Tips om fördelning av låneräntor
Några frågor:
1. Hur stor del av låneräntorna får man dra av i deklarationen?
2. Hur har ni gjort om ni och er man/fru tjänar olika mycket? Drar ni av 50% var i deklarationen ändå?
Har nån räknat på brytpunkter och hur man fördelar räntorna bäst för att få så bra avdrag som möjligt?
1. Hur stor del av låneräntorna får man dra av i deklarationen?
2. Hur har ni gjort om ni och er man/fru tjänar olika mycket? Drar ni av 50% var i deklarationen ändå?
Har nån räknat på brytpunkter och hur man fördelar räntorna bäst för att få så bra avdrag som möjligt?
Om inte jag är helt felunderrättadbrykthed skrev:Jag tjänar mer än min käre make, så jag drar av 100% av räntorna i deklarationen. Lättast om banken har det klart för sig och meddelar i kontrolluppgiften, annars får man skriva det själv på deklarationsblanketten.
så spelar det i dag ingen roll vem som tjänar mest av makarna när det gäller fördelningen av utgiftsräntor.Då utgiftsräntor idag beskattas under 'inkomst av kapital' och inte som tidigare under 'inkomst av tjänst' så gör inte en omfördelning av avdragen för utgiftsräntor mellan makar (oavsett hur stor skillnad i månadsinkomst man har, naturligtvis under förutsättning att bägge har inkomst och därmed betalat in skatt som täcker avdraget) någon som helst skillnad i kronor och ören totalt sett för familjen, avdraget är alltså på öret lika mycket värt för den som har en lägre månadsinkomst
Nota bene, detta gäller för utgiftsräntor upp till 100.000 kr.
Om man däremot har "delad ekonomi" inom familjen såtillvida att den som tjänar mer betalar mer och därmed vill ha större andel av totala "avdragskakan" tillbaka i sas. "sitt eget namn" så kan man meddela banken om annan fördelning av avdragen, men det ger som sagt fortfarande exakt samma antal kronor tillbaka om än lite annorlunda fördelade mellan makarna
.//Christina.
Ja, ränteutgifter beskattas under kapital, men har man inte tillräckligt med ränteinkomster att kvitta mot(och vem har det...byggimpert skrev:Då utgiftsräntor idag beskattas under 'inkomst av kapital' och inte som tidigare under 'inkomst av tjänst' så gör inte en omfördelning av avdragen för utgiftsräntor mellan makar (oavsett hur stor skillnad i månadsinkomst man har, naturligtvis under förutsättning att bägge har inkomst och därmed betalat in skatt som täcker avdraget) någon som helst skillnad i kronor och ören totalt sett för familjen, avdraget är alltså på öret lika mycket värt för den som har en lägre månadsinkomst
Nota bene, detta gäller för utgiftsräntor upp till 100.000 kr.
Om man däremot har "delad ekonomi" inom familjen såtillvida att den som tjänar mer betalar mer och därmed vill ha större andel av totala "avdragskakan" tillbaka i sas. "sitt eget namn" så kan man meddela banken om annan fördelning av avdragen, men det ger som sagt fortfarande exakt samma antal kronor tillbaka om än lite annorlunda fördelade mellan makarna
//Christina.
), så kan det dras av ända om jag fattar skatteverkets hemsida rätt, och man kapar således toppen på inkomsten och den som har högst marginalskatt gynnas (= hela familjen gynnas om man har delad ekonomi). Eller?
Du kan bara dra av 30% av räntekostnaderna oavsett lön, upp till 100.000 kr i räntekostnader, därefter 21% avdragsrätt. Som delad låntagare kan man fördela räntebetalningen fritt mellan de båda låntagarna, vilket inte ger någon skillnad annat än om någon går i 100000-taket.
Naturligtvis så behöver du inte ha inkomsträntor att "kvitta" utgiftsräntorna mot, isf. skulle nog den skattereduktionen bli 'värdelös' för de flestabrykthed skrev:Ja, ränteutgifter beskattas under kapital, men har man inte tillräckligt med ränteinkomster att kvitta mot(och vem har det...
Men om jag förstår dig rätt så menar du att i de fall man inte har inkomsträntor att kvitta mot så dras det av i alla fall och kapar således "toppen" av den höga inkomsten............. njaa :-/
Det resonemanget skulle ju förutsätta att du får dra av dina utgiftsräntor från din bruttoinkomst och sedan börja räkna på vad som skall betalas i inkomsskatt (typ hem PC-avtal), och så vill jag hävda att det inte fungerar (men har jag fel så hoppas jag att ni rättar mig omgående
) utan ditt totala inkomsskattebelopp beräknas på dina bruttoinkomster minus de avdrag du får göra under 'avdrag tjänst' tex resor till/från arbetet, dubbel bosättning, ersättning till a-kassa o.dyl.Detta inkomstskattebelopp läggs sedan på "att betala"sidan vid uträkningen av den slutliga skatten och dina utgiftsräntor reducerar sedan den slutliga skatten motsvarande 30% av räntekostnaderna (upp till 100') och det alldeles oavsett vad du hade för bruttoinkomst.
MVH/Christina.
Det finns ingen koppling mellan hur stora tjänsteinkomster man har och möjlighet att göra ränteavdrag, då ränteinkomster/avdrag beskattas i kapital (30%), lön inkl. avdrag för hem-PC m.m. beskattas i tjänst.
Det är bara om räntekostnaderna överstiger 100 000 kr som ni behöver göra en fördelning mellan er, då ränteavdrag över 100 000 kr endast medges med 21%.
Naturligtvis kan ni ända dela på räntorna, det är väl kanske det vanligaste. Men då skulle det vara av eventuella rättviseskäl, familjen totalt sätt får oavsett lika mycket pengar tillbaka.
Det är bara om räntekostnaderna överstiger 100 000 kr som ni behöver göra en fördelning mellan er, då ränteavdrag över 100 000 kr endast medges med 21%.
Naturligtvis kan ni ända dela på räntorna, det är väl kanske det vanligaste. Men då skulle det vara av eventuella rättviseskäl, familjen totalt sätt får oavsett lika mycket pengar tillbaka.
Men poängen är väl att om den ena tjänar så pass mycket mer att den kommer över brytgränsen till statlig skatt kommer nettoeffekten vara klart större för de avdragna 30%?!? Dvs om den med statlig skatt drar av för hela lånet kommer familjen totalt sett betala mindre skatt?
Nä, det blir så vitt jag kan förstå ingen nettoeffekt. Du får igen på skatten den summa som är 30 % av den ränta du betalt (under 100 000). Spelar alltså ingen roll om du tjänar över brytpunkten för statlig skatt eftersom den summan inte är knutna till din inkomst.