2 221 läst ·
26 svar
2k läst
26 svar
Tilläggsisolera vind med de här siffrorna (loggat 1 år)
Jag tog det gamla vanliga mtrl för att jag hittills aldrig läst om ngn som haft mögelproblem på vinden med sågspån. Nu kan det ju iofs bero på samma läge som du har, dvs en del värmeläckage som håller vinden lite varmare och därmed torrare så att fukten hålls stången.P Peter321 skrev:
Troligtvis kan du ta vilket isoleringsmtrl som helst, även om jag tror att ett fuktbuffrande är bättre än ett icke fuktbuffrande.
Den bästa lösningen på aktiv styrning av vindsklimatet tycker jag är aktiv styrning av ventilationen. Dvs, mkt ventilation när utomhusluften är torrare än inne på vinden och ingen ventilation när förhållandena är tvärtom. Det har gjorts fuktmätningar som visar att systemet faktiskt fungerar i verkligheten och håller RH på vinden på en tillräckligt säker nivå mot mögel. Ingen tillförd energi mer än det mikromala som behövs till ett par stegmotorer eller vad som nu används för att öppna och stänga (reglera) luftventiler.
En viss isolering, utöver vindtätning, av gavlarna är säkert inte fel om aktiv kontroll används.
Orsaken till att jag undrade över takkonstruktionen var just för att veta om det skulle gå att isolera taket istf mellanbjälklaget, men med std absolut fukttät asfaltspapp på råsponten så går inte det.
Hade det varit t ex gammalt spåntak med oljemasonit ovanpå som undertak så hade det däremot gått.
Jag kikade lite på vinden nu och den ena gaveln är isolerad men den andra är det inte. Så jag tänkte att isolering av gavel #2 kunde vara ett litet helgprojekt.
Så här ser det ut nu.
Är det någon som har någon bra guide eller tips till någon som aldrig gjort det förut?
Tänkte såna här skivor:
https://www.bauhaus.se/trafiberisolering-hunton-120x565x1220mm-2-77m
Hur tjockt bör jag sätta (yttertaket är ju ändå oisolerat)? Lämpligt med någon papp mellan vägg och isolering?
Tänker ungefär så här.
1. Häfta (?) fast vindpapp mot plankorna. Tejpa skarvar?
2. Skruva/spina reglar från tak ner mot golv, samma avstånd som isoleringen är bred (lämplig dimension på reglarna?). Eller kanske enklare att bara skruva dit en till regel likt den som sitter horisontellt och sätta skivorna bakom.
3. Tryck dit isoleringen mellan/bakom reglarna.
Så här ser det ut nu.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Är det någon som har någon bra guide eller tips till någon som aldrig gjort det förut?
Tänkte såna här skivor:
https://www.bauhaus.se/trafiberisolering-hunton-120x565x1220mm-2-77m
Hur tjockt bör jag sätta (yttertaket är ju ändå oisolerat)? Lämpligt med någon papp mellan vägg och isolering?
Tänker ungefär så här.
1. Häfta (?) fast vindpapp mot plankorna. Tejpa skarvar?
2. Skruva/spina reglar från tak ner mot golv, samma avstånd som isoleringen är bred (lämplig dimension på reglarna?). Eller kanske enklare att bara skruva dit en till regel likt den som sitter horisontellt och sätta skivorna bakom.
3. Tryck dit isoleringen mellan/bakom reglarna.
Kommer inte ihåg detaljerna från tidigare i tråden...
Är vinden ventilerad via takfotsventilation eller gavelventiler?
En viss ventilation bör nog finnas. Ser ingen gavelventil på bilderna på denna gavel, men å andra sidan är det bara brädor så den gaveln är ju ändå ventilerad lite. Om gaveln isoleras så är det lämpligt att inspektera vinden 1-2 ggr/år för att se så att inte ngt förvärras av ingreppet.
Är antagligen inget fel med lite tjockare skivor såsom 70 eller 95 mm men tveksamt om det gör ngn skillnad annat än att det tar längre tid att torka om det blir fuktigt av kondens. (Ju tjockare isolering desto längre tid tar det för den att torka upp och därmed ökar risken för mögeltillväxt.)
Vindskydd behövs absolut, (på båda sidorna om isoleringen).
Helst bör en liten luftspalt finnas mellan vindskydd och fasadbrädor. Då kan brädorna torka upp bättre/fortare efter regn och isoleringen riskerar inte att bli blöt. Luftspaltens storlek är inte kritisk. Kan vara vad som helst i stort sett, typ 3 - 45 mm. Mindre än 12mm är antagligen lite snålt om papp eller väv används som vindskydd men bör fungera med asfaboard.
Luftspaltsbildande ribbor/bräder bör helst inte vara beroende av fasadbrädorna, dvs de bör sitta fast i stommen så att fasadbrädorna på gaveln kan bytas utan att vindskydd och isolering förstörs eller ramlar ner.
Uppregling/brädning för att hålla isolering och vindskydd på plats kan göras hur som efter vad som är enklast rent praktiskt.
Är vinden ventilerad via takfotsventilation eller gavelventiler?
En viss ventilation bör nog finnas. Ser ingen gavelventil på bilderna på denna gavel, men å andra sidan är det bara brädor så den gaveln är ju ändå ventilerad lite. Om gaveln isoleras så är det lämpligt att inspektera vinden 1-2 ggr/år för att se så att inte ngt förvärras av ingreppet.
Om denna gavel isoleras så skulle jag inte sätta mer än 45 mm tjocka skivor. Det är inga stora tempskillnader mellan vinden och ute. Allt som behövs är några enstaka grader högre temp inne än ute för att fukthalten (RH) ska vara mindre på vinden. Samtidigt får ingen extra fukt tillföras, vilket i gamla hus kan komma nerifrån bostaden då de inte är konstruerade för att vara helt täta. (Även om de flesta gamla hus antagligen var tätare i originalutförande än vad som är fallet idag efter ett antal reparationer/renoveringar/tillbyggnationer/systemändringar (värme & vent huvudsakligen)).P Peter321 skrev:
Är antagligen inget fel med lite tjockare skivor såsom 70 eller 95 mm men tveksamt om det gör ngn skillnad annat än att det tar längre tid att torka om det blir fuktigt av kondens. (Ju tjockare isolering desto längre tid tar det för den att torka upp och därmed ökar risken för mögeltillväxt.)
Vindskydd behövs absolut, (på båda sidorna om isoleringen).
Helst bör en liten luftspalt finnas mellan vindskydd och fasadbrädor. Då kan brädorna torka upp bättre/fortare efter regn och isoleringen riskerar inte att bli blöt. Luftspaltens storlek är inte kritisk. Kan vara vad som helst i stort sett, typ 3 - 45 mm. Mindre än 12mm är antagligen lite snålt om papp eller väv används som vindskydd men bör fungera med asfaboard.
Luftspaltsbildande ribbor/bräder bör helst inte vara beroende av fasadbrädorna, dvs de bör sitta fast i stommen så att fasadbrädorna på gaveln kan bytas utan att vindskydd och isolering förstörs eller ramlar ner.
Uppregling/brädning för att hålla isolering och vindskydd på plats kan göras hur som efter vad som är enklast rent praktiskt.
Huset är tillbyggt 50% och där finns takfotsventilation. I den gamla delen är det nog mest gaveln som ventilerar tror jag. Jag tänker att jag fortsätter logga fukt och temperatur för att se hur det går nu när det kanske blir lite mindre ventilation då. I den "nya" delen (13 år) är virket helt utan svarta prickar eller annan påväxt så det verkar ju som att vinden mår bra. Förhoppningen är att fuktnivån ska ner lite så att jag vågar lägga på lite mer isolering på vindsgolvet.Oldboy skrev:
Kommer inte ihåg detaljerna från tidigare i tråden...
Är vinden ventilerad via takfotsventilation eller gavelventiler?
En viss ventilation bör nog finnas. Ser ingen gavelventil på bilderna på denna gavel, men å andra sidan är det bara brädor så den gaveln är ju ändå ventilerad lite. Om gaveln isoleras så är det lämpligt att inspektera vinden 1-2 ggr/år för att se så att inte ngt förvärras av ingreppet.
Om denna gavel isoleras så skulle jag inte sätta mer än 45 mm tjocka skivor. Det är inga stora tempskillnader mellan vinden och ute. Allt som behövs är några enstaka grader högre temp inne än ute för att fukthalten (RH) ska vara mindre på vinden. Samtidigt får ingen extra fukt tillföras, vilket i gamla hus kan komma nerifrån bostaden då de inte är konstruerade för att vara helt täta. (Även om de flesta gamla hus antagligen var tätare i originalutförande än vad som är fallet idag efter ett antal reparationer/renoveringar/tillbyggnationer/systemändringar (värme & vent huvudsakligen)).
Är antagligen inget fel med lite tjockare skivor såsom 70 eller 95 mm men tveksamt om det gör ngn skillnad annat än att det tar längre tid att torka om det blir fuktigt av kondens. (Ju tjockare isolering desto längre tid tar det för den att torka upp och därmed ökar risken för mögeltillväxt.)
Vindskydd behövs absolut, (på båda sidorna om isoleringen).
Helst bör en liten luftspalt finnas mellan vindskydd och fasadbrädor. Då kan brädorna torka upp bättre/fortare efter regn och isoleringen riskerar inte att bli blöt. Luftspaltens storlek är inte kritisk. Kan vara vad som helst i stort sett, typ 3 - 45 mm. Mindre än 12mm är antagligen lite snålt om papp eller väv används som vindskydd men bör fungera med asfaboard.
Luftspaltsbildande ribbor/bräder bör helst inte vara beroende av fasadbrädorna, dvs de bör sitta fast i stommen så att fasadbrädorna på gaveln kan bytas utan att vindskydd och isolering förstörs eller ramlar ner.
Uppregling/brädning för att hålla isolering och vindskydd på plats kan göras hur som efter vad som är enklast rent praktiskt.
Med stöd från ditt inlägg har jag nu varit och handlat följande.
* Reglar
* Vindskyddsduk Mataki Halotex Wind Pro och deras tejp
* Mataki vindduksskruv
* Hunton 70mm isolering
Postar lite bilder sen med hur projektet fortskrider.
Duken häftad, tejpad och fastspikad. Och sen isolering på det. Imorgon ett tlll lager med duk och sen är det klart. Blir spännande att se om det går att se någon skillnad i temp/fukt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Blir intressant att jämföra ett års siffror före och efter så att verkan av åtgärden kan bedömas.
Idealt ska då inget annat ändras för att siffrorna ska vara jämförbara och man ska kunna hålla isär vilken åtgärd som givit vilken påverkan/resultat. Det kan vara svårt när det gäller hus...
Är trist att göra saker i onödan, liksom att göra fel saker som försämrar en funktion. Just när det gäller kallvindar så är det dock svårt att veta vad som kommer att fungera bra på just en specifik vind/hus/läge. Då får man känna sig fram lite försiktigt.
Idealt ska då inget annat ändras för att siffrorna ska vara jämförbara och man ska kunna hålla isär vilken åtgärd som givit vilken påverkan/resultat. Det kan vara svårt när det gäller hus...
Är trist att göra saker i onödan, liksom att göra fel saker som försämrar en funktion. Just när det gäller kallvindar så är det dock svårt att veta vad som kommer att fungera bra på just en specifik vind/hus/läge. Då får man känna sig fram lite försiktigt.
Ja det är ju onekligen lite tråkigt att det tar så pass lång tid innan man vet om åtgärden gör någon skillnad i praktiken. Och med risken att det kanske till och med blir sämre. 😅Oldboy skrev:
Blir intressant att jämföra ett års siffror före och efter så att verkan av åtgärden kan bedömas.
Idealt ska då inget annat ändras för att siffrorna ska vara jämförbara och man ska kunna hålla isär vilken åtgärd som givit vilken påverkan/resultat. Det kan vara svårt när det gäller hus...
Är trist att göra saker i onödan, liksom att göra fel saker som försämrar en funktion. Just när det gäller kallvindar så är det dock svårt att veta vad som kommer att fungera bra på just en specifik vind/hus/läge. Då får man känna sig fram lite försiktigt.
Jag funderar lite på om min fuktmätare (Eve Weather) kanske visar lite högt. I den tillbyggda delen av vinden finns inte en tillstymmelse till påväxt vad jag kan se och den är ändå 13 år gammal.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
För framtiden
Tänkte på det du skrev om tidigare med styrd ventilation som jämför inne och uteluft. Skulle det kunna funka att sätta in en frånluft från FTX-aggregatet på vinden med styrt spjäll? Hade ju varit väldigt smidigt och lätt då att kunna flåsa på för att snabbt torka ur när förutsättningarna är rätt (hög relativ fukt på vinden och torrare luft ute).
Risken är ju kanske att man drar upp fukt från huset med undertrycket som kan bli på vinden men å andra sidan är ju min vind väldigt otät så merparten av inluften borde ju komma utifrån och inte upp genom bjälklaget.
Edit: typ ett sånt här kopplat till valfri smart-plug: https://ventilation.se/sv/products/spjall-med-motor-125-230v
Produkter som diskuteras: "fuktmätare"
Fuktmätare
Fuktmätare är precisionsverktyg som används för att mäta fuktnivåer i olika material, som exempelvis trä, betong och gips. Detta är särskilt viktigt inom byggbranschen för att förebygga mögel- och rötskador, men även inom jordbruket
Läs mer
Har tänkt lite till och det blir nog både enklare och billigare att sätta in en liten separat fläkt som jag kan styra. Har ett ventilationsrör i murstocken redan som mynnar ut på vinden och genom det kan jag kan blåsa ut den fuktiga luften när rätt förutsättningar uppstår. Med en 12V-fläkt behöver jag inte ens blanda in elektriker.P Peter321 skrev:Ja det är ju onekligen lite tråkigt att det tar så pass lång tid innan man vet om åtgärden gör någon skillnad i praktiken. Och med risken att det kanske till och med blir sämre. 😅
Jag funderar lite på om min fuktmätare (Eve Weather) kanske visar lite högt. I den tillbyggda delen av vinden finns inte en tillstymmelse till påväxt vad jag kan se och den är ändå 13 år gammal.
[bild]
För framtiden
Tänkte på det du skrev om tidigare med styrd ventilation som jämför inne och uteluft. Skulle det kunna funka att sätta in en frånluft från FTX-aggregatet på vinden med styrt spjäll? Hade ju varit väldigt smidigt och lätt då att kunna flåsa på för att snabbt torka ur när förutsättningarna är rätt (hög relativ fukt på vinden och torrare luft ute).
Risken är ju kanske att man drar upp fukt från huset med undertrycket som kan bli på vinden men å andra sidan är ju min vind väldigt otät så merparten av inluften borde ju komma utifrån och inte upp genom bjälklaget.
Edit: typ ett sånt här kopplat till valfri smart-plug: [länk]
Ja, det blir nog bättre än att blanda in FTX-systemet, som ju behöver uppvärmd rumsluft för att fungera som tänkt.P Peter321 skrev:
Det spelar ingen större roll. När du jämför värden över tid med samma mätare så visar den ungefär lika fel varje ggn men diffen blir rätt ändå. Sedan om absolutvärdena stämmer helt är inte så kritiskt. Iaf inte när man också visuellt kan kontrollera. Gränsvärdena för mögelrisk är ändå rätt luddiga med stora toleranser så där brukar man oftast köra med god marginal på RH%.P Peter321 skrev:
Mätnoggrannhet och toleranser på mätvärden och skalor ska finnas i manualen (eller hemsidan), om det är ett någorlunda seriöst mätinstrument och inte bara en leksak. Har för mig att just RH är svårt, dvs dyrt, att mäta med större precision. Vill man veta så är det ju bara att jämföra med seriösa instrumenttillverkare.
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden

