29 962 läst ·
132 svar
30k läst
132 svar
Svart hantverkare
Du menar att "Mycket vill ha mer"?Nötegårdsgubben skrev:
Tycker frågan pekar på ett intressant problem. Men för många är den intressantaste brytpunkten kanske när arbetsgivar-/egenavgifterna blir skatt, vilket är runt 43 tkr/månad (lägre för vissa delar). Över det sjunker ”värdet” av att få pengar vitt. Detta sker alltså ungefär samtidigt som man börjar betala statlig skatt, vilket gör att effekten närmast blir dubbel vid de beloppen. Inte bara får man behålla mindre per tjänad krona, man får också tillbaka mindre då hela arbetsgivaravgiften blir skatt.
Hög vilja att betala skatt är nog nära kopplad till att man upplever ett värde av skatten. Det värdet måste verkligen inte vara 1:1 i inbetalning/utbetalning, men det får inte heller vara för frikopplat, som det upplevts före rot-systemet.
Men allt det är svartarbete bland de anpassade och välbetalda och något som sker på marginalen. Vi har också en svart sektor bland dem som är så illa rustade för arbetsmarknaden att de inte kan få ett vitt jobb. De som jobbar för mindre än en femhundring om dagen. Fan vet hur man ska lösa det.
Moderator
· Stockholm
· 57 801 inlägg
Jag skulle i princip inte anlita någon svart, om det gäller att få kvalitet. I dagsläget arbetar (nästan) ingen seriös hantverkare svart. Så om någon erbjuder sig att arbeta svart, då är det en indikation på dålig kvalitet. En hantverkare som är villig att bryta mot skattelagstiftningen, hur förhåller sig en sådan till ex. våtrumsregler eller andra regler som behöver följas vid ett bygge.
Men sedan bör man kanske fundera lite över de möjliga konsekvenserna av att anlita svart arbetskraft. Visserligen är risken för att åka fast nästan försumbar. Men OM man skulle råka vara fallet där skattemyndigheten bestämmer sig för att statuera exempel, vad kan hända då?
Jo om du har betalat hantverkaren 100 000 svart. Då är du arbetsgivare, du har betalat ut en nettolön på 100 000. I värsta fall borde du ha gjort ett skatteavdrag på 50%. Du har alltså betalat en bruttolön på 200 000, på den borde du ha betalat ca 30% arbetsgivaravgifter. Så du har alltså undahållit 160 000 i skatter. På detta får du ett skattetilägg på 40%, skatteverket kommer alltså att kräva dig på ca 230 000 i skatter.
Utöver detta, så riskerar du att bli åtalad för skattebrott, rent teoretiskt blir det då fängelse.
Även om risken att detta skall hända är försvinnande liten, så är det något man bör ha i baktanke om man överväger att betala svart.
Men sedan bör man kanske fundera lite över de möjliga konsekvenserna av att anlita svart arbetskraft. Visserligen är risken för att åka fast nästan försumbar. Men OM man skulle råka vara fallet där skattemyndigheten bestämmer sig för att statuera exempel, vad kan hända då?
Jo om du har betalat hantverkaren 100 000 svart. Då är du arbetsgivare, du har betalat ut en nettolön på 100 000. I värsta fall borde du ha gjort ett skatteavdrag på 50%. Du har alltså betalat en bruttolön på 200 000, på den borde du ha betalat ca 30% arbetsgivaravgifter. Så du har alltså undahållit 160 000 i skatter. På detta får du ett skattetilägg på 40%, skatteverket kommer alltså att kräva dig på ca 230 000 i skatter.
Utöver detta, så riskerar du att bli åtalad för skattebrott, rent teoretiskt blir det då fängelse.
Även om risken att detta skall hända är försvinnande liten, så är det något man bör ha i baktanke om man överväger att betala svart.
Redigerat:
Kan inte svara för alla, men i min bransch och geografiska område, så hamnar det på ca 350-380 kr/h enligt avtal. Många har dock lokala överenskommelser. Dubbel lön är vanligt. Det ger då ca 420-450 kr/h.C cpalm skrev:Hm, blir lite nyfiken vad en "normal" lördagstimlön för en hantverkare ligger på då?
Sen får man ju komma ihåg att när man ligger på de nivåerna så är det ju bara runt hälften av pengarna som hamnar i fickan om man jobbar extra. Så om man har ett välbetalt 7-16-jobb i botten så motsvarar ju en tvåhundring svart snarare en fyrhundring vitt.
Själv tar jag ut ev övertid i ledighet. Det är förmånligare skattemässigt, samt att jag värdesätter fritiden högt. Skulle jag då hypotetiskt jobba svart på min lediga tid, så får det vara VÄLDIGT bra betalt. Det är ju ändå trots allt olaglig verksamhet man sysslar med. Dessutom är det ett avtalsbrott mot arbetsgivaren. Inte för att de skulle bry sig, men ändå.
Nu brukar oftast kunden fråga om man jobbar svart , fråga prisskillnad, svart kontra vitt .H hempularen skrev:Jag skulle i princip inte anlita någon svart, om det gäller att få kvalitet. I dagsläget arbetar (nästan) ingen seriös hantverkare svart. Så om någon erbjuder sig att arbeta svart, då är det en indikation på dålig kvalitet. En hantverkare som är villig att bryta mot skattelagstiftningen, hur förhåller sig en sådan till ex. våtrumsregler eller andra regler som behöver följas vid ett bygge.
Men sedan bör man kanske fundera lite över de möjliga konsekvenserna av att anlita svart arbetskraft. Visserligen är risken för att åka fast nästan försumbar. Men OM man skulle råka vara fallet dät skattemyndigheten bestämmer sig för att statuera exempel, vad kan hända då?
Jo om du har betalat hantverkaren 100 000 svart. Då är du arbetsgivare, du har betalat ut en nettolön på 100 000. I värsta fall borde du ha gjort ett skatteavdrag på 50%. Du har alltså betalat en bruttolön på 200 000, på den borde du ha betalat ca 30% arbetsgivaravgifter. Så du har alltså undahållit 160 000 i skatter. På detta får du ett skattetilägg på 40%, skatteverket kommer alltså att kräva dig på ca 230 000 i skatter.
Utöver detta, så riskerar du att bli åtalad för skattebrott, rent teoretiskt blir det då fängelse.
Även om risken att detta skall hända är försvinnande liten, så är det något man bör ha i baktanke om man överväger att betala svart.
Exempel i min bransch , dom får ett fast pris på 160000 kr kund fråga vad kan ni göra ? Man kan drar av momsen som motsvarar 32000 och del av roten ca 16000 kr , om jag ger exakt exempel , jobb 160000 kr, material 48000 kr arbetskostnad ca 112000kr , varav rot -33600kr = 126000 kr betalar kund
Svart med utgående moms på 9600 kr sjunker moms till 22400kr +33600 = 56000kr
Svart pris ca 104 tusen , kund får offert som underlag för garantier om något är fuskat eller börja läcka. Så fungerar svart jobb idag med rot . Om det är lönt o ta svart eller inte är upp till hur resultatet ser ut på års redovisningen .
nu kom roten 2008 , därför är hantverkare lönerna högre nu , vanliga löneökningar.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 216 inlägg
Moderator
· Stockholm
· 57 801 inlägg
Men om man då tittar på "risken" för företagaren. Åter liten risk att faktiskt åka fast. Men de flesta lämnar spår som skattemyndigheten lätt följer, ifall de verkligen bestämmer sig för att granska.
Om vi tar fallet med en takfirma. Om vi tänker oss att var 3e tak läggs svart. Då hittar granskarna ganska snabbt att du har handlat material till åtskilligt fler tak än de hittar i din boföring. De granskar dina leverantörers bokföring för att se vad din firma handlat. Få företag är så omständiga att de handlar via påhittat firmanamn när de handlar till svartjobben.
Skattemyndigheten skönstaxerar sedan firman för den svarta volymen, den skönstaxeringen blir då lagom retroaktiv, så att det inte hjälper att sätta firman i konkurs, firman har ju varit på obestånd en lägre tid, pga bristande redovisning av intäkter, kravet förs vidare till bolagsstyrelsen personligen. Fullt så tuffa är skattemyndigheten nästan(?) aldrig. men risken finns. Så risken med lite mer systematiska svartjobb är väldigt stor, även om det är osannolikt att åka fast, så blir det i värsta fall långvarig personlig ruin. Den här nivån kan man åka på även om de aldrig lyckas bevisa ett enda svartjobb, bevisbördan är omvänd. men kan det dessutom bevisas så blir det bokföringsbrott, och fängelse.
Om vi tar fallet med en takfirma. Om vi tänker oss att var 3e tak läggs svart. Då hittar granskarna ganska snabbt att du har handlat material till åtskilligt fler tak än de hittar i din boföring. De granskar dina leverantörers bokföring för att se vad din firma handlat. Få företag är så omständiga att de handlar via påhittat firmanamn när de handlar till svartjobben.
Skattemyndigheten skönstaxerar sedan firman för den svarta volymen, den skönstaxeringen blir då lagom retroaktiv, så att det inte hjälper att sätta firman i konkurs, firman har ju varit på obestånd en lägre tid, pga bristande redovisning av intäkter, kravet förs vidare till bolagsstyrelsen personligen. Fullt så tuffa är skattemyndigheten nästan(?) aldrig. men risken finns. Så risken med lite mer systematiska svartjobb är väldigt stor, även om det är osannolikt att åka fast, så blir det i värsta fall långvarig personlig ruin. Den här nivån kan man åka på även om de aldrig lyckas bevisa ett enda svartjobb, bevisbördan är omvänd. men kan det dessutom bevisas så blir det bokföringsbrott, och fängelse.
Ja nu är det inte riktigt så enkelt, säljer man exempelvis ett tak, så har företagen lite förmåns regler, vid frakt från Monier(takleverantör) så är frakten märkt med viss kross av pannor kan förekomma.(samt att dom har alltid ett överskott av material från tidigare kunder.)H hempularen skrev:Men om man då tittar på "risken" för företagaren. Åter liten risk att faktiskt åka fast. Men de flesta lämnar spår som skattemyndigheten lätt följer, ifall de verkligen bestämmer sig för att granska.
Om vi tar fallet med en takfirma. Om vi tänker oss att var 3e tak läggs svart. Då hittar granskarna ganska snabbt att du har handlat material till åtskilligt fler tak än de hittar i din boföring. De granskar dina leverantörers bokföring för att se vad din firma handlat. Få företag är så omständiga att de handlar via påhittat firmanamn när de handlar till svartjobben.
Skattemyndigheten skönstaxerar sedan firman för den svarta volymen, den skönstaxeringen blir då lagom retroaktiv, så att det inte hjälper att sätta firman i konkurs, firman har ju varit på obestånd en lägre tid, pga bristande redovisning av intäkter, kravet förs vidare till bolagsstyrelsen personligen. Fullt så tuffa är skattemyndigheten nästan(?) aldrig. men risken finns. Så risken med lite mer systematiska svartjobb är väldigt stor, även om det är osannolikt att åka fast, så blir det i värsta fall långvarig personlig ruin. Den här nivån kan man åka på även om de aldrig lyckas bevisa ett enda svartjobb, bevisbördan är omvänd. men kan det dessutom bevisas så blir det bokföringsbrott, och fängelse.
Hur går dom tillväga dom som säljer svart? (jag säljer inte svart må jag påpeka)
1, Har dom företagskunder också, dom som inte lyfter rot, kan man placera lite material hos dessa kunder.
2, Man tar aldrig emot pengar via konton, utan kontant , helst med 500 kr euro(eller postväxel) (då anknytet till punkt 3.)
3, Är beloppen stora och kontantuttag svåra, så är det privata konton som gäller, då ett skrivet kvitto på saker som är dyra men inte "registrerade" som ex en cross hoj är såld, mountenbike,osv, ja finns massor av lösningar, bara fantasin som sätter gränser.
4. man lyfter helt enkelt inte moms på material som säljs svart.(kund kan köpa ut det på eget konto)
Det här med postväxel råka jag på när jag anlita en advokat, företaget var hans namn, han bad om en postväxel, märkte när jag hämta den hur jävla dumt det i egentligen var, företaget samma namn som han, en enskild firma)) han tog betalt rätt i näven, hahaha så även rättsliga män kan ta svart betalt på ett elegant sätt
Men du som företagare som ska utföra tjänsten kanske är medveten om risken men den som gör klippet (kunden) vet nog inte detH hempularen skrev:Jag skulle i princip inte anlita någon svart, om det gäller att få kvalitet. I dagsläget arbetar (nästan) ingen seriös hantverkare svart. Så om någon erbjuder sig att arbeta svart, då är det en indikation på dålig kvalitet. En hantverkare som är villig att bryta mot skattelagstiftningen, hur förhåller sig en sådan till ex. våtrumsregler eller andra regler som behöver följas vid ett bygge.
Men sedan bör man kanske fundera lite över de möjliga konsekvenserna av att anlita svart arbetskraft. Visserligen är risken för att åka fast nästan försumbar. Men OM man skulle råka vara fallet där skattemyndigheten bestämmer sig för att statuera exempel, vad kan hända då?
Jo om du har betalat hantverkaren 100 000 svart. Då är du arbetsgivare, du har betalat ut en nettolön på 100 000. I värsta fall borde du ha gjort ett skatteavdrag på 50%. Du har alltså betalat en bruttolön på 200 000, på den borde du ha betalat ca 30% arbetsgivaravgifter. Så du har alltså undahållit 160 000 i skatter. På detta får du ett skattetilägg på 40%, skatteverket kommer alltså att kräva dig på ca 230 000 i skatter.
Utöver detta, så riskerar du att bli åtalad för skattebrott, rent teoretiskt blir det då fängelse.
Även om risken att detta skall hända är försvinnande liten, så är det något man bör ha i baktanke om man överväger att betala svart.
Vad jobbar du med som har så bra avtal?L lordi skrev:Kan inte svara för alla, men i min bransch och geografiska område, så hamnar det på ca 350-380 kr/h enligt avtal. Många har dock lokala överenskommelser. Dubbel lön är vanligt. Det ger då ca 420-450 kr/h.
Själv tar jag ut ev övertid i ledighet. Det är förmånligare skattemässigt, samt att jag värdesätter fritiden högt. Skulle jag då hypotetiskt jobba svart på min lediga tid, så får det vara VÄLDIGT bra betalt. Det är ju ändå trots allt olaglig verksamhet man sysslar med. Dessutom är det ett avtalsbrott mot arbetsgivaren. Inte för att de skulle bry sig, men ändå.
H hempularen skrev:Men om man då tittar på "risken" för företagaren. Åter liten risk att faktiskt åka fast. Men de flesta lämnar spår som skattemyndigheten lätt följer, ifall de verkligen bestämmer sig för att granska.
Om vi tar fallet med en takfirma. Om vi tänker oss att var 3e tak läggs svart. Då hittar granskarna ganska snabbt att du har handlat material till åtskilligt fler tak än de hittar i din boföring. De granskar dina leverantörers bokföring för att se vad din firma handlat. Få företag är så omständiga att de handlar via påhittat firmanamn när de handlar till svartjobben.
Skattemyndigheten skönstaxerar sedan firman för den svarta volymen, den skönstaxeringen blir då lagom retroaktiv, så att det inte hjälper att sätta firman i konkurs, firman har ju varit på obestånd en lägre tid, pga bristande redovisning av intäkter, kravet förs vidare till bolagsstyrelsen personligen. Fullt så tuffa är skattemyndigheten nästan(?) aldrig. men risken finns. Så risken med lite mer systematiska svartjobb är väldigt stor, även om det är osannolikt att åka fast, så blir det i värsta fall långvarig personlig ruin. Den här nivån kan man åka på även om de aldrig lyckas bevisa ett enda svartjobb, bevisbördan är omvänd. men kan det dessutom bevisas så blir det bokföringsbrott, och fängelse.
Låt säga att man får fängelse i två år. Med straffrabatt är man ute efter 6 månader och på dessa månader har man skaffat sig nya kontakter och en ny idé till nästa projekt. Sedan kanske det tar minst två år mellan det att du åker dit tills dess att du får ditt straffH hempularen skrev:Men om man då tittar på "risken" för företagaren. Åter liten risk att faktiskt åka fast. Men de flesta lämnar spår som skattemyndigheten lätt följer, ifall de verkligen bestämmer sig för att granska.
Om vi tar fallet med en takfirma. Om vi tänker oss att var 3e tak läggs svart. Då hittar granskarna ganska snabbt att du har handlat material till åtskilligt fler tak än de hittar i din boföring. De granskar dina leverantörers bokföring för att se vad din firma handlat. Få företag är så omständiga att de handlar via påhittat firmanamn när de handlar till svartjobben.
Skattemyndigheten skönstaxerar sedan firman för den svarta volymen, den skönstaxeringen blir då lagom retroaktiv, så att det inte hjälper att sätta firman i konkurs, firman har ju varit på obestånd en lägre tid, pga bristande redovisning av intäkter, kravet förs vidare till bolagsstyrelsen personligen. Fullt så tuffa är skattemyndigheten nästan(?) aldrig. men risken finns. Så risken med lite mer systematiska svartjobb är väldigt stor, även om det är osannolikt att åka fast, så blir det i värsta fall långvarig personlig ruin. Den här nivån kan man åka på även om de aldrig lyckas bevisa ett enda svartjobb, bevisbördan är omvänd. men kan det dessutom bevisas så blir det bokföringsbrott, och fängelse.
När jag körde lastbil åt en brädgård så vare sällan snickate gjorde större jobb svart, däremot mindre jobb, när dom redan va på plats, då vare ofta 2-10tkr beroende på vaf det va så klart, sen vare en stjärna la om ett stort tegeltak svart, tror dom kom fram till 180k fö3 jobbet, dock när dom va klara så sänkte kunden priset och drog skatt på 180k och även rot, när allt va klart.. den snickarn gör annat idag
Stämmer det verkligen längre? Dvs att man kan åka dit både på skattetillägg och sen åtal för skattebrott.H hempularen skrev:
Har för mig det var nån som drev ett sådant mål mot skatteverket högt, om det var uppe i eu t.o.m, och vann med argumentet att man inte kan straffas två gånger för samma brott.
Edit: hittade detta vid en snabb googling, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2019.2/340187.html
Problemet är att behöriga experter har ofta ingen lust att ta små arbete. När vi sökte för elektriken som skulle koppla in vårt radiatorn (1st)så en sa 2500 sek för han ska inte jobba för mindre peng, en svarade aldrig, en vägrade komma.P Putte 9497 skrev:Innan Rot infördes var svartjobb vanligt förekommande. Rot var 50% av arbetskostnnaden och när rot infördes upplevde åtminstone jag att timpenningen för hantverkaren steg.
Nu sedan några år tillbaka har rotavdraget sänkts från 50% till 30% men timpenningen för hantverkaren har inte sjunkit.
Ett av syftena med Rot var att minska svartjobb och då undrar jag hur ni upplever detta:
1. Minskade svartjobben när rot infördes?
2. Ökade svartjobben när rot sänktes från 50% till 30%?
3. Vilket skulle ni föredra att betala 500 vitt för en hantverkare eller 200 svart?
Det finns med all säkerhet en hel drös med balter därute i de fria som skulle jobba gladeligen för 200 spänn svart. Vill man ha svartjobb, och kan hitta dessa är det nog win win. De "vanliga" hantverkarna skulle nog inte lyfta ett finger för en 200 lapp
