Claes, Menar du två separata dräneringsrör längsmed hela bädden? Ett eget rör med lutning till diket som bräddavlopp och ett eget rör bredivd som jag pumpar upp vattnet i? Min tanke från början var ett dräneringsrör med lite lutning ut mot diket. Fungerar infiltrationen så rinner vattnet genom rörets hål ner i bädden. Om det är fullt i bädden rinner vattnet vidare till diket. Men frågan är om vattnet får sådan fart från pumpen så det inte hinner rinna igenom rörets hål och istället går direkt till diket. Då är det nog säkrare att pumpa åt andra hållet som du säger!?
Ja precis två separata ledningar. Jag tror inte du kan kombinera dessa rör för då rinner vattnet direkt till diket.
Den första ledningen är spridarledningen och består av ett rör med 8 mm hål med regelbundna avstånd. Det är spridarledningen. Det finns två tekniska alternativ. Antingen lägger du 110/90 mm spridarledningar med 1% fall och pumpar upp i de rören med 0,1-0,2 l/s och inte med en större pumpstötvolym än ledningarnas totala volym. Sen får ledningarna tömmas av gravitationen. I slutet av ledningen har du ett rör för spolning och inspektion som är över en meter högt. Det andra tekniska alternativet är att du kopplar en spridarledning som trycksätts lite kraftigare av pumpen än i systemet ovan (när pumpen går). Trycket ska vara en meter vattenpelare. Designa pumpvolymen till 2-5x rörvolymen. Rörets diameter är vanligen 63 mm i diameter som standard. Med detta system så får du en bättre spridning så det är att föredra men det finns inget spolningsrör i slutet av spridarledningarna utan det pluggas (se till att det ändå är öppningsbart för framtida spolning).
Den andra ledningen är bara en enkel dräneringsledning för mark, 110 mm.
Den första ledningen är spridarledningen och består av ett rör med 8 mm hål med regelbundna avstånd. Det är spridarledningen. Det finns två tekniska alternativ. Antingen lägger du 110/90 mm spridarledningar med 1% fall och pumpar upp i de rören med 0,1-0,2 l/s och inte med en större pumpstötvolym än ledningarnas totala volym. Sen får ledningarna tömmas av gravitationen. I slutet av ledningen har du ett rör för spolning och inspektion som är över en meter högt. Det andra tekniska alternativet är att du kopplar en spridarledning som trycksätts lite kraftigare av pumpen än i systemet ovan (när pumpen går). Trycket ska vara en meter vattenpelare. Designa pumpvolymen till 2-5x rörvolymen. Rörets diameter är vanligen 63 mm i diameter som standard. Med detta system så får du en bättre spridning så det är att föredra men det finns inget spolningsrör i slutet av spridarledningarna utan det pluggas (se till att det ändå är öppningsbart för framtida spolning).
Den andra ledningen är bara en enkel dräneringsledning för mark, 110 mm.
Kommunen har inga problem med att godkänna att vi skickar ut det renade vattnet direkt till diket (utan infiltration), förutsatt att diket klarar av det. Det är tyvärr en granne som äger marken som vägen går över som säger NEJ till alla våra lösningar och vill inte ha något vatten från oss i diket 
Men argumenten kommer användas i kommunikationen med grannen
Lika bra att gör en ny ritning för att se om vi tänker lika efter dina förslag till korrigeringar
Figur: Infiltration med spridarledning och separat bräddavlopp
Figur: Genomskärning
Claes när du säger "trycksatt spridarledning" antar jag att du menar att det blir tryck i röret när pumpen går och pumpar in vatten, Inte att spridarledningen är konstant trycksatt!?
Är 110/90 mm spridarledning och 63 mm spridarledning speciella produkter för ändamålet? Det är alltså inte vettigt att använda dräneringsledning 110 mm som spridarrör?
Men argumenten kommer användas i kommunikationen med grannen Lika bra att gör en ny ritning för att se om vi tänker lika efter dina förslag till korrigeringar
Figur: Infiltration med spridarledning och separat bräddavlopp
Figur: Genomskärning
Claes när du säger "trycksatt spridarledning" antar jag att du menar att det blir tryck i röret när pumpen går och pumpar in vatten, Inte att spridarledningen är konstant trycksatt!?
Är 110/90 mm spridarledning och 63 mm spridarledning speciella produkter för ändamålet? Det är alltså inte vettigt att använda dräneringsledning 110 mm som spridarrör?
Redigerat:
Nej dräneringsledning får inte användas som spridarrör för hålen sätter igen. Det finns färdiga spridarrör att köpa vanligen är de 110 mm (även 90 mm säljs) om de är för självfall. Du kan också borra hålen själv, 8 mm. Det är inte svårt men man får vara noga med att ta bort graderna annars får problem med igensättning med tiden.R rsa skrev:
Du får bestämma om du vill pumpa upp i ett 110 mm spridarrörsystem som inte är trycksatt eller ha trycksatt ledning hela vägen. Och som du skriver - det är då bara trycksatt till 1 m vattentryck när pumpen går, vattnet rinner ju ut ur hålen och tillbaka till pumpbrunnen när pumpen stängs av. Och du vill inte ha vatten i rören när pumpen inte går för då fryser det sönder.
Naturvårdsverkets gamla skrifter anger (svensk standard):
Alternativ 1 är självfallsrör. Då lägger du 110 mm spridarrör med 1% fall från punkten där du pumpar in i dem. Dessa rör får då maximalt vara 15 m långa så i ditt fall får du pumpa till mitten av infiltrationsdiket, dela flödet jämnt med ett T-rör och pumpa till två spridarledningar om 12,5 m var. Båda rören avslutas med spolmöjlighet och får sticka upp någon meter över markytan. Pumpen måste ställas in med en kran så att den pumpar 0,1-0,2 l/s och inte en större pumpvolym än rörsystemet har (i ditt fall 200 l när jag slår på räknaren).
Alternativ 2 är ett trycksatt system. Du pumpar då till 63 mm spridarrör (2,5 tum) och systemet byggs slutet för tillfällig trycksättning vid pumpdrift. Rören läggs plant. I rören borras 8 mm hål med en meters avstånd (graderna avlägsnas noga!) Du kan ha en enda spridarslinga på 25 m. Dra upp röret i slutet av slingan 1 m ovanför mark och stryp pumpen på trycksidan med en kran exakt tills vattnet slutar flöda ur röret. Nu har du rätt tryck för systemet. Plugga änden med en kran (ger framtida spolmöjlighet).
Alternativ 2 är tekniskt bättre för du får jämnare spridning av vattnet men det är knepigare att spola rent vid stopp p g a mindre dimension och jag tror spridarledningarna blir dyrare att köpa. Det verkar som om du ritat alternativ 2.
Funderade lite till. Om du väljer alternativ 1 så är standard inte det som jag beskrev utan att man pumpar till en fördelningsbrunn. Från fördelningsbrunnen rinner det sedan ut till de två självfallsledningarna om 12,5 m var.
Underbart, det känns som vi är riktigt nära en färdig lösning nu!
Om man kompletterar Infiltrationsdiket/stenkistan/singelbädden med biohudsmoduler och finsand skulle man få en fin infiltrationsanläggning som i teorin skulle fungera. Reningsverket före skulle inte behövas. Priset skulle också bli MYCKET lägre. Varför väljer jag då denna lösning?
Om man kompletterar Infiltrationsdiket/stenkistan/singelbädden med biohudsmoduler och finsand skulle man få en fin infiltrationsanläggning som i teorin skulle fungera. Reningsverket före skulle inte behövas. Priset skulle också bli MYCKET lägre. Varför väljer jag då denna lösning?
- Jag har flera grävda och borrade vattenbrunna nära och vill inte skicka ner orenat vatten i marken. För att vara säker att vattnet renas i en infiltrationsanläggning bör man gräva om den efter 10-15 år. Kostar pengar och förstör tomten.
- Trots tester är det fortfarande osäkert hur bra en infiltrationsanläggning skulle fungera. Det finns en hel del lera i marken. De entreprenörer som har varit här och tittat i provgroparna vill inte ge någon garanti på en infiltrationslösning.
- Reningsverk ska i teorin fungera i minst 40 år. Eftersom den infiltration som jag gör hanterar renat vatten borde den också fungera i förhoppningsvis lika många år.
- Det är lätt att testa hur bra reningsverket renar avloppsvattnet och justera processen om det behövs. Det är möjligt att detta blir ett krav i framtiden.
- Infiltration med biomoduler anläggs oftast med en kulle som inte är så rolig att ha på tomten.
Jag kom på ytterligare en fråga när jag sitter här och funderar. Vad kan man förvänta sig för livslängd på infiltrationsdiket? Kommer den sluta fungera om 15år precis som en infiltrationsanläggning eller klarar den sig i "evighet" eftersom man bara matar den med renat vatten?
Troligen klarar den sig länge p g a den låga belastningen.
Det som kan ställa till det är om du får omfattande och långvarig slamflykt från reningsverket eller att orenat vatten med högt BOD tar sig igenom. Det finns ju ett antal trådar som beskriver detta. Då är infiltrationsanläggningen en känslig del inte minst p g a att du nu dimensionerat för så högt flöde. Risken är att biofilmen börjar byggas på och det stoppar flödet. Nu stiger vattnet i spridarlagret och det ger syrebrist vid infiltrationsytan. Biofilmen växer till ännu mer och sen är det slut med infiltration p g a den tjocka täta biofilmen.
Det som kan ställa till det är om du får omfattande och långvarig slamflykt från reningsverket eller att orenat vatten med högt BOD tar sig igenom. Det finns ju ett antal trådar som beskriver detta. Då är infiltrationsanläggningen en känslig del inte minst p g a att du nu dimensionerat för så högt flöde. Risken är att biofilmen börjar byggas på och det stoppar flödet. Nu stiger vattnet i spridarlagret och det ger syrebrist vid infiltrationsytan. Biofilmen växer till ännu mer och sen är det slut med infiltration p g a den tjocka täta biofilmen.
Det är nu extremt mycket vatten i och på marken vilket resulterar i att alla våra stenkistor är helt överfyllda med vatten och inget sjunker undan. Bräddavlopp från stenkista till gemensamt dike ville grannarna inte gå med på. Så nu är det riktigt illa
