Medlem
· Stockholm
· 1 397 inlägg
martin43 skrev:
Fastighetsskatt tas ut på alla fastigheter. Inte bara villor. De allra flesta har någonstans att bo så jag tycker den är rätt självklar.
Vet att massor med ledande ekonomer i världen håller med mig. Sänk skatten på arbete i stället.
Om man bor i ett flerfamiljshus så är det ju många fler på i stort sett samma infrastruktur, så jag skulle absolut säga att man belastar infrastrukturen mer som småhusägare (om man har kommunalt V/A och kommunal väg till huset). Och f.ö. finns det väl fortfarande en fastighetsägare som betalar en skatt/avgift (vet dock inte hur det funkar för en BRF eller hyresfastighet).De som bor på annat sätt tar väl också del av kommunens infrastruktur?!
Då kan vi byta den mot en medborgaravgift istället. Eller ja just det, det finns ju redan i form av en skatt som man betalar i proportion mot inkomst. Kommunalskatt kallas det.
Där jag bor är det för övrigt inte ens kommunens vägar, belysninh och lekplatser jag nyttjar i närheten av min fastighet, de ligger i en samfällighet.
Jag har även betalat anslutningsavgifter för fjärrvärme, el, vatten, avlopp och fiber. Det var ingen räntesubventionering där inte. Sedan betalar jag även ca 10000 kr/år i fasta avgifter även om jag bara duschar och skiter på jobbet. Så kom inte och säg att villaägare snyltar mer på infrastrukturen än någon annan. Tvärt om.
PS: Vid förändringar på min fastighet, t.ex. ombyggnad och liknande betalar jag även med full kostnadstäckning alla handläggningskostnader...
Jag bor f.ö. i ett hus som ingår i en vägförening/samfällighet så jag betalar 3500 extra om året utöver den kommunala fastighetsavgift som jag ändå måste betala. Såklart surt, men inget jag orkar gå igång på, särskilt som jag visste om det när jag köpte huset.
Vägar, cykelbanor, allmänna lekplatser mm slits i proportion till hur många som nyttjar dem. Densiteten människor är lätt tio ggr högre i ett hyreshusområde.M MaBj skrev:
Sen hör det iofs inte riktigt hit eftersom fastighetsavgiften inte har något med nyttjande av infrastruktur att göra, det är bara ett sätt att ta in mera skatt.
För en standardfamilj med två barn kostar det närmare 2000 kr/pers/år i fastighetsavgift för villa, medan BRF och hyresrätt kostar ca 325kr om jag minns rätt. På ett ungefär alltså.
Den gamla fantastiska fastighetsskatten kostade flera tusenlappar i månaden (!!!) för en normal villa i attraktiva områden. Attraktiva som också innebär att 95% av de som bor där också har rejäla lån att betala på sin normal inkomst.
Det här har jag dock aldrig förstått:
" För att finansiera reformen av fastighetsskatten valde den dåvarande regeringen att höja reavinstskatten från 20 till 22 % och införa en helt ny skatt som missvisande kallas för ”ränta på uppskov”. Följden blev ett högre skatteuttag i samband med byte av bostad, vilket är en förklaring till att bostadsbeståndet utnyttjas allt mindre effektivt. Äldre personer sitter helt enkelt ofta kvar i sina för stora hus därför att skatteuttaget vid flytt har blivit så påfrestande att det är svårt att hitta en likvärdig bostad."
Man får det att låta som att man tar ut så mycket skatt att man förlorar pengar?
Har man t.ex. TJÄNAT 1,5 miljoner anser jag att man skall dela med sig av inkomsten, precis som skatten på lönen. Att man då "bara" får behålla 1,2 miljoner i REN VINST gör alltså att man inte kan köpa en annan bostad?
Att jämföra med den som på samma marknad ska köpa sin första bostad och förvirrat letar på sitt bankkonto efter 1,2 miljoner att pynta kontant som ett startkapital?
Särskilt sticker detta i mina ögon eftersom man har fått RÄNTEAVDRAG medan fastigheten ökade i värde. Man har alltså fått skattesubvention för att bekosta en investering som genererat en FET vinst, sen vägrar man att dela med sig av vinsten i form av skatt?
=> Höj skatten till 22,4%, ta bort uppskovet, ta bort fastighetsavgiften, ta bort stämpelskatten (där är det relevant med en avgift för administrationen dock) och trappa ner ränteavdraget på 15-20 år. Det summerar till ökade skatteintäkter, jämlikhet på marknaden och att priserna på sikt justeras. Är man på riktigt gott humör skulle man kunna göra som många länder i Europa, nämligen kräva att den som lånar skall ha någon slags förmåga och plan på att betala lånet. Där är det inte konstigt med 15 års bunden ränta (utan avdrag).
" För att finansiera reformen av fastighetsskatten valde den dåvarande regeringen att höja reavinstskatten från 20 till 22 % och införa en helt ny skatt som missvisande kallas för ”ränta på uppskov”. Följden blev ett högre skatteuttag i samband med byte av bostad, vilket är en förklaring till att bostadsbeståndet utnyttjas allt mindre effektivt. Äldre personer sitter helt enkelt ofta kvar i sina för stora hus därför att skatteuttaget vid flytt har blivit så påfrestande att det är svårt att hitta en likvärdig bostad."
Man får det att låta som att man tar ut så mycket skatt att man förlorar pengar?
Har man t.ex. TJÄNAT 1,5 miljoner anser jag att man skall dela med sig av inkomsten, precis som skatten på lönen. Att man då "bara" får behålla 1,2 miljoner i REN VINST gör alltså att man inte kan köpa en annan bostad?
Att jämföra med den som på samma marknad ska köpa sin första bostad och förvirrat letar på sitt bankkonto efter 1,2 miljoner att pynta kontant som ett startkapital?
Särskilt sticker detta i mina ögon eftersom man har fått RÄNTEAVDRAG medan fastigheten ökade i värde. Man har alltså fått skattesubvention för att bekosta en investering som genererat en FET vinst, sen vägrar man att dela med sig av vinsten i form av skatt?
=> Höj skatten till 22,4%, ta bort uppskovet, ta bort fastighetsavgiften, ta bort stämpelskatten (där är det relevant med en avgift för administrationen dock) och trappa ner ränteavdraget på 15-20 år. Det summerar till ökade skatteintäkter, jämlikhet på marknaden och att priserna på sikt justeras. Är man på riktigt gott humör skulle man kunna göra som många länder i Europa, nämligen kräva att den som lånar skall ha någon slags förmåga och plan på att betala lånet. Där är det inte konstigt med 15 års bunden ränta (utan avdrag).
Cykelbanor slits knappast ut. Vatten och avlopp brtalas via separat avgift. Kostnaden för den kommunala infrastrukturen är starkt kopplad till yta snarare än antal personer.
Det har du nog rätt i, det är snarare bilarna som sliter på vägarna. För att inte tala om den stora mängden bussar som använder vägarna för att transportera de som bor tätt.. Menmen, avgiften går inte till detta ändå. Och i områden där kommunen inte äger nånting (förekommer endast runt villor och BRF) och villaägarna betalar själva kan jag bestämt hävda att ingen fastighetsavgift används till det.D Daniel 109 skrev:
Politiker är väldigt mycket för on-off reglering vilket är väl känt att det inte ger stabila system.
Istället för att ha ett konstant avdrag vore det klurigare att ha det proportionellt mot styrräntan.
Det skulle innebära att folk inte får så mycket avdrag när det är goda tider med låga räntor men om räntan går upp mycket så får hushållen lite extra hjälp, tex om man tänker sig 2% per procentenhet så får man 2% avdrag när styrräntan är 1% och skulle styrräntan gå upp till 15% får man 30% avdrag. (med bivillkor 0% för negativa styrräntor och kanske ett tak på max 30% avdrag eller nått)...
så proportionella avdrag räddar kanske en del hushåll från konkurs i dåliga tider även om jag är emot bidrag egentligen och gärna ser att avdraget tas bort helt för att motverka låneberget
Istället för att ha ett konstant avdrag vore det klurigare att ha det proportionellt mot styrräntan.
Det skulle innebära att folk inte får så mycket avdrag när det är goda tider med låga räntor men om räntan går upp mycket så får hushållen lite extra hjälp, tex om man tänker sig 2% per procentenhet så får man 2% avdrag när styrräntan är 1% och skulle styrräntan gå upp till 15% får man 30% avdrag. (med bivillkor 0% för negativa styrräntor och kanske ett tak på max 30% avdrag eller nått)...
så proportionella avdrag räddar kanske en del hushåll från konkurs i dåliga tider även om jag är emot bidrag egentligen och gärna ser att avdraget tas bort helt för att motverka låneberget
Inte helt sant. Skatten tas ut på reavinsten, men om de flyttar till något lika dyrt blir det i praktiken ingen "reavinst" (det berömda uppskovet).
Då blir det en rejäl inlåsningseffekt, likt den du beskriver. Uppskovet är den mekanism som är tänkt att hantera fallet där man flyttar från en bostad till en annan. Så länge som värdet på bostäderna är desamma så "realiserar" man ju ingen vinst, man flyttar ju bara.
F.ö. vill jag minnas att Socialdemokraterna en gång i tiden lovade att dom skulle plocka bort uppskovsavgiften nr dom kom till makten igen. Det verkar dom ha glömt bort.
Har du köpt för 2Mkr och säljer för 4Mkr för att köpa ett nytt hus för 4Mkr får du väl acceptera att låna 440000 kr!! Du har fortfarande lyckats med konststycket att köpa ett hus för 4Mkr genom att betala 2,44Mkr!
Då är det ändå ett exempel som är mycket överdrivet jämfört med genomsnittet i Sverige.
Eftersom vinsterna aldrig plockas ut ur systemet stiger ju värdet på husen ännu mera, vilket höjer trösklarna för dom som vill in, vilket gör att nya generationer måste låna mer och mer. Osv.
Då är det ändå ett exempel som är mycket överdrivet jämfört med genomsnittet i Sverige.
Eftersom vinsterna aldrig plockas ut ur systemet stiger ju värdet på husen ännu mera, vilket höjer trösklarna för dom som vill in, vilket gör att nya generationer måste låna mer och mer. Osv.
Medlem
· Stockholm
· 1 397 inlägg
Fast det är ju galet att inköpspriset inte indexregleras? Köpt för 300' på 70-talet och så ska man skatta för hela skillnaden när inflationen säkert gått 300% upp eller nåt.
Det kan jag hålla med om. Mina föräldrar har ett sånt hus, men när man drar bort inflationen ser man att värdeutvecklingen inte överträffat inflationen med några enorma mängder.
Men det förutsätter att ränteavdraget tas bort helt. Jag menar, de har ju fått massor i skatteavdrag under tiden de betalat av lånet.
Medlem
· Stockholm
· 1 397 inlägg
Absolut en rimlig kompromiss.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 260 inlägg
Ja, alla ekonomier behöver något liknande. Och gränsen kan dessutom sättas mycket, mycket, högre än 10 Mkr utan några som helst problem.
Sedan så krävs det naturligtvis eftertanke s.a. pengarna inte flyger sin kos till företag, utomlands osv. Mycket pengar i en klump har ju muskler... Och det är också skillnad på pengar i klump; en pensionsfond har t ex stora tillgångar, men eftersom dessa delas av många så är den inget ekonomiskt problem. (Samma med företag med få ägare; det är inte säkert att dessa skall beskattas så hårt heller. Det är trots allt kapital som arbetar och kommer många till del. Så även om det är ett problem så får man vara lite försiktig där.)
Så det finns mycket att ta i beaktande, och det krävs internationellt arbete, som kan vara svårt att få till. Nu har det internationella arbetet mot skatteflykt tagit ordentlig fart, bara de senaste årtiondet. Så det rör sig iaf i rätt riktning.
Huvudet på spiken!
Att det krävs internationellt arbete alltså. Kapitalet flyttar givetvis direkt annars, precis som att alla alltid i alla år oavsett rik eller fattig försöker minimera sin skatt oavsett vad man skriver på forum.
Att det krävs internationellt arbete alltså. Kapitalet flyttar givetvis direkt annars, precis som att alla alltid i alla år oavsett rik eller fattig försöker minimera sin skatt oavsett vad man skriver på forum.