Jaha, det måste jag ha missat...K karlmb skrev:
Det har byggts mer kablar och ledningar - det är korrekt.
Men jag tror inte att du hittar någon elkraftingenjör som skulle säga att vi har ett starkare nät idag jämfört med för 10 år sedan i Sverige.
Följande bild tycker jag kan användas som förklaringsmodell för hur generatorerna sitter ihop, varför de snurrar synkront med samma varvtal(frekvens).
Om man tänker sig drivremmar något elastiska så kan man tillåta lite olika vinkel (vinkeldifferanserna skapar en kraft i remmen, en spänning" som hamnar över ledningsinpedabsen och generatorvinkeln som styr möjligt effektuttag). Här blir det snabbt för komplext 😇 för ett litet inlägg på ett forum...
Axeln kan motsvara stamnätet som också tål lite vinkelavvikelse (jfr torsionsaxel).
Bromsas en roterande maskin hjälper alla andra till. Alla surrar med samma varvtal (något förenklat, jfr frekvensen på elnätet här).
En lokal generator kan inte köra med en annan frekvens än övriga.
De roterande massorna är inte lika stora och kan ändra (vinkel)hastighet olika fort, har olika tröghet. Det kan uppstå svängningar där energi flyter genom nätet mellan de roterande massorna.
Frekvensändringar på några 10- tal milihertz eller vinkeländringar på några grader är mest ett tecken på att det händer saker med produktion och belastning, men är lätt att mäta.
Om man tänker sig drivremmar något elastiska så kan man tillåta lite olika vinkel (vinkeldifferanserna skapar en kraft i remmen, en spänning" som hamnar över ledningsinpedabsen och generatorvinkeln som styr möjligt effektuttag). Här blir det snabbt för komplext 😇 för ett litet inlägg på ett forum...
Axeln kan motsvara stamnätet som också tål lite vinkelavvikelse (jfr torsionsaxel).
Bromsas en roterande maskin hjälper alla andra till. Alla surrar med samma varvtal (något förenklat, jfr frekvensen på elnätet här).
En lokal generator kan inte köra med en annan frekvens än övriga.
De roterande massorna är inte lika stora och kan ändra (vinkel)hastighet olika fort, har olika tröghet. Det kan uppstå svängningar där energi flyter genom nätet mellan de roterande massorna.
Frekvensändringar på några 10- tal milihertz eller vinkeländringar på några grader är mest ett tecken på att det händer saker med produktion och belastning, men är lätt att mäta.
Det är faktiskt väldigt svårt att förklara växelström och elnät för någon som inte ens behärskar imaginära tal eller basal reglerteknik. De flesta som debatterar här (t.ex. GK100 undantagen) verkar inte ha läst någon elkraft alls på eftergymnasial nivå.
Frekvens
I genomsnitt är frekvensen 50 Hz i hela det synkrona område vi tillhör. Däremot skiljer det alltid aningens mellan olika mätpunkter vid en momentan mätning. Frekvensen ändras momentant om till exempel en stor konsument faller ifrån. Då ökar frekvensen i det området tills att fasen ligger lite före nätet omkring. Då kommer en allt större mängd energi att flöda från störningen till omkringliggande nät tills att frekvensen blir samma igen, men med aningens olika fas.
Ju större störningen är desto större blir fasförskjutningen och desto större blir effektflödet tills att det riskerar lösa ut säkringar i transmissionsnätet.
(daVinci borde fattat detta redan den första gången jag skrev det.)
Svängmassa
Energin måste ju transportera sig från svängmassan till/från den punkt där störningen inträffade. Därför är det bra att ha svängmassa så nära störningen som möjligt för att inte någon del av nätet emellan skall bli överbelastad och någon säkring lösa ut.
När jag skriver "nära" så menar jag elektriskt nära, inte geografiskt. Det är väldigt stor skillnad i impedans att vara inkopplad direkt till 400 kV-nätet jämfört med att gå genom flera transformatorstationer och både regionalnät och lokalnät.
Jag tycker om pedagogiken i Blackarrows bild med synkronmaskiner kopplade till en axel med fjädrande drivremmar. Lägg till olika stora remhjul för att växla om hastigheten, en uppsättning för varje transformator. Ju mer spänningen transformeras ner desto lägre blir hastigheten på drivremmarna och desto större roll spelar fjädringen i remmarna. Detta gör att svängmassa fungerar mycket bättre från stora vattenkraftverk och kärnkraftverk som är mer eller mindre direkt kopplade till stamnätet.
För att öka komplexiteten är även axeln i Blackarrows bild fjädrande som en torsionsfjäder. Detta motsvarar et stamnät som inte heller det är helt styvt.
Kan man lite om reglersystem så inser man lätt hur problematiskt det är att lägga ut reglerpunkter långt ut efter de fjädrande drivremmarna. Då kan det uppstå självsvängningar som är den troligaste orsaken till Spaniens totala kollaps.
Reaktiv effekt
Reaktiv effekt är en fasförskjutning mellan ström och spänning. Den kan både vara positiv eller negativ beroende på om strömmen ligger före eller efter spänningen. Eftersom ström mäts punktvis så är den reaktiva effekten bara relevant att prata om i enskilda punkter. En solcellsanläggning skulle kunna justera den reaktiva effekten för villan den sitter på genom att lägga till eller ta bort reaktiv effekt. Det kan dock mycket väl vara åt fel håll för den lokala transformatorn som känner summan av reaktiv effekt för samtliga villor. Det är därför nära nog omöjligt att justera den aktiva effekten i en 400 kV transformatorstation eftersom fasskillnaden skulle behöva läsas av där och förmedlas till några tusen villor som utför justeringen.
För övrigt brukar man i kraftsammanhang säga "spänningsreglering" när man pratar om att lägga producera eller konsumera reaktiv effekt.
En tumregel är att det är 10 ggr så svårt/dyrt att skicka reaktiv effekt genom ledningsnätet jämfört med aktiv effekt. Därför är det normalt att ha kondensatorbatterier (eller t.ex. modernare STATCOM anläggningar) utspritt i hela nätet för att spänningsreglera.
Alla pålästa skribenter här kommer säkert ihåg när SVK betalade Ringhals 100 miljoner kronor för att de skulle hålla Ringhals 1 generatorer snurrande någon månad på sensommaren för att kunna spänningsreglera Göteborgsregionen. Denna nättjänst bidrar alla stora kraftproducenter med gratis och SVK har inte lagt ut det som betald nättjänst. Då skulle det synas svart på vitt hur mycket det egentligen är värt. Nu har SVK byggt en STATCOM i Stenkullen för ett okänt belopp för att kompensera för förlusten av R1 och R2.
Frekvens
I genomsnitt är frekvensen 50 Hz i hela det synkrona område vi tillhör. Däremot skiljer det alltid aningens mellan olika mätpunkter vid en momentan mätning. Frekvensen ändras momentant om till exempel en stor konsument faller ifrån. Då ökar frekvensen i det området tills att fasen ligger lite före nätet omkring. Då kommer en allt större mängd energi att flöda från störningen till omkringliggande nät tills att frekvensen blir samma igen, men med aningens olika fas.
Ju större störningen är desto större blir fasförskjutningen och desto större blir effektflödet tills att det riskerar lösa ut säkringar i transmissionsnätet.
(daVinci borde fattat detta redan den första gången jag skrev det.)
Svängmassa
Energin måste ju transportera sig från svängmassan till/från den punkt där störningen inträffade. Därför är det bra att ha svängmassa så nära störningen som möjligt för att inte någon del av nätet emellan skall bli överbelastad och någon säkring lösa ut.
När jag skriver "nära" så menar jag elektriskt nära, inte geografiskt. Det är väldigt stor skillnad i impedans att vara inkopplad direkt till 400 kV-nätet jämfört med att gå genom flera transformatorstationer och både regionalnät och lokalnät.
Jag tycker om pedagogiken i Blackarrows bild med synkronmaskiner kopplade till en axel med fjädrande drivremmar. Lägg till olika stora remhjul för att växla om hastigheten, en uppsättning för varje transformator. Ju mer spänningen transformeras ner desto lägre blir hastigheten på drivremmarna och desto större roll spelar fjädringen i remmarna. Detta gör att svängmassa fungerar mycket bättre från stora vattenkraftverk och kärnkraftverk som är mer eller mindre direkt kopplade till stamnätet.
För att öka komplexiteten är även axeln i Blackarrows bild fjädrande som en torsionsfjäder. Detta motsvarar et stamnät som inte heller det är helt styvt.
Kan man lite om reglersystem så inser man lätt hur problematiskt det är att lägga ut reglerpunkter långt ut efter de fjädrande drivremmarna. Då kan det uppstå självsvängningar som är den troligaste orsaken till Spaniens totala kollaps.
Reaktiv effekt
Reaktiv effekt är en fasförskjutning mellan ström och spänning. Den kan både vara positiv eller negativ beroende på om strömmen ligger före eller efter spänningen. Eftersom ström mäts punktvis så är den reaktiva effekten bara relevant att prata om i enskilda punkter. En solcellsanläggning skulle kunna justera den reaktiva effekten för villan den sitter på genom att lägga till eller ta bort reaktiv effekt. Det kan dock mycket väl vara åt fel håll för den lokala transformatorn som känner summan av reaktiv effekt för samtliga villor. Det är därför nära nog omöjligt att justera den aktiva effekten i en 400 kV transformatorstation eftersom fasskillnaden skulle behöva läsas av där och förmedlas till några tusen villor som utför justeringen.
För övrigt brukar man i kraftsammanhang säga "spänningsreglering" när man pratar om att lägga producera eller konsumera reaktiv effekt.
En tumregel är att det är 10 ggr så svårt/dyrt att skicka reaktiv effekt genom ledningsnätet jämfört med aktiv effekt. Därför är det normalt att ha kondensatorbatterier (eller t.ex. modernare STATCOM anläggningar) utspritt i hela nätet för att spänningsreglera.
Alla pålästa skribenter här kommer säkert ihåg när SVK betalade Ringhals 100 miljoner kronor för att de skulle hålla Ringhals 1 generatorer snurrande någon månad på sensommaren för att kunna spänningsreglera Göteborgsregionen. Denna nättjänst bidrar alla stora kraftproducenter med gratis och SVK har inte lagt ut det som betald nättjänst. Då skulle det synas svart på vitt hur mycket det egentligen är värt. Nu har SVK byggt en STATCOM i Stenkullen för ett okänt belopp för att kompensera för förlusten av R1 och R2.
Är du säker på detta? Det jag har strukit under?S STB skrev:
Ursprunget bli ju felstället, men distortionen sprids som en våg.Mikael_L skrev:
Tycker dock inte STB-beskrivning är fel i det avseendet, för det är ju vad vi kan observera.
Vi kan ju först kolla vad STB skriver.
Men annars verkar du också vara av uppfattningen att vi har lokalt lite andra frekvenser i vårt synkrona elområde.
Men annars verkar du också vara av uppfattningen att vi har lokalt lite andra frekvenser i vårt synkrona elområde.
Ja, tänk dig att du har två remhjul ihopkopplade med en elastisk rem. Den ena driver den andra och snurrar lika fort när belastningen är konstant. Remmen kommer då vara mer spänd på ena sidan än den andra. Slutar du ta ut energi från hjulet med belastning så kommer den en kort stund snurra snabbare tills att remmen är lika spänd på båda sidor.
Det är en ganska dålig jämförelse med den elektriska verkligheten, men allt jag kan bidra med just nu.
Så alltså, frekvensen är lite olika på olika ställen i vårt synkrona elnätsområde?
Tittar man då vad en STATCOM kostar för Högspänning så ligger dom prismässigt på ca 12 MSEK/100 MVAr.S STB skrev:
Då är frågan hur många behöver man i Sverige?
Är 10 GVAr tillräckligt?
Det skulle då bli 1.2 mdr SEK i inköpspris?
Hur snabbt förbrukas dom då?
Är en avskrivningstid på 60 år ok?
I så fall talar vi om 1.7 MSEK i månaden. Säger vi bara lite grovt 10 miljoner kunder som betalar detta så blir det då 17 öre i månaden. Tror faktiskt att kunderna kan ta den smällen.
Det är inte fel om folk som är hysteriska över saker kan göra en reality check också.
Ja, om man går ner på hårklyveri-nivå så är det så.
Men det är under så korta tidsrymder att det inte blir vettigt att beskriva det på det viset.
Men för att få djupare insikter är det intressant.
Följdverkningarna av det är det som vi kan observera, och som påverkar, och ändrar effektflöden.
Dvs den efterföljande fasvinkel-ändringen.
Med koppling till svängmassa så är det här den gör mest nytta - att stabilisera.
Och då i synnerhet den passiva, mekaniska som inte är en resurs att avropa. Den är en del av systemet.
Kortslutningseffekt, mängd rotationsenergi, frekvensderivata... bland annat.D daVinci skrev:
Ingen ko på isen ännu dock, vi klarar oss.
Men det är trenden.
Ska man fortsätta på hårklyveri-nivån och dra detta till absurdum, så ändras till och med frekvensen relativt elinstallationen hemma i huset när man startar dammsugaren.
Jaja.
Jag vågar inte säga emot.
Det är väl som ni säger. Jag har fått lära mig något annat, men det är kanske inte tillförlitliga källor.
Jag vågar inte säga emot.
Det är väl som ni säger. Jag har fått lära mig något annat, men det är kanske inte tillförlitliga källor.