumenttjänster det handlar om).

För detta krävs dels att uppkopplingen är tillräckligt snabb och stabil. Vem vill se på film med låg upplösning och dålig bitrate? Det ställs även krav på sändningen; när hela Sveriges befolkning vill se VM-fotboll så ska SR's teknik kunna leverera det.

Dessutom, en TV-mottagare visar sändningen i rätt uppdateringsfrekvens. Hur gör man detta med SR's sändningar över Internet? Jag vill inte se hackande filmer på projektorn.
 
  • Gilla
mariatherese
  • Laddar…
cocuyo skrev:
Internet är undantaget på flera ställen, och det är tydligt angivet i det förarbete som Radiotjänst använder som huvudargument att "utrustning som tar emot tv-program enbart genom anslutning till Internet" inte är avgiftspliktig. Den satsen mörkar Radiotjänst i sina yttranden till Förvaltningsrätten. De anger Radiolagens 3 kapitel 1 § styckena 17 och 18, men mörkar stycke 15. De anger Prop. 2005/06:112 s. 91, 92, 93, 95, 105, 107, 108, 109 och 110, men mörkar sidan 89 i samma proposition. De passager som de mörkar undantar Internet.
Jag har orsak att lägga in en korrektion här, då jag var lite kvick. Sidorna som Radiotjänst hänvisar till i prop 2005/06:112 är 91., 92, 93, medan övriga sidor som har angivits berör propositionen till Radiolagen när den ändrades, 2009/10:115, som i stort säger samma sak som lagen (2010:696).

Den avgörande punkten är att sändning över Internet aldrig kan vara tv-sändning i lagens mening, då den måste beställas särskilt, och att innan man har beställt sker överhuvudtaget ingen sändning. Det är video on demand, VOD, för vilket lagen uttryckligt stadgar att den inte är föremål för tv-avgift.
 
  • Gilla
nissenhj
  • Laddar…
Hm... tidigare har jag inte varit för en skattefinansierad radio och tv men jag börjar ju luta mer och mer åt det hållet. Men det måste samtidigt ske en rejäl bantning av SR/SVTs utbud. Det är för många kanaler. Ta p3 tillexempel, vad har svensken för nytta av den kanalen? Fula ord och musik från skivbolagen kan vilken kommersiell radiostation som helst leverera på exakt samma nivå som P3... Och alla dessa digitala kanaler som sköts av SVT... det är barnkanalen, kunskapskanalen, SVT 24 etc, etc... vi är faktiskt bara ett litet land på 9 miljoner invånare. Det finns inte underlag för att vi skall kunna konsumera all denna media med tanke på vad den kostar oss. Vi får för låg kvalitet per krona helt enkelt.
 
  • Gilla
nissenhj och 3 till
  • Laddar…
@cocuyo

Jag håller visserligen med, men det beror lite på hur man väljer att definiera särskild beställning. Jag misstänker att det som avses då (åtminstone av SR) är någon form av abonnemang.

Som det är nu finns tjänsten tillgänglig utan man först gjort någon särskild beställning, men levereras först när man beställt (klickat). Frågan blir då om klicket är en särskild beställning eller någonting annat.

För mej känns det som en vansklig väg att angripa SRs position, bättre då att fokusera på de direkta undantag av internet som finns i förarbetena.
 
@mycke_nu

Radiolagens passus om "till allmänheten" är tillämplig på en tjänst där avsändaren sänder ut en ström som löper kontinuerligt, och där man kan hoppa på så att säga mitt i strömfåran, men inte spola framåt eller bakåt, och där den sändande sänder helt oavsett om någon lyssnar. Detta är inte tillgängligt via Internet, utan en särskild begäran måste skickas från den som vill ta emot ett program, och det levereras då om det är tillgängligt, till en enda väl definierad mottagare, dvs inte till allmänheten, utan till en bestämd mottagare. Detta är Uni-cast enligt EU-direktivet, inte broadcast eller Multi-cast, som är andra tekniska lösningar som möjliggör en kontinuerlig dataström utan hänsyn till om den tas emot eller ej. Lagen är tydlig på den punkten.

Tillgänglighet och mottagningsförhållanden är irrelevanta för bedömningen, utan det handlar om huruvida den tekniska utrustningen är avsedd för mottagning av utsändning av tv-program. När man bestämmer att tolkningen ska vara "tv-sändning" enligt Radio- och TV-lagen, så faller distribution över Internet, eftersom den inte riktas till allmänheten. Multicast och Broadcast är möjligt enbart i enskilda delnät, och den kräver också särskild programvara för att tas emot. Det är metoderna som används när programmen sänds via mobiltelenät eller i delnät, som exempelvis ComHem. Där sänds TV-program dels digitalt som IP-TV, och analogt, men det kräver en mottagare för att man ska kunna se dem. Man får inte in dem på en dator, om man inte på något sätt gör om den till tv-mottagare.
 
  • Gilla
sebsv211 och 3 till
  • Laddar…
Intressant! Stärker min åsikt att Radiotjänst, SR och domstolar hittills varit okunniga och naiva!
 
cocuyo skrev:
@mycke_nu

Radiolagens passus om "till allmänheten" är tillämplig på en tjänst där avsändaren sänder ut en ström som löper kontinuerligt, och där man kan hoppa på så att säga mitt i strömfåran, men inte spola framåt eller bakåt, och där den sändande sänder helt oavsett om någon lyssnar. Detta är inte tillgängligt via Internet, utan en särskild begäran måste skickas från den som vill ta emot ett program, och det levereras då om det är tillgängligt, till en enda väl definierad mottagare, dvs inte till allmänheten, utan till en bestämd mottagare. Detta är Uni-cast enligt EU-direktivet, inte broadcast eller Multi-cast, som är andra tekniska lösningar som möjliggör en kontinuerlig dataström utan hänsyn till om den tas emot eller ej. Lagen är tydlig på den punkten.

Tillgänglighet och mottagningsförhållanden är irrelevanta för bedömningen, utan det handlar om huruvida den tekniska utrustningen är avsedd för mottagning av utsändning av tv-program. När man bestämmer att tolkningen ska vara "tv-sändning" enligt Radio- och TV-lagen, så faller distribution över Internet, eftersom den inte riktas till allmänheten. Multicast och Broadcast är möjligt enbart i enskilda delnät, och den kräver också särskild programvara för att tas emot. Det är metoderna som används när programmen sänds via mobiltelenät eller i delnät, som exempelvis ComHem. Där sänds TV-program dels digitalt som IP-TV, och analogt, men det kräver en mottagare för att man ska kunna se dem. Man får inte in dem på en dator, om man inte på något sätt gör om den till tv-mottagare.
Jag håller som sagt med till 100%. Min synpunkt är endast resonemanget runt särskild beställning kan vara riskabelt att föra i en domstol. Någon kan ju exvis hävda att *särskild* betyder skriftlig eller muntlig beställning och att klicket endast är att "öppna kranen".
 
Det finns åtskilliga irrelevanta passager i Radiotjänsts yttranden vid domstolen, när folk har påpekat att deras dator inte alls är avsedd för mottagning av tv-program, och när man går igenom de punkterna finner man att också i förarbetena har hårklyverier kommit upp, och i Förvaltningsrätten har man också sagt att bedömningen av vad som är en tv-mottagare måste vara schablonmässig, för att Radiotjänst annars skulle få en orimlig arbetsbörda att undersöka huruvida varje apparat av en viss typ hade egenskaperna att kunna ta emot programmen.

Detta är faktiskt fullständigt irrelevant, och lagen är tydlig och otvetydig. Det ska finnas en avsikt, och den avsikten kan inte finnas hos någon annan än den som tillverkar, konfigurerar eller äger utrustningen. Radiotjänst har ingen orsak att fråga om datorer, utan enbart om tv-apparater, och systemet bygger på att ägaren av utrustningen, eller den som har den i sitt hushåll, ska göra en anmälan, och det är den som står för hushållet som måste göra bedömningen om utrustningen är avsedd för mottagning av utsändning eller vidaresändning av tv-program. Att Radiotjänst påför avgift när det förnekas att en utrustning är avsedd att ta emot utsändning är ett förmynderi, som inte är stadgat i lagen. Det är helt enkelt inte Radiotjänsts uppgift, och inte heller Förvaltningsrättens.

Sedan finns en underlighet till i rättsligt hänseende, och det är att i all rappakalja hänvisar Radiotjänst och Förvaltningsrätten, liksom också Kammarrätten till SoU 212:59 och Prop (2012/13:164), som inte har lett till någon behandling i Riksdagen, inte ligger till grund för någon lagändring, och ingen motion i Riksdagen, alltså ett fullständigt irrelevant dokument i sammanhanget. Det är inte rimligt att rena spekulationer om eventuella framtida förändringar i lagen ska leda till att en medborgare påförs en avgift som aldrig har lagfästs. Hela hanteringen är övergrepp mot medborgarna, dels av Radiotjänst, men också rättsövergrepp av Förvaltningsrätten och Kammarrätten. De har uppenbart dömt i strid mot gällande lag!
 
Redigerat:
  • Gilla
D09 och 6 till
  • Laddar…
P
"Professor sågar tv-avgift"
”Den relevanta delen av definitionen här är utrustningen avsedd att ta emot utsändning av tv-program. (…) Endast IP-multicast (sändning till flera mottagare samtidigt) går att jämställa med rundradioutsändning. Redan här är det uppenbart att definitionen inte stämmer in på en internetansluten dator som nås på en given IP-adress: internet stöder inte utsändning genom internetprotokollet IP. Datorn tar inte heller emot tv-program: den tar emot datapaket utan någon insyn i nyttodatas form, betydelse eller användning.” (Karlsson, 2013).

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/professor-sagar-tv-avgiften-i-ny-rapport_8800014.svd
 
Förhoppningsvis är detta med Prop. 2012/13:164 något som Högsta Förvaltningsdomstolen tar tag i. Jag antar att JO inte kan lägga sig i själva domarna.
 
Nej, JO kan inte lägga sig i domarna, men domstolen kan ändra sin hantering om de upptäcker att de har gjort ett fel. I det här felet är det grundläggande att det är tvist om vad som är en tv-mottagare, och de tvistande är Radiotjänst och en klagande. Förvaltningsrätten kan där inte gå på Radiotjänsts bedömning, som bygger på en schablonmässig hantering, och där Radiotjänst går utanför sitt uppdrag, vari inte ingår att tolka vad som är en tv-mottagare. Radiotjänsts uppgift är att ta upp avgift efter anmälan av tv-mottagare, och att ta reda på vilka av dem som inte har anmält innehav, som ändå har tv-mottagare. Det är inte Radiotjänsts uppgift att definiera andra apparater än tv-mottagare i hushållet som "avsedda att ta emot utsändning av tv-program". Precis som i fallet med anmälan torde man här få lita till anmälarens uppgifter om utrustningen. Alltså, om jag säger att min dator inte är en tv-mottagare, så ska Radiotjänst inte påföra avgift.

Radiotjänst kan påföra avgift ändå, och då kan jag överklaga det till Förvaltningsrätten, men Förvaltningsrätten får inte göra en schablonmässig bedömning av det slag som Radiotjänst har gjort. Förvaltningsrätten måste ta reda på egenskaperna hos utrustningen som Radiotjänst har debiterat tv-avgift för. Förvaltningsrätten måste kontrollera om utrustningen är avsedd att ta emot utsändning av tv-program i lagens mening. Här har flera tiotal domar fällts utan att Förvaltningsrätten har undersökt den frågan. De kan förenkla det hela genom att tro på den klagande, när denne hävdar att utrustningen inte är en tv-mottagare. Det är det enklaste, eftersom Radiotjänst inte har något stöd i teknisk bevisning.

Om Förvaltningsrätten vill gå djupare, måste de ta reda på om utrustningen är avsedd att ta emot utsändning av tv-program, vilket bygger på att bland annat definiera tv-program och utsändning. Det visar sig att av dessa två termer är endast utsändning tvistigt, och utsändning sådan som Radiotjänst hävdar kan inte gå ut över Internet, som inte stöder detta, och programleverans sker endast efter uttrycklig begäran, vilket är undantaget i lagen, då detta enligt Radio- och TV-lagen inte är riktat till allmänheten. Utöver att först konstatera om sådan utsändning förekommer måste Förvaltningsrätten dessutom pröva egenskaperna hos utrustningen som personen har. Om den är avsedd att ta emot utsändning av tv-program, ska avgift tas ut, annars inte.

Det föreligger procedurfel i Förvaltningsrättens och i Kammarrättens hantering. De har inte undersökt egenskaperna hos utrustningarna, och de har inte tagit reda på om utsändning förekommer över mediet som diskuteras. De har grundat sina domar på tyckande, inte fakta eller lagar, och de har på ett oacceptabelt sätt gynnat den ena kontrahenten i ett stort antal rättsfall. Detta har skett i så hög grad att jäv inte kan uteslutas.

När så rättsinstanserna också anför en offentlig utredning som inte ligger till grund för lag, och vars yttranden helt saknar lagstöd, så är man ute på svag is. Det strider mot vad vi har att förvänta oss av en domstol, det som förestavas i domareden. Domstolen spekulerar då om en eventuell framtida förändring av lagen, vilken inte har behandlats av Riksdagen, och grundar sitt domslut på rena spekulationer om vilken lag som kan tänkas komma i framtiden.
 
Redigerat:
  • Gilla
sebsv211 och 3 till
  • Laddar…
Cocuyo, tack för dina juridiska utläggningar!

Ditt stringenta sätt att formulera dig är som musik :thumbup:


Jag ser framför mig hur ledamöterna i Högsta Förvaltningsdomstolen sitter och tittar på varandra och trummar med fingrarna och muttrar "Vad fan skall vi göra" :rolleyes:
 
Redigerat:
  • Gilla
nissenhj och 1 till
  • Laddar…
Island har skattefinansierad public service sen 2009. Nu har politikerna börjat skära ner.
Idag finns ingen granskande journalistik kvar och den största tidningen är ett konservativt partis megafon.

Det är så det blir utan public service. Lex USA(Fox), Island, Nordkorea..
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5727604
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.