Om grannen ställer sin studsmatta precis vid tomtgränsen så är det ju bara att råka ställa soptunnan med räkskal på din sida tomtgränsen, lovar att grannen flyttar sin matta snarast
 
WAR skrev:
Om grannen ställer sin studsmatta precis vid tomtgränsen så är det ju bara att råka ställa soptunnan med räkskal på din sida tomtgränsen, lovar att grannen flyttar sin matta snarast
Om den står i lovart mot grannen, ja. Annars är man ju en klant. :D
 
Så sant som det är sagt, det är ju risken med doftkrigsföring
 
Dessutom är det ett otydligt sätt att berätta för grannen vad man vill.
 
O
Mycket snack om olägenheter med skrikande barn, men är det inte en olägenhet med gnällande grannar?
Flyttar man till ett villa samhälle där det troligtvis bor mycket barn får man lov att acceptera ljud. Annars så bör man väl köpa en tomt i skogen... men å andra sidan sjunger fåglarna och det kanske också stör?

Nää sluta vara så gnälliga! Tänk på att ni själva låter ibland!

Man kan inte hålla på och lagstifta om allting... Sedan så är det svårt att bli av med en granne, för att inte säga omöjligt....
 
P
Odjuret skrev:
Mycket snack om olägenheter med skrikande barn, men är det inte en olägenhet med gnällande grannar?
Flyttar man till ett villa samhälle där det troligtvis bor mycket barn får man lov att acceptera ljud. Annars så bör man väl köpa en tomt i skogen... men å andra sidan sjunger fåglarna och det kanske också stör?

Nää sluta vara så gnälliga! Tänk på att ni själva låter ibland!

Man kan inte hålla på och lagstifta om allting... Sedan så är det svårt att bli av med en granne, för att inte säga omöjligt....
Jag citerar tidigare inlägg där BobbyEwing uttrycker det så bra:

"Många uttrycker att om man bor i villaområde så får man minsan tåla lite och om man vill ha lugn och ro får man bo i skogen. Och visst, det är sant att man bör ha en viss förståelse. Men det omvända anser jag också gäller, att om man bor i villaområde ska man inte rumstera hur som helst utan visa viss hänsyn. Vill man föra obegränsat med liv så kanske man också ska fundera på att flytta ut i grönskan"
 
Jag instämmer med Bra-byggare!
Allt handlar väl om att visa ömsesidig respekt, oavsett om det gäller skrikande barn, gräsklippande eller andra slags ljud.
Personligen så använder jag mina elmaskiner väldigt mycket, men för att inte plåga mina grannar för mycket så försöker jag i den mån det går att såga med dessa i garaget. Det blir lite extra besävr med att stänga dörren varje gång och en jäkla massa sågspån som måste borstas bort. Men jag tycker det är värt detta, för att mina grannar också ska få lugn och ro.
Jag resonerar om jag BJUDER till, så kanske även dom gör det.

Sedan har jag också två små killar, som gärna låter, men även där finns det en gräns. Skriker dom för mycket, får dom banne mig dämpa sig. Även där handlar det om respekt för sin omgivning.

Sen finns det dom som inte vekar kunna stava till ordet hänsyn. Har en granne som bor TRE hus bort, en av ungarna studsade på sin studsmatta med en kompis och skrek rakt ut, betydligt högre än vad jag skulle gå med på att mina barn skulle få göra, och detta var trots allt tre hus bort. Föräldrarna var tydligen också ute och där har vi ett praktexemplar på att INTE visa hänsyn.
Nu fick grannen rätt över tokspel och skällde ut som, sen har det varit tyst.
Rätt eller fel av honom, men studsandet har fortsatt, och ljudnivån på ungarna är HELT okej efter hans utbrott!
 
Humulus skrev:
Misstänker starkt att de som upplever det som ett problem, är människor UTAN barn i den åldern, och att dom som inte tycker att det är något problem är sådana som själva har ungar i den åldern...
Nog kan man ha en lite mer nyanserad hållning också...
Jag har barn (elvaåring, sexåring och två femåringar) och tycker inte att det är okej att de låter hur som helst ute i trädgården. Jag tycker att det är bra att barn får ta mer plats i samhället men tar man plats måste man också kunna visa hänsyn. Att glada barn hörs är naturligt - det gjorde vi också på vår tid - men när det går över i ren skrikighet måste man som förälder sätta stopp. Givetvis är detta extra viktigt om barnen får vara ute på kvällen.

(Håller förresten med Humulus om det där med "dagissyndromet", tycker att jag märker på våra ungar som går eller har gått på dagis att de får lättare för att höja rösten i olika sammanhang,)

Kort sagt, min uppfattning: Människor som förväntar sig knäpptyst i ett villaområde är ett problem - alla barn kan inte bo på landet eller hållas inomhus. Men barn som gallskriker när de leker behöver också lära sig annat.

Sen undrar jag också om inte såna här problem ofta förvärras av att den som blir störd ofta går och ruvar på det länge utan att säga något, eftersom det är så känsligt nuförtiden att säga åt eller kritisera andras barn. Jag tycker inte att dagens föräldrar generellt är så släpphänta som många påstår men just sånt har man ofta svårt att ta på ett bra sätt.
 
Jag vill påstå att det handlar om att visa respekt OCH ödmjukhet från båda sidor. Barn låter, skrattar, gråter och ja, alla med eller utan barn vet. Men föräldrar bör uppfostra sina barn att sansa sig, det vet alla föräldrar med något innanför pannbenet.
Vad händer då någon stör sig på barn som gått över gränsen med föräldrar som inte fattar bättre. Jo, man får ringa Aschberg. Eller snällt be barnen eller barnens föräldrar att sansa sig. Mer kan man inte göra. För jag tror inte vi kommer att få se några nya lagar som begränsar barns leksaker gentemot grannens tomtgräns. Var det någon som trodde det?
 
Det har jag fått höra av min bostadsrättsförening. En rättighet som är oantastlig, nästan skapad av gud. Däremot är det mycket värre att låta efter klockan 22. Våra grannar hörde oss prata efter 22 i vår trädgård, och de sover minsann med öppna fönster. Att deras barn skriker med en decibel på 150 på studsmattan är normalt. Var är nyanserna? Till syvende och sist är studsmattor med nät gigantiska, och bara för några år sedan kunde man bara hitta dem på stora campingplatser, inte på var mans tomt. Jag skulle önska att det gemensamma kom tillbaka, att barnen i ett område kunde träffas på en gemensam studsmatta i stället. Att man störs av studsmattor har ingenting med att man inte pallar med barns lek att göra. Det är ett helt eget ämne.
 
lental skrev:
Att man störs av studsmattor har ingenting med att man inte pallar med barns lek att göra. Det är ett helt eget ämne.
Inte?

Är det studsmattan eller barnen som har hög ljudvolym?
 
Så sant!, ja vad är det med alla skräning ungar nu för tiden?. Är det för mkt socker??
Det som är med skräniga ungar nu för tiden är nog att åldersskillnaden mellan oss och sådana nu är större än den var tidigare ;-)
Edit: sedan är det ju så att vi blir lättare irriterade på de små när vi hamnar i våra blodsockerdippar som kommer som ett brev på posten med insulinutsöndringen efter ett alltför stort intag av alltförför snabba kolhydrater, så visst kan för mycket socker vara en bidragande orsak till den ökande irritationen. ;-)
 
Redigerat:
galaxenspresident skrev:
Det som är med skräniga ungar nu för tiden är nog att åldersskillnaden mellan oss och sådana nu är större än den var tidigare ;-)
Edit: sedan är det ju så att vi blir lättare irriterade på de små när vi hamnar i våra blodsockerdippar som kommer som ett brev på posten med insulinutsöndringen efter ett alltför stort intag av alltförför snabba kolhydrater, så visst kan för mycket socker vara en bidragande orsak till den ökande irritationen. ;-)

Haha...den där var klockren *S*

Men allvarligt,jag kan inte tro att det finns så många människor där ute som inte är intresserade av att kommunicera med någon som verkligen försöker göra det själv.

Och vad är det härmed att skälla, utskällning, skrika på ungarna, ja vilka tror ni att barnen får skrikandet ifrån, jo det måste jue självklart vara dagis, det kan jue inte vara andra vuxna i barnets omgivning *ironisk*. Hjälp! lär er prata så kan kommer ni mycket längre.

"Its takes a village to race a family" var det någon klok människa som sa.

Jag själv kan bli rätt så trött på min 90åriga granne som sitter med vardagsrums dörren öppen och lyssnar på tv på högsta volym, skulle någon här verkligen tycka att jag borde gå in och skrika på henne utan att ha pratat med henne i lugn och ro först.
Eller räcker det kanske att jag pratar med hennes söner först, sen kan jag gå in och skrika på henne för att hon inte slutat, fast jag pratat med sönerna (sen spelar det inte någon roll om jag vet om sönerna har pratat med mamman ännu om det eller inte)

Nä, nu tänker jag inte göra något av det, för jag har en känsla av att hennes behov av att kunna lyssna på bingolotto är större än mitt behov av tystnad. Fast hon är jue gammal, så det är kanske inte samma sak......?
 
Vetefan om det stämmer. Jag är 40 med småbarn, grann ungarna är 13! :). Inte så stor skillnad. Jag är inte 40+ som er andra som hänger här! ;)))
. Tror inte mina föräldrar lät oss leva ett sånt jävla liv!
När jag var liten (är några futtiga 8 år äldre än dig) så fick man föra sånt oväsen,enda skillnaden var att vi blev utskickade i skogen och på andra lite mer öppna platser, eller så blev vi ned skickade i vårt jättestora lekrum där det inte stod en massa fina möbler som man inte fick förstöra. I dag ska hela hemmen se ut som utställnings exemplar och barnen får av alla möjliga skäl inte gå två meter från dörren.

Föräldrar jobbar dygnet runt och hinner inte med,eller vill inte prata med barnen om viktiga saker under den tiden som de har kvar.

Detta är inte en anledning till att barn eller vuxna heller för den delen ska få låta hur som helst. Men vi vuxna måste vara medvetna om detta och ha förståelse för att det är så samhället ser ut idag. Och när vi är det så kan vi bemöta både barnen och deras föräldrar på ett bra sätt-
 
ParkaKungen skrev:
Jag har alltid undrat en del över sådanahär områden.
Vad händer den dag du behöver dränera den sidan av huset?
Har du rätt att gräva upp grannens tomt då?
Jag vet, helt offtopic, men nyfiken.
Ja, du har rätt att förebygga fukt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.