Ja, den enskilde får gräva utanför sin fastighet till förbindelsepunkten, det är ju kommunen som har beslutat om dess läge och därmed tagit med detta i beräkningen. Kommunen kan som markägare eller som huvudman för den allmänna plats som eventuellt ligger på marken inte neka detta. Är det istället privat mark så torde det finnas ett servitut för den allmänna VA-anläggningen (som slutar vid förbindelsepunkten) och servitut för servisledningen från denna in till fastigheten.B Baskavoda skrev:
Ja, ansvaret regleras i lagen om allmänna vattentjänster. Det ansvarsförhållandet ändras inte av att kommunen har utfört underhåll på servisventilen.B Baskavoda skrev:
Har kommunen skapat läckan på servisledningen genom att ha överskridit sin rätt gällande servisledningen kan man ju överväga skyldighet för kommunen att reparera. Lagen om allmänna vattentjänster:
Men jag tror det är knepigt att övertyga kommunen om detta.
Redigerat:
Ok tack då är jag med. Det jag tänker är om det skulle visa sig att inkopplingen som kommunen gjort är utförd på fel sätt eller med koppling eventuellt inte är avsedd för min ledning tex, men det är kanske ett långskott. Då tolkar jag det oavsett som att jag behöver söka om TA plan / ledningskoll och schakta fram servisen då. Tack för svar.Claes Sörmland skrev:
En följdfråga på det du skriver.
Omfattas det kommunalägda vatten/avfalls-aktiebolaget av offentlighetsprincipen och tryckfrihetsprincipen som andra myndigheter? Jag har efterfrågat dokumentation gällande min befintliga anslutning i gatan (kopplingstyp osv) samt även information om vad som gjordes i samband med att ledningsnätet renoverades utanför min fastighet. Vatten och avfallsbolaget säger sig inte kunna lämna ut det till mig.
Ja normalt omfattas kommunala bolag av offentlighetsprincipen.B Baskavoda skrev:
I praktiken är det ju lite si och så med det. Är inte insatt i detaljerna kring var gränserna formellt går, men det är samtidigt uppenbart att man i många enskilda fall inte anser att förvaltningsrättsliga principer gäller offentligt ägda bolag. Vare sig det gäller transparens, upphandlingsregler eller vad det nu må vara.
Problemet är kanske egentligen att lagstiftningen misslyckas med att tränga igenom (dessa organisatoriska teknikaliteter)?
Jag tycker det är obegripligt att jag inte skulle ha rätt till uppgifter om servisdelen som ligger på kommunens mark (mellan fastighetsgräns och ventil) som jag enligt bolaget ansvarar för.C cpalm skrev:
Jag följer upp lite här. Har frilagt ytterligare lite och nu hittat läckan. Mitt rör som kommunen anslutit sin servisventil till är ut att vara i dåligt skick. Jag är inte förvånad att det börjar läcka när man kopplar in en ny ledning på min befintliga servisledning. Någon som ser vad för typ av koppling som använts mot mitt rör? Är det anpassat för den typen av rör jag har?
Bildgoogle ger att det är en Philmac övergångkoppling mellan plast och metall:
Exempel:
https://rorfokus.se/produkt/overg-kpl-philmac-39-43x32/
https://www.dahl.se/produkt/overgangskoppling-philmac-34-39x32-aliaxis-2440558
Exempel:
https://rorfokus.se/produkt/overg-kpl-philmac-39-43x32/
https://www.dahl.se/produkt/overgangskoppling-philmac-34-39x32-aliaxis-2440558
Snyggt! det lyckades inte jag bild googla mig fram till 🙂
Problemet är att algoritmen fokuserar på leriga rör snarare än kopplingen. Men man kan gå runt genom att beskära bort så mycket lera som möjligt.B Baskavoda skrev:
Nu har jag har rörmokare på plats som bytt servisen och anslutit den till vattenmätaren. Jag vill bara följa upp med ytterligare en följdfråga innan man fyller igen imorgon. Jag var ut och fotodokumenterade nu och ser två saker jag funderar över.
1. Det är en koppling mellan ventilen och min servisledning. Mellan kopplingen och serviseventilen är det en PEM--stump. Enligt vattenverket är det viktigt att det är heldraget hela vägen (eller elektrosvetsat). Det var ju även tidigare en koppling, men då gissar jag att den övergångskopplingen var oundviklig eftersom jag hade stålrör?
2. Den lilla slangstumpen är inte helt fixerad i ventilkopplingen utan kan röra sig (rotera). Ska den kunna göra det, eller är det tecken på att den är dåligt åtdragen?
1. Det är en koppling mellan ventilen och min servisledning. Mellan kopplingen och serviseventilen är det en PEM--stump. Enligt vattenverket är det viktigt att det är heldraget hela vägen (eller elektrosvetsat). Det var ju även tidigare en koppling, men då gissar jag att den övergångskopplingen var oundviklig eftersom jag hade stålrör?
2. Den lilla slangstumpen är inte helt fixerad i ventilkopplingen utan kan röra sig (rotera). Ska den kunna göra det, eller är det tecken på att den är dåligt åtdragen?
