...svårt att komma ifrån att vi förbrukar lejonparten av alla kWh i hushållen vintertid...S Snikholt skrev:
men den fördubbling av elbehovet som vi står inför ska inte användas för att dubbla temperaturen inomhus eller måste till därför att vi går en ny istid till mötes – den går främst till industri och transporter
det är ju klent med svenska referenser – vi har bara byggt Lillgrund utanför Malmö som togs i bruk 2011Nötegårdsgubben skrev:
sen beror det på vad du avser med byggtid – man börjar ju med att bygga på land, för att sedan installera i havet
vi kan titta på Vattenfalls havsvindkraftparker utanför Nederländerna – Hollandse Kust Zuid som omfattar fyra delområden med en sammanlagt effekt på 1.5 GW
Vattenfall fick koncession på två av parkerna 2018 och de andra två 2019
sommaren 2019 (juli) lade man en beställning på de 140 stålfundamenten, på hösten (november) beställdes 11 MW-turbiner från Siemens Gamesa; installationen i havet inleddes 2021 (juli); den första strömmen började levereras 2022 (augusti) och hela parken togs i drift september 2023 (Wikipedia mm)
parken hade alltså en första, och ökande, elproduktion tre år efter beställning och ett år efter att parkens bygge inleddes
[för kärnkraft brukar "byggstart" referera till den första gjutningen av reaktorhallen, efter att man spenderat åratal eller decennier på utredningar, tillstånd, upphandling, finansiering, bygg- och markförberedelse – för havsvindkraft skulle man möjligen kunna räkna "byggstart" som det första fundamentet på plats]
det är ganska uppenbart vad det är som kommer att ha störst inverkan på en kommande minskning av koleldandet i Kina – de senaste fem åren har sol- och vindkraft bidragit med 12 gånger större ökning av elproduktionen än vad kärnkraften gjort, och det är inte ett förhållande som inte minskar, utan tvärt om ökarS Snikholt skrev:
vilken fin samling av myter och vandringssägner som du samlat på och vill sprida!N Nils2018 skrev:
...Gråsparvarna förökar sig snabbt och är vana att bli uppätna av katten. De fåglar som vindkraften dödar är sälsynta och förökar sig med svårigheter.…
enligt svensk fågelinventering ökar i princip alla fåglars antal i Sverige, men få undantag där nedgången vanligen inletts redan innan vindkraften kom till byn; dock verkar gråsparven minska något i antal
...Därtill kommer stora mängder insekter samt utsläpp av microplaster....
enligt SLU har antalet insekter i Sverige inte minskat – de är lika många nu som i slutet av 1985
det finns en äldre beräkning på att den vindkraft vi då hade skulle leda till utsläpp av 645 kilo mikroplaster per år – det är inte bra
samtidigt beräknar Naturvårdsverket att bildäck, konstgräsplaner, syntetkläder, båtbottenfärger mm släpper ut cirka 13 000 000 kilo mikroplaster per år
...Vingarna läggs i upplag...
moderna vindkraftverk har / kan fås med / vingar i material som går att återanvända (exempelvis i Vattenfalls havsvindpark Hollandse Kust Zuid som jag nyss skrev om, och som började installeras för nästan fyra år sedan)
intressant läsning i ett tidigare inlägg om livet i Oskarshamnverket! men här blev det väl lite tokigt?S STB skrev:
...främst Tyskland fört en politik från kärnkraft till sol och vind. För att kunna göra detta så har de varit tvungna att bygga en massa naturgaskraftverk...
...De enda egentliga förändringar de genomfört är minskad kol och kärnkraft, ökad naturgas, nästan samma koldioxidutsläpp och katastrofal ekonomi...
om antalet gaskraftverk har ändrats ska jag låta vara osagt, men gasförbränningen har då inte ökat med neddragningen utav [kol- och] kärnkraften
så varken "ökad naturgas" eller "nästan samma koldioxidutsläpp" är några träffsäkra beskrivningar av verkligheten
...Grovt kan man säga att om sol ska leverera 10 % av all elenergi så kommer solproduktionen effektmässigt att ge 100 % av systemets effektbehov när solcellerna ger som mest och all annan produktion behöver stoppas...M Maba skrev:
ajdå, så synd...
och dessutom skulle jag påstå att den officiella solcellsstatistiken underskattar den verkliga solproduktionen (en hel del solkraft går till egenkonsumtion och syns inte för elbolag eller myndigheter)
idag går en del av topproduktionen på export (eller minskar import), eller lagras i batterier och pumpkraft – över tid kommer exportfönstren att minska, medan lagringen och energiflexibiliteten kommer att öka
det finns redan ett par evighetslånga trådar om "60-öringen" för solceller – det känns inte som att vi behöver upprepa den debatten en gång tillD djac skrev:
tramsig start med att låtsas jämföra 60 öre med 80[-snittpriset] öre – du borde åtminstone multiplicera med elvolymen för en sannare bild av totalkostnaden
solcellernas skattesubvention baseras på kanske 1 TWh i fjol, medan kärnkraftssubventionen avser omfatta i storleksordningen 40 TWh
jo, det är mindre av kärnkraft i SE3 numera, men dina jämförelseår (2018 -2019) som du nämner då och då var också extrema i så motto att "de sex" kärnkraftverken dessa två år producerade mest el någonsin – en gyllene epok som de inte upprepat, varken innan eller efteråtK krfsm skrev:
...kärnkraft vet jag att det kommer vara tillgängligt när det är i drift, vilket i praktiken är runt 90% av tiden, 24/365. Det är fakta. Ingen gissning...S Snikholt skrev:
du får nog gissa lite bättre, för någon fakta var det inte...
Redigerat:
låt oss titta lite på hur vindkraftproduktionen sett ut i vinter – från december till februari:Mikael_L skrev:
Är det någon som har en siffra på vilken dag/timme som vindkraften gav som minst, och hur lite det var då, under vintern 2024/25.
@harka ... kanske ...
vindkrafteffekten har under vintern varierat från 0.54 till som mest 12.7 GW, medianeffekten låg på 6.4 GW;
den sammanlagda vindkraftproduktionen låg på 13.5 TWh och producerade därmed mer än kärnkraften som bidrog med 13.2 TWh (vattenkraften allra störst med 18.8 TWh)
Svenska kraftnät har som tillgänglighetsvärde på vindkraften antagandet att under topplastimmen birdrar den med 9% av den installerad effekten – och att den nivån nås minst 90% av tiden – i vinter överskreds den nivån 94% av tiden
om man nu tänker att vindkraften – tillsammans med någon lagring eller annan kraftkälla – måste kunna leverera en minimal effekt, inte 90 utan 100% av tiden, så hade denna "vindens reservkraft" behövt tillhanda 0.07 TWh i vintras, eller 0.5% utav den sammanlagda vindkraftproduktionen;
om inte från annat kraftkälla så finge man kanske lägga 1.5% av vindkraftproduktionen för att ta omvägen via någon lagring/omvandling (med antagandet att man då konsumerar tre gånger mer energi än vad man kan ta ut vid ett senare tillfälle)
denna vinter hade det inte varit någon dramatisk brandskattning av vindens elproduktion
men varför nöja oss med SvKs tillgänglighetsantagande på 9% – låt oss dubbla det till 18% av installerad vindeffekt, alltså en garantiproduktion på 3083 MW, alla vinterns timmar
det blir givetvis tuffare att klara av – nu måste reservkraften bidra med 0.44 TWh, eller 3.3% av den totala vindproduktionen (och då 10% om vi antar att omvandling/omvandling kostar det tredubbla); det hade varit en större del av vindkraften som hade behövt läggas åt sidan, men energikostnaden enskilt skulle då höja vindkraftens pris med ett par tre-fyra öre
och så tillkommer förstås anläggningarna som ska lagra/producera reservelen också...
tittar man närmare på de 20 tillfällen i vintras som vindkraften någon gång doppade tårna i det iskalla djupet när produktionen understeg 3083 MW, så såg det ut så här (de återfinns förstås också i den föregående grafen):
det är ju inte så att vindkraften stod helt stilla under dessa perioder, och det visar sig även att solen sken lite försiktigt också (Svenska kraftnät antar att solen bidrar med noll under topplasttimmen), och solen täckte upp 18% av underskottet i vindproduktionen
om tre år antas att solcellernas installerade effekt har dubblerats mot idag – och solcellerna växer snabbare än vindkraften – så troligen kommer solen relativt sett att bidra allt mer under de vindfattiga partierna också vintertid
men rätt svar på frågan var 537 MW som du redan fått från krfsm
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 273 inlägg
Fem år alltså (2018–2023), från tillstånd till full drift. Eller fyra, om man räknar från det sista tillståndet. Tack, det var något sådant jag frågade efter.harka skrev:
Jag ser inget skäl att räkna på något annat vis för vare sig vind- eller kärnkraft ur ett lekmannaperspektiv. Det vi är intresserade av är ju hur lång tid det tar att få saker på plats i kalendertid räknat. Om vi sen borde kalla det tillståndsprocess+byggtid eller något annat är jag öppen för att ändra mig om, men en enkel uppdelning i tid beroende av staten/överklaganden respektive byggherren finner jag lämplig.
Lite kul hur du väljer att presentera historik, och omvandla det till framtida antaganden.
Med dina grafer kan man lika gärna använda datan och presentera negativa aspekter och risker med det intermittenta.
Men det gör aldrig du. Av någon anledning.