Husägare
· Småländska höglandet
· 5 632 inlägg
Var vänlig och skjut mig!pjgb skrev:
(Jag vet att jag inte borde hugga på den lätta, egentligen.)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Oklart om det var en genuin fråga eller inte, men vafan! 😊Düsseldorff skrev:
Varb kan vi börja med att utesluta. Båtnad kommer från verbet båta, som väl i alla fall för mig är ur bruket annan än i de idiomatiska uttrycken att något båtar föga till eller båtar inget till. Verb är något man gör, medan båtnad är något man har (eller inte då i det underliggande exemplet). Båtnad är inte en verbböjning av båta, det är något annat.
Adjektiv då? Nej, det är ju en beskrivning av något. Vi talar inte om en person (eller fastighet som är båtnad, utan som har båtnad.
I sig är båtnad en substantivering av båta. Det är lite lurigt, för det är abstrakt och oräknebart, men ett substantiv icke förty.
Att det skulle kunna användas som annat än substantiv har jag svårt att se, men ovanliga ord har ju en tendens att få sina egna liv, så har du exempel på motsatsen skulle det vsra kul att se.
Båtnad går rätt ofta att översätta till fördel eller nytta.
Så det får nog anses vara ett substantiv, fördel/fördelar, nytta/nyttor.
Ja det är uppräkningsbart, men båtnad brukar nog inte böjas i pluralis dock. Eller det kan nog sägas skrivas och uttalas likadant vare sig det är en eller flera fördelar som avses.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
I kontexten jag använde det (där jag för övrigt förklarade det med just nytta) är det inte räknebart, man har båtnad eller inte och man har inte en eller flera båtnader för en sak, utan man har det eller inte.
För den som inte vill gå tillbaka till den ursprungliga diskussionen (citatet i mitt förra inlägg är från en annan tråd) s på gällde frågan fastigheters (eller kanske fastighetsägares) båtnad vid omförrättning av en gemensamhetsanläggning.
För den som inte vill gå tillbaka till den ursprungliga diskussionen (citatet i mitt förra inlägg är från en annan tråd) s på gällde frågan fastigheters (eller kanske fastighetsägares) båtnad vid omförrättning av en gemensamhetsanläggning.
Självklart kan både båtnad, nytta och fördel i ett visst kontext vara oräknebart, dvs den bara finns, eller inte, dvs inte räknebart.
Fast iofs, nu har jag konsulterat SAOB och kollat exempel från 1500-talet och framåt, och det kan vara så att båtnad aldrig har använts så att det skulle vara räknebart, dvs inte beskriva flera olika fördelar, t.ex.
Och sen ska vi väl också säga att idag verkar båtnad endast leva kvar inom fastighetsrättens terminologi, och vi bör nog inte kämpa för att återinföra detta gamla ord i andra sammanhang.
Fast iofs, nu har jag konsulterat SAOB och kollat exempel från 1500-talet och framåt, och det kan vara så att båtnad aldrig har använts så att det skulle vara räknebart, dvs inte beskriva flera olika fördelar, t.ex.
Och sen ska vi väl också säga att idag verkar båtnad endast leva kvar inom fastighetsrättens terminologi, och vi bör nog inte kämpa för att återinföra detta gamla ord i andra sammanhang.
Du menar att sådant skulle båta föga…? 😁😁Mikael_L skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Nej, tvärtom bör det skrivas ut ur fastighetsrätten också. Modern svensk juridisk text, i synnerhet lagtext, är ofta både lättläst och tydlig – en svåruppfylld kombination.
Jag tror att man mycket väl skulle kunna ersätta båtnad med exempelvis bestående nytta. Och även om jag skulle sakna ordet personligen så tycker jag att det är viktigare att språket är begripligt.
Emellanåt smyger jag dock i min egen prosa in ord som jag vet att alla inte förstår, för någon måste ju hålla det arkaiskas flagga högt när inte lagstiftare och bibelöversättare gör det.
Jag tror att man mycket väl skulle kunna ersätta båtnad med exempelvis bestående nytta. Och även om jag skulle sakna ordet personligen så tycker jag att det är viktigare att språket är begripligt.
Emellanåt smyger jag dock i min egen prosa in ord som jag vet att alla inte förstår, för någon måste ju hålla det arkaiskas flagga högt när inte lagstiftare och bibelöversättare gör det.
Luguber, är ett fint ord som jag vårdar genom att använda ibland.
Det finns väl fler, men det var bara det som jag kom på såhär i brådrasket.
"runka" (förledet i "sumprunkare" är ett gammalt ord som jag dock inte vågar försöka återinföra i vår nutida vokabulär, nästan alla skulle missförstå, och anse mig knäpp (-are än vad jag anses idag).
Det finns väl fler, men det var bara det som jag kom på såhär i brådrasket.
"runka" (förledet i "sumprunkare" är ett gammalt ord som jag dock inte vågar försöka återinföra i vår nutida vokabulär, nästan alla skulle missförstå, och anse mig knäpp (-are än vad jag anses idag).
"Halsstarrig" är ett annat sådant ord, använde det nyss. 🧐 😋
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Oomkullrunkelig minns jag hade en kort sista blomstring efter att ha varit med i högskoleprovet någon gång. Men förmodligen mest bland dem som ändå använde ordet runka flitigt, om än i andra sammanhang.
I övrigt undrar jag om vi behöver prata om skillnaden mellan för- och efterled och om du vill låna en slutparentes.
Ja, de tog slut nu.
Jag har använt parangteser för flitigt, ska köpa en påfyllning på måndag.
Jag borde lånat en av dig. 😁
Jag har använt parangteser för flitigt, ska köpa en påfyllning på måndag.
Jag borde lånat en av dig. 😁
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Ja, jag har faktiskt ett lager oanvända slutparenteser liggande. De är lätta att glömma bort när man ”bara” ska skjuta in en sats i en annan lite sådär.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 194 inlägg
Har du några tankstreck också?