Tillgång till anbudsförteckning (och GDPR)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Frågan var uppe i en annan tråd, så låt oss titta lite på mäklarsamfundets idé att undanhålla information om andra köpare till efter fullbordat köp.
Jag slänger ur mig hypotesen att man som köpare efter en budgivning vill kunna kolla att de andra budgivarna var ”riktiga” på samma vis som man vill undersöka själva objektet. Därmed behöver man alltså tillgång till förteckningen vid kontraktsskrivning, samtidigt som man också behöver en öppen ångerklausul så man hinner granska de andra spekulanterna.
Mäklarsamfundet är av en helt annan uppfattning. De anser att köparen bör få tillgång till förteckningen när förmedlingsuppdraget är klart, alltså efter att köpet gått igenom. Vilken nytta köparen skulle ha av förteckningen då är oklar och berörs inte av dem. Kanske tänker de att köparen ska stämma säljaren och mäklaren efter avslutad affär istället för att kunna förhandla om de andra intressenterna består av tom luft.
Tittar man i fastighetsmäklarlagen och dess förarbeten (s.34 f.) finns inte heller något stöd för att man som köpare borde få tillgång till listan före avslutad affär, inte heller någon diskussion om tidpunkten, utan den valdes okommenterad.
Lagen skrevs före GDPR och verkar i det här avseendet inte ändrats av den heller, men redan i förhållande till gamla personuppgiftslagen talades om legitima anspråk hos köpare och säljare att kunna granska processen och de resonemangen står sig nog.
Jag tror att mäklarsamfundet tolkar lagen rätt, men jag tror att jag tycker att lagen är dåligt skriven. Att kontrollera processen medan den fortfarande pågår torde vara mycket lättare än att göra det i efterskott.
Jag slänger ur mig hypotesen att man som köpare efter en budgivning vill kunna kolla att de andra budgivarna var ”riktiga” på samma vis som man vill undersöka själva objektet. Därmed behöver man alltså tillgång till förteckningen vid kontraktsskrivning, samtidigt som man också behöver en öppen ångerklausul så man hinner granska de andra spekulanterna.
Mäklarsamfundet är av en helt annan uppfattning. De anser att köparen bör få tillgång till förteckningen när förmedlingsuppdraget är klart, alltså efter att köpet gått igenom. Vilken nytta köparen skulle ha av förteckningen då är oklar och berörs inte av dem. Kanske tänker de att köparen ska stämma säljaren och mäklaren efter avslutad affär istället för att kunna förhandla om de andra intressenterna består av tom luft.
Tittar man i fastighetsmäklarlagen och dess förarbeten (s.34 f.) finns inte heller något stöd för att man som köpare borde få tillgång till listan före avslutad affär, inte heller någon diskussion om tidpunkten, utan den valdes okommenterad.
Lagen skrevs före GDPR och verkar i det här avseendet inte ändrats av den heller, men redan i förhållande till gamla personuppgiftslagen talades om legitima anspråk hos köpare och säljare att kunna granska processen och de resonemangen står sig nog.
Jag tror att mäklarsamfundet tolkar lagen rätt, men jag tror att jag tycker att lagen är dåligt skriven. Att kontrollera processen medan den fortfarande pågår torde vara mycket lättare än att göra det i efterskott.
Jag tycker nog att Mäklarsamfundet tolkar lagen rätt.
"Dokumentationen ska överlämnas till uppdragsgivaren när uppdraget slutförts. Om ett överlåtelseavtal ingås, ska även den som köpt eller sålt fastigheten få dokumentationen när uppdraget slutförts."
"Dokumentationen ska överlämnas till uppdragsgivaren när uppdraget slutförts. Om ett överlåtelseavtal ingås, ska även den som köpt eller sålt fastigheten få dokumentationen när uppdraget slutförts."
Ja, deras tolkning är nog helt rätt rent juridiskt.Marcus_L skrev:
Men jag tycker, rent personligen, att det känns bättre att lämna ut listan vid kontraktet då det inger någon form av förtroende.
Kan tycka att man borde införa något som gör att man som deltagare i en budgivning också därmed ger sitt tillstånd till att lämna ut sina uppgifter i en budförteckning.
Sedan tycker jag att vi borde ha bindande bud i det här landet.... Så trött på att vissa tycker man kan lägga bud hursomhelst och sedan ta tillbaka dem, vilket gör att andra kunder blir skeptiska. Men det är en annan historia och medför vissa negativa grejor om man inför det också
Kan man kräva att budgivaren legitimerar sig? Tex via bankid. Eller kan man buda via telefon/sms från ett kontantkort som är ospårbart?
Blir budlistan meningslös om det ej går att spåra budgivarna?
Blir budlistan meningslös om det ej går att spåra budgivarna?
Man måste lämna kontaktuppgifter, dvs namn, adress/telefonnummer. Jag tar personnummer på mina budgivare också, men legitimerar sig gör bara köpare/säljare.A Alfons3301 skrev:
Och dessutom ska ju personen ha finansieringen klar, t ex lånelöfte.
Så jag känner att vi är väldigt noga med att allt ska gå rätt till!
Därför är det trist att läsa när folk skriver att man har dåligt förtroende för mäklare. Det händer ibland konstiga saker som kan vara svåra att förstå när man inte har hela bilden klar för sig
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Huruvida mäklare generellt gör ett bra jobb eller ej kan vi väl lämna härhän.
Problemet med budlistorna är dock som sagt att de kommer till köparens kännedom för sent. Om mäklarna verkligen ville skulle de säkert kunna lämna ut dem vid kontraktsskrivning för att visa att de håller rent i sitt eget skrå. Men så sker inte, utan de håller sig till lagens miniminivå.
Problemet med budlistorna är dock som sagt att de kommer till köparens kännedom för sent. Om mäklarna verkligen ville skulle de säkert kunna lämna ut dem vid kontraktsskrivning för att visa att de håller rent i sitt eget skrå. Men så sker inte, utan de håller sig till lagens miniminivå.
Fast det handlar nog lite om att undvika att spekulanter börjar förhandla med varandra på olika sätt.
Om jag vet mycket om mina "konkurrenter" i budgivningen så kan jag anpassa mina bud efter det. Vet jag ex. att budgivare ett har 3 ggr högre årsinkomst så kan jag inse att det är lönlöst att bjuda mot, vilket gör att budgivare ett kan få ett lägre pris än annars.
Om jag vet mycket om mina "konkurrenter" i budgivningen så kan jag anpassa mina bud efter det. Vet jag ex. att budgivare ett har 3 ggr högre årsinkomst så kan jag inse att det är lönlöst att bjuda mot, vilket gör att budgivare ett kan få ett lägre pris än annars.
Tanken var inte att få se vilka man bjuder mot utan att vid kontraktskrivande få se vilka man har bjudit mot. Då kan man möjligen se att något är skumt, även om sannolikheten är låg.
Jag gillar inte att få se anbudslistan först vid överlåtelse, men jag tolkar det som korrekt. Dock med hänsyn tagen till FML, snarare än GDPR.
Jag gillar inte att få se anbudslistan först vid överlåtelse, men jag tolkar det som korrekt. Dock med hänsyn tagen till FML, snarare än GDPR.
Det anmärkningsvärda är att Mäklarsamfundets förbundsjurist i sin skrivelse från 9 november i år enbart stödjer sig på dataskyddsförordningens (GDPR) skrivelse om samtycke när de rekommenderar sina mäklare att inte lämna ut anbudsförteckningen före överlåtelsen (utan att inhämta samtycket från alla budgivare, men om någon då misstycker faller hela syftet med listan). Fastighetsmäklarlagen anges inte som skäl.
Jag tycker att Mäklarsamfundet helt bortser från den rättsliga grunden intresseavvägning i dataskyddsförordningen, vilken kan tillämpas när den personuppgiftsansvariges (mäklaren) intressen väger tyngre än den registrerades (alla budgivare) och den personuppgiftsansvarige då får lämna ut personuppgifter utan den registrerades samtycke. Mäklarna borde ha ett starkt intresse att visa för sina kunder att affären har gått korrekt till och undvika minsta misstanke om fejkad budgivning.
Jag tycker att Mäklarsamfundet helt bortser från den rättsliga grunden intresseavvägning i dataskyddsförordningen, vilken kan tillämpas när den personuppgiftsansvariges (mäklaren) intressen väger tyngre än den registrerades (alla budgivare) och den personuppgiftsansvarige då får lämna ut personuppgifter utan den registrerades samtycke. Mäklarna borde ha ett starkt intresse att visa för sina kunder att affären har gått korrekt till och undvika minsta misstanke om fejkad budgivning.