Lantmäteriverket har påförts en vision om koordinatbestämda fastighetsgränser i framtiden, med avsikt att skapa en i gränshänseende korrekt digital registerkarta. Ett förverkligande av visionen skulle kräva en förändring av dagens gällande rätt, eftersom dagens gränssystem bygger på principen att gränsmärken på marken gäller framför andra uppgifter om gränsers sträckning.useless skrev:
Om du inte kan motbevisa mig att kommunen har rätt att ändra de faktiska dragningen av gränsen lite som de vill. Så kommer jag fortsätt hävda att det kan hjälpa dig, men det finns inga lagar som absolut ger dig den rätten även fast du har ett papper.
Samtidigt vill jag varna för att det är olagligt att flytta eller förstöra gränsmärken.
Servitutet har inte med ägandet att göra, det ger den ena av grannarna rätt att "använda" vägen för att nå sin fastighet. trots att vägen ligger på den andra grannens fastighet. Reglerna för servitut är lagstadgade, den fastighetsägare på vars fastighet vägen med servitut ligger har ingen "rätt" att kräva av den andre grannen att "ta bort vägen". Servitutet gäller oavsett vad fastighetsägaren tycker.harry73 skrev:
Jag har en bekant som skulle bygga ut en ekonomibyggnad och det skulle inkräkta på en väg på hans tomt som det finns servitut på. Men han fick inte bygga på servitutets yta och han fick inte ens flytta vägen en meter för att få plats med sin tänkta utbyggnad.
Detta trots att denna väg inte använts av grannen som har rätt till servitutet, på minst 35-40 år, det finns även en annan väg till området som grannen med rätt att utnyttja servitutet använder. Men trots det så får min bekant inte inkräkta på servitutet.
Redigerat:
Och var säger jag att servitut har med "ägandet" att göra?
Jag uppfattade ditt inlägg så. Jag har inte kommenterat tvisten om var tomtgränsen går, utan enbart Servitutet.
Tvisten om var tomtgränsen går har andra kommenterat utförligt och som jag tycker på ett bra sätt, så där har jag inget att tillägga. låt kommunens mätservice komma och markera så blir det sannolikt billigast för båda parter.
Vinka över grannen och fråga om han vet var tomtgränsen går för att du går i säljare tankar och skulle vilja veta var den går om han inte vet så får du väl säga att då måste vi ta hit lantmäteriet för att kunna avgöra var gränsen går och att det kommer att kosta pengar för båda två om dom måste komma ut och mäta upp det. Lycka till "tomten"
Hej!L LabLord skrev:
Med risk för att någon annan redan svarat enligt nedan så kommer här mitt svar och förslag.
Avs. grannens omfattande renoveringar
Rättsförhållanden mellan grannar regleras i 3 kap. Jordabalken (1970:994), JB.
Som framkommer av 3:1 JB ska var och en vid nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen och enligt 3:3 st. 1 JB ska den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet (t.ex. omfattande renovering med drivor av byggavfall/sten) vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Bestämmelser om ersättning för skador till följd av grävning eller liknande arbete finns i 32 kap. miljöbalken.
Enligt 3:4 st. 1 JB får dessutom åtgärder vidtas på annans fastighet för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas.
Det är således grannens ansvar att ha koll på tomtgränsen mellan era fastigheter under renoveringen/byggnationen och du ska inte behöva vara delaktig i detta, utöver att du bevakar din rätt såsom du gör genom att t.ex. ställa dessa frågor.
Om grannen skulle orsaka någon faktisk skada på er fastighet genom detta så kan vi se till 32 kap. Miljöbalken (1998:808), MB.
Där föreskrivs enligt 32:1 MB att skadestånd betalas för personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada som verksamhet på fastighet (t.ex. renovering) orsakat i sin omgivning, t.ex. skador genom buller, skakning eller annan liknande skada, enligt 32:3 st. 1 p. 6-8 MB. Orsakssamband måste föreligga mellan skadan och renoveringen. Om grannen inte vidtar sådana skyddsåtgärder som anges i 3:3 § JB eller i ett annat hänseende har brustit i omsorg vid arbetets utförande betalas skadestånd för skador orsakade av grävning eller liknande arbete även enligt 32:5 MB.
Fastighetsägaren är skyldig att betala detta skadestånd, enligt 32:6 JB.
Avs. fastighetsgränserna
Du skriver att det inte finns några fastighetsgränser så jag antar du antingen inte vet huruvida dessa faktiskt blivit lagligen bestämda eller att du blivit upplysta om dessa.
Enligt 1:3 JB gäller för gränser som blivit lagligen bestämda den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan utmärkningen inte längre fastställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta och handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.
Om gränsens sträckning inte utmärkts på marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar. Vidare, enligt 1:4 JB gäller om gränsen inte blivit lagligen bestämd, de rå och rör eller andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen.
Det återstår alltså att kontrollera om du finner någon sträckning på själva marken. Om inte får du kontrollera med Lantmäteriet vilka förrättningskartor, etc. enligt ovan, som kan gälla för fastigheten. Det bör räcka med ett telefonsamtal/mail till LM för att kolla detta. Om mäklaren vet hur fastighetsgränsen går så har denne antagligen använt sig av dessa handlingar, så det är en ledtråd för att anta att gränsen är lagligen bestämd. Det är ni som fastighetsägare som ska efterleva fastighetsgränserna, såvida man inte kommer överens om annat sinsemellan.
Gällande officialservitut
Officialservitut regleras i Fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Enligt 7:1 FBL bildas officialservitut genom fastighetsreglering samt ska vara av väsentlig betydelse för fastighets ändamålsenliga användning.
Du skriver att grannen hävdar att officialservitutet ska tas bort.
Enligt 7:4 st. 1 FBL krävs för att servitut ska få ändras att det hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet med detaljplan eller områdesbestämmelser och att denna olägenhet kan undanröjas genom ändringen. Jag tolkar det som att detta inte gäller i ditt fall.
Vidare, enligt 7:4 st. 2 FBL, kan ändrade förhållanden som inträtt efter servitutets tillkomst innebära att servitutet får ändras, om det skulle innebära väsentlig fördel för den tjänande eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av betydelse. Jag kan inte se att detta är tillämpligt heller.
Enligt 7:5 st. 1 FBL får, endast om olägenheten som anges i 7:4 § st. 1 FBL inte kan undanröjas genom ändring, servitutet upphävas. Så grannen kan inte bara hävda att det ska upphävas om ingen faktisk olägenhet föreligger som inte kan undanröjas genom ändring. Vidare, enligt 7:5 st. 2 FBL får servitut även upphävas, om till följd av ändrade förhållanden servitutet inte behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten. Detta föreligger inte heller vara fallet.
Enligt 7:8 FBL kan servitut även ändras eller upphävas efter överenskommelse mellan ägarna av den härskande och den tjänande fastigheten genom fastighetsreglering utan hinder av 4--7 §§. Men ingen överenskommelse er emellan föreligger, om jag tolkar dig rätt.
Hoppas detta hjälper och hör av dig i annat fall!
Mycket bra redovisat!
Kan bara inflika att de Svenska materiella gränsreglerna finns samlade i sju paragrafer i första kapitlet JB samt även i JP.
I samband med införandet av jordabalken och dess promulgationslag år 1972 infördes ett nytt rättsinstitut. Den så kallade 20-åriga gränshävden enligt 18 § JP. Tanken var att det skulle underlätta arbetet med att få till stånd en enhetlig fastighetsindelning i Sverige, en indelning där det skulle råda överensstämmelse mellan den civilrättsliga och den officiella indelningen.
Kan bara inflika att de Svenska materiella gränsreglerna finns samlade i sju paragrafer i första kapitlet JB samt även i JP.
I samband med införandet av jordabalken och dess promulgationslag år 1972 infördes ett nytt rättsinstitut. Den så kallade 20-åriga gränshävden enligt 18 § JP. Tanken var att det skulle underlätta arbetet med att få till stånd en enhetlig fastighetsindelning i Sverige, en indelning där det skulle råda överensstämmelse mellan den civilrättsliga och den officiella indelningen.
(Gammal tråd med ett evigt ärende).
Det är ingen som skriver kommentarer här som behöver ta ställning i den sociala frågan. TS har, enligt egen uppgift, två problem med sin nya granne.
- Grannen använder en liten del av TS tomtmark som upplag för saker som har med en renovering att göra.
- Grannen hävdar att ett officialservitut som belastar dennes mark ska tas bort.
@LabLord
Hur gick det till slut?
Redigerat: