Byggahus.se

Stenkista efter minireningsverk?

  1. R
    Medlem · Västmanland · 388 inlägg

    rsa

    Medlem
    Som jag skrivit om tidigare i forumet vill inte grannarna att vi släpper ut det renade avloppsvattnet från ett tilltänkt minireningsverk i gemensamt dike (vägdiket). Vi funderar därför på att göra en stenkista efter reningsverket. Frågan är hur stor den bör vara?

    Infiltrationsförmågan i maken är efter test av marken ett LTAR-värde på 20. Vad innebär det, är det att det infiltreras (försvinner ner i marken) 20 liter per kvadratmeter och dygn? Minireningsverket kommer vara kopplat till två hushåll och dimensionerat för 10 personer (pe=10). Jag tror man räknar med ca 1500 liter nytt vatten per dygn som max. Ska stenkistans bottenyta i så fall vara 1500/20=75 m2?
     
  2. Claes Sörmland
    Medlem · Sörmland och stan · 9 355 inlägg

    Claes Sörmland

    Medlem
    LTAR är en förkortning för Long-Term Acceptance Rate och är ett uppskattat mått på det flöde av vatten med en viss förorening som långsiktigt kan infiltreras vertikalt i jorden. Typisk enhet är precis som du skriver L/(m2*dygn). Det är ett modellvärde så man får ta det med en nya salt speciellt eftersom det som huvudsakligen styr hur mycket avloppsvatten en jordyta tar emot är tjockleken på den biohud som byggs upp efter några veckor/månader. Biohudens tjocklek styrs i sin tur av hur mycket organiska ämnen det finns i vattnet. Därför krävs en klart mindre yta för att infiltrera t ex rent regnvatten än det krävs för att infiltrera avloppsvatten. Stenkista kräver dessutom ofta ännu mindre yta då både sidor och väggar kan infiltrera vatten och ofta gräver man så djupt att man kommer ned till t ex sten/sandlager som kan ta emot mycket vatten.

    Jag skulle dock vara lite skeptisk mot stenkista efter minireningsverk eftersom de frekvent har problem med reningen. Då går vattnet dåligt eller inte alls renat vidare ner till grundvattnet. Dessutom sker allt detta under jord så problemet kanske inte upptäcks. Kanske är det därför som många kommuner föredrar en vanlig infiltration efter reningsverk eller utsläpp i biodike/grusdike?

    Kan inte ett nytt grusat dike som sitter ihop med vägdiket vara en enkel lösning för er?
     
    • Laddar…
  3. M
    Husägare · Jönköpings Län · 3 721 inlägg

    MagHam

    Husägare
    Nja, jo, kanske...
    Jag har ett Baga med biomodul (bakteriehud med spolning i andra brunnen).
    Det är ett dyrt reningsverk :( Pumparna är av dålig kvalité o s v. Men när allt körs som det ska så är det som går ut från reningsverket ganska fräscht. Inte så att jag vill dricka det, men det sprider ingen lukt eller obehag. Och det var helt OK att släppa rätt i vägdiket enligt kommunen.
     
    • Laddar…
  4. Claes Sörmland
    Medlem · Sörmland och stan · 9 355 inlägg

    Claes Sörmland

    Medlem
    OK, förtydligar så att ingen missförstår: Alla har naturligtvis inte problem med sitt reningsverk men när undersökningar har gjorts så hittar man rätt hög problemfrekvens. Felinstallationer, bristande underhåll, tekniska haverier, avloppsvatten med fel sammansättning eller toppflöde o s v.

    Jag skulle hellre släppa ut vattnet i ett dike än direkt i grundvattnet. Blir det problem så upptäcker man det (lukt!) och öppna diken renar vattnet ganska bra (under sommarhalvåret). Släpper man ut i en infiltration så skyddas grundvattnet mot föroreningen genom markrening men risken är att man får problem med tillfällig slamflykt om infiltrationen är liten till ytan.
     
  5. R
    Medlem · Västmanland · 388 inlägg

    rsa

    Medlem
    Återigen tack för ditt svar Claes!
    Ett nytt grusat dike som sitter ihop med vägdiket kan eventuellt vara en lösning för oss. Frågan är bara hur stort ett sådant dike måste vara för att klara vatten från två hushåll (runt 1500 liter/dygn). Jag måste kunna presentera siffror (både kommunen och grannarna kräver det) på hur mycket av vattnet som infiltreras och hur mycket som kommer till det gemensamma diket.

    Tack för svar MagHam. Kommunen såg inga problem med att släppa det renade vattnet i vägdiket. Men efter att grannarna inkommit med yttranden har de fått "kalla fötter" och vill ha in dessa uppgifter.
     
  6. L
    Bannad · 6 737 inlägg
    En fråga som kanske kan besvaras gemensamt eller så .
    Det med 1500L/dygn verkar väldigt stora mängder , har för mig att en tumregel är ca 300L/hushåll 4 personer och dygn
    Men det kan ha ändrat sig , intressant att veta
     
  7. R
    Medlem · Västmanland · 388 inlägg

    rsa

    Medlem
    • Laddar…
  8. L
    Bannad · 6 737 inlägg
    Om man då räknar dom uppgifterna så hamnar men inte långt från 1500 , men var har dom hittat alla värden , klart har man en knippe tonårstjejer hemma , då går det mer
     
  9. Claes Sörmland
    Medlem · Sörmland och stan · 9 355 inlägg

    Claes Sörmland

    Medlem
    Ja, schablonvärdena för dimensionering hamnar där. Har man modern snålspolande teknik (kranar, dusch toa, och tvättmaskin) så kan detta redovisas och man kan minska dimensioneringen något.
     
  10. Claes Sörmland
    Medlem · Sörmland och stan · 9 355 inlägg

    Claes Sörmland

    Medlem
    Dimensionering av infiltration är alltid vanskligt. Kanske har entreprenören som säljer reningsverket någon idé om vad som verkligen fungerar?

    Du kan inte använda LTAR-värden eftersom de är dimensionerade efter mycket näringsrikt avloppsvatten. Som jag skrev ovan så styrs LTAR-värdet helt av att bakterier kommer att bygga en tät biohud på infiltrationsytan och den minskar dramatiskt den effektiva infiltrationskapaciteten så att ytan som krävs blir mycket större. Om ditt reningsverk fungerar som annonserats så byggs inte en sådan tjock biohud och ytan som krävs för infiltration minskar dramatiskt.

    Frågan är då om du inte ska dimensionera ditt dike efter infiltrationskapaciteten i jorden (utan hänsyn till eventuella biofilmer som byggs upp)? Beroende på jordart så ser det ut något i stil med detta (Detta är från kolonnförsök):

    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    Skärmavbild 2017-10-07 kl. 10.30.01.png


    Eftersom du hade ett LTAR på 20 så borde det betyda att du har något motsvarande finsand i backen (stämmer det?) som maximalt kan ta emot ganska enorma mängder med rent vatten (1500 l per kvadratmeter och dygn). Så i den vackraste av världar skulle ett dike som är ett meter långt och en meter brett hantera vattnet från reningsverket. Troligen skulle det dock inte fungera p g a grundvatten och viss igenslamning av infiltrationsytan i botten av diket. Så säg att vi istället dimensionerar för 10X sämre effektiv infiltrationskapacitet, dvs 150 l / (m2*d). Då ska ditt dike vara 10 meter långt och en meter brett.

    Något i stil med detta kanske?
    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    Skärmavbild 2017-10-07 kl. 11.11.18.png
     
  11. R
    Medlem · Västmanland · 388 inlägg

    rsa

    Medlem
    Oj vilken grundligt utredning med bild och allt, tack! :D

    Menar du att testerna hos företaget FANN (dit jag skickade in jordprover) genomförs med "smutsigt" vatten (avloppsvatten motsvarande från en slamavskiljare)?

    Varifrån kommer tabellen? Källa? Skulle behöva ta med den när jag presenterar uträkningen för kommunen. På din uträkning tolkar jag det som att tabellen visar antal cm vatten som kan infiltreras på 1 m2 stor yta. Stämmer det?

    Vi har en hel del lera i ytan av marken. När man kommer ner 0,5-1,5 m så blir det mer grusigt. Jag gjorde ett enkelt (lite halvslarvigt) perkolationstest i ett av hålen nere på ca 1,5 m djup med rent vatten från vår djupborrade brunn. Fick fram ca 4,8 liter / m2 och timme vilket ger 115 liter / m2 och dygn. Inte så långt ifrån din uträkning!

    Dike på 10 x 1 m, dvs 10 m2 borde fungera fin fint. Jag tror även att man kan gå ner något i storlek med tanke på att sidoväggarna också infiltrerar en del vatten. :thinking:
     
  12. Claes Sörmland
    Medlem · Sörmland och stan · 9 355 inlägg

    Claes Sörmland

    Medlem
    Det finns två sätt att uppskatta jorden infiltrationsförmåga av slamavskiljt avloppsvatten. Det ena är att sikta jorden och sen läsa av LTAR från en empiriskt utarbetad tabell baserad på kornfördelningskurvor. Det andra är att mäta flödeshastigheten genom jorden i ett perkulationstest och sen översätta detta till LTAR via en tabell. Jag vet inte vilken FANN använder sig av. Oavsett så är LTAR som sagt ett empiriskt modellvärde för långsiktig infiltration av just slamavskiljt avloppsvatten.

    Om du vill läsa utredningsmaterialet på svenska där tabellen ovan återfinns läs: Avloppsvatteninfiltration. Förutsättningar, funktion och miljökonsekvenser. Nordisk samproduktion, Naturvårdsverket och Nordiska ministerrådet. 1985. Googla titeln (fetstil) så kan du ladda ner Pdf:en (från avloppsguiden.se).

    Dina perkulationsdata är mycket värdefulla då de sätter taket för hur mycket som kan infiltreras (hydraulisk infiltrationskapacitet). Så du behöver minst 1500 l/d / 115l / (d*m2) = 13 m2 infiltrationsyta, t ex 13 m dike som är 1 meter brett. Men sen tillkommer ju igenslamning av infiltrationsytan. Det sker dels genom partiklar som rörs runt av vattnet och dels genom mikrobiell påväxt. Det är här jag inte vet vilket faktor av reduktion av infiltrationskapaciteten man ska räkna med för renat avloppsvatten. Vill du infiltrera allt vatten lär du sluta med en rejäl anläggning. Säg att vi räknar med en reduktion av den hydrauliska infiltrationskapaciteten med en faktor på 3 över tiden. Plötsligt behöver du då 39 m2 infiltrationsyta... Kanske då bättre att tolerera att en stor del av vattnet går ut via diket efter att ha filtrerats över gruset?

    En annan sak - gruset i diket. Helst ska det vara runt naturgrus eftersom detta kommer med mycket lite nollfraktion som kan slamma igen infiltrationsytan. Makadam som vanligen är billigare ska helst vara tvättat. Men tvättad makadam kan vara svårt att hitta och dyrt. Man kan tvätta själv med vattenslang kärra för kärra. Det är tidsödande och inte muntert. Så jag tror många kör makadam rakt av och hoppas på det bästa vad gäller igensättning av infiltrationsytan. Hur som helst så skulle jag satsa på fingrus 2-4 mm eftersom att det då ger en bra silning av det renade avloppsvattnet så att eventuellt slam som tar sig ut ur reningsverket fastar i gruset (skyddar mot smittspridning även vid bräddning!). Dessutom kan då grusbädden bryta ned kväve till nitrat - något som reningsverken ibland inte gör så bra. Fann använder just detta grus i sina anläggningar.
     
    • Laddar…
  13. Claes Sörmland
    Medlem · Sörmland och stan · 9 355 inlägg

    Claes Sörmland

    Medlem
    Du får glädja dig åt regnrusket för nu utreder jag det här.

    Jag hittade an bra rapport som sammanställde den vetenskapliga läget gällande infiltration för Washington State Departmentof Health 2001. Den finns här: https://www.google.se/url?sa=t&rct=.../337-099.pdf&usg=AOvVaw2iQhKYWVTuVwOYLN-hq7dv

    Summa summarum så går det att infiltrera renat avloppsvatten (med lågt BOD) ganska snabbt. I litteraturen återfinns ett förslag på 75 l/(m2*d):

    Skärmavbild 2017-10-08 kl. 10.12.21.png

    Detta skulle innebära 1500 l/d / 75 l/(m2*d) = 20 m2 dimensionering för att infiltrera hela ditt flöde. Ditt perkulationstestresultet 115 l/(m2*d) visar också att detta fungerar med jordarten.

    Referensen för 75 l/(m2*d) infiltration är:

    Siegrist, R.L. 1987. Hydraulic Loading Rates for Soil Absorption Systems Based on Wastewater Quality. In On-Site Wastewater Treatment: Proceedings of the Fifth National Symposium On Individual and Small Community Sewage Systems. ASAE, St. Joseph, MI. p. 232-241.

    Så jag ser två uppenbara alternativ:

    1. Infiltrera hela flödet. Bygg då en infiltration på 20 kvm t ex 2*10 m schakt med två spridarrör. Följd vanlig svensk byggstandard för infiltration.

    2. Bygg ett grusat dike (=ett grusfilter) enligt skiss ovan som leder ut till dräneringsdiket. Om du gör diket 1 m brett räkna med att maximalt 115 l per meter dike infiltreras (troligen påtagligt mindre). Bygger du t ex ett tio meter långt dike så infilterar du <1150 l /d. >450 l per dygn kommer således att gå till diket efter grusfiltreraringen vid det maximala flödet. (Jag antar att det inte bor 10 personer i de två husen som är anslutna så i verkligheten lär du inte mycket vatten komma till diket).
     
    • Laddar…
  14. R
    Medlem · Västmanland · 388 inlägg

    rsa

    Medlem
    Återigen STORT tack Claes för den tid du lagt ner och all bra information!!

    Jag frågade FANN om vilket vatten de använde till perkolationstesten och fick till svar; "...vi testar med rent vatten. Resultatet justeras för att matcha ett vatten efter slamavskiljaren."

    Min tanke nu, efter att ha läst det du skriver Claes och läst övrigt material samt grävt i marken på olika ställen, är följande: Jag skapar ett slutet infiltrationsdike (efterpolering/singelbädd) längsmed tomtgränsen mellan mina båda tomter. Jag kan utan problem få till 25 meter dike. Om jag då gör diket 1 m brett och 0,6 m djupt (0,4 m grus och 0,2 m jord ovanpå) kommer det klara av att hålla ca 10000 liter vatten. Den hydraulisk infiltrationskapaciteten för renat vatten i diket med bottenarea på 25 m2 borde då ligga på någonstans mellan 1875 - 3750 liter per dygn (75-150 l/m2*d). I slutet på mitt dolda dike lägger jag ett bräddavlopp ut i vägdiket (dräneringsröret från diket får fortsätta ut till vägdiket).

    Räknar men enligt naturvårdsverkets allmänna råd släpper två hushåll ut 1700 l vatten per dygn (170 l * 10 personer). Här kommer det bo 2 + 4 = 6 personer vilket skulle ge ca 1020 l/d. Om vi dock håller oss till "maxvärden", dvs 1700 l/d så skulle det ta ca 6 dygn att fylla hela diket med renat avloppsvatten från reningsverket. Om infiltrationsförmågan i marken stämmer kommer dock hela vattenmängden att infiltreras inom ett dygn. Det borde med andra ord inte komma något vatten via bräddavloppet till vägdiket :D

    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    Singelbädd.png

    Bild från sidan på infiltrationsdiket


    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    Avloppslösning.png

    Bild uppifrån på hela avloppsanläggningen

    Claes jag jag lånade lite från din bild, hoppas det är okej.

    Vad tror ni, håller mitt resonemang och mina uträkningar? Borde inte grannen vara nöjd med detta och säga okej!?
     
    • Laddar…
  15. Claes Sörmland
    Medlem · Sörmland och stan · 9 355 inlägg

    Claes Sörmland

    Medlem
    Ser bra ut!

    När du kommunicerar med kommunen så kalla det för infiltration 25 kvm så begriper de vad du menar. Eftersom du pumpar från reningsverket så har du en trycksatt spridarledning och då är det OK med så långa diken och spridarledningar som 25 m. Hade spridarledningen inte varit trycksatt så hade den fått vara max 15 m för god spridning av vattnet. Förslagsvis så pumpar du från andra hållet till infiltrationsdiket jämfört med vad du har ritat så sparar du mycket ledningsdragning. Ange till kommunen att du dimensionerat för 75 l/m2*d infiltration p g a att vattnet är renat (låg BOD) så begriper de varför du valt 25 kvm.

    Så här ska infiltrationsdiket se ut enligt svensk standard (spridarlagret i blått är grov makadam t ex 8-16/18-32):

    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    Skärmavbild 2017-10-27 kl. 20.21.56.png


    Det enda som sticker ut lite på din ritning är bräddavloppet. Jag skulle använda ett perforerat dräneringsrör och lägga det med 1:100 fall ut till diket precis som du visar högst uppe i spridarlagret. Om vatten flödar den vägen så kommer vattnet direkt från reningsverket direkt ut i diket. Detta betyder att du har problem med infiltrationen. Jag skulle argumentera för kommunen att röret finns där för att tidigt upptäcka problem och i händelse av att vatten kommer ur röret så ger det dig möjlighet att upptäcka problemet och åtgärda det.
     
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.