Ny avloppslösning, minireningsverk med krav efterpolering?
Tjena,
utdömd infiltration och gammal 3 kammare i betong som börjat kalva in i sidan och måste bytas. Kommunen var här på allmän kontroll och dömde ut allt så bara ta tag i detta.
Då vi är två fastigheter som delar lösning samt att jag vill koppla på ett hyreshus så kommer vi inte anlägga en infiltration då utrymme för detta inte finns, oavsett om vi kan pumpa iväg materialet så finns inte platsen.
Därför har jag kollat på minireningsverk, fastnat för Biokube Venus 2200 med ny slamavskiljare innan detta för 2 fastigheter samt en separat slamavskiljare för hyreshuset för att särskilja kostnaderna från detta. Jag behöver pumpa vattnet från den byggnaden till minireningsverket och vill inte behöva använda en skärande pump som skjuter på med material.
Jag befinner mig i Flens kommun där dom förväntar sig en efterpolering av avloppsvattnet från minireningsverket, jag som är omgiven av åkrar där man sprider gödning osv kan tycka att det är rätt larvigt och vill kolla om någon här lyckats sälja in till en kommun att slippa den biten?
Om jag kollar på Venus 2200 så har den en reningsnivå på E-coli understigande <1000 cfu/100ml, indikatorart motsvarar badvattenkvalitet.
Jag har en åkerdränering precis vid min tomt och tänkte koppla på mig på den för att bli av med det renade vattnet men vet inte om jag då först ska lägga in ett resorptionsdike som efterpolering?
Vad säger eliten?
utdömd infiltration och gammal 3 kammare i betong som börjat kalva in i sidan och måste bytas. Kommunen var här på allmän kontroll och dömde ut allt så bara ta tag i detta.
Då vi är två fastigheter som delar lösning samt att jag vill koppla på ett hyreshus så kommer vi inte anlägga en infiltration då utrymme för detta inte finns, oavsett om vi kan pumpa iväg materialet så finns inte platsen.
Därför har jag kollat på minireningsverk, fastnat för Biokube Venus 2200 med ny slamavskiljare innan detta för 2 fastigheter samt en separat slamavskiljare för hyreshuset för att särskilja kostnaderna från detta. Jag behöver pumpa vattnet från den byggnaden till minireningsverket och vill inte behöva använda en skärande pump som skjuter på med material.
Jag befinner mig i Flens kommun där dom förväntar sig en efterpolering av avloppsvattnet från minireningsverket, jag som är omgiven av åkrar där man sprider gödning osv kan tycka att det är rätt larvigt och vill kolla om någon här lyckats sälja in till en kommun att slippa den biten?
Om jag kollar på Venus 2200 så har den en reningsnivå på E-coli understigande <1000 cfu/100ml, indikatorart motsvarar badvattenkvalitet.
Jag har en åkerdränering precis vid min tomt och tänkte koppla på mig på den för att bli av med det renade vattnet men vet inte om jag då först ska lägga in ett resorptionsdike som efterpolering?
Vad säger eliten?
Tror inte du kommer undan efterpoleringen - såvida din utgångsvatten inte kan ledas ut i en grusdike eller liknande som gör att det tar lång tid innan vattnet kommer upp till ytan så att det kan drickas av djur.
Efterpoleringen är för att fördröja vattnet ett antal dagar tills E.coli nivån reducerats (ytterligare) till en nivå att när vattnet kommer fram till ytan så är det inte farligt för djur att dricka av den.
Efterpoleringen är också ur kommunens ögon en extra sista skydd för orenad utsläpp när minireningsverket av någon orsak haverera biologiskt eller översvämmas av tex. slam (vilket är ett 'när' och inte ett 'om' det sker för många fabrikat och märken). Vilket vissa minireningsverk av vissa tillverkare och modeller har en tendens att göra (ofta) som tex. att pH går för lågt i processkammrarna och reduceringen av klosettvattnes fasta del (fekalier, toapapper) upphör att brytas ned och det bli slamtillväxt långt utanför minireningsverkets beräknade volym för den tänkta tömningsintervallet... problemen ökar om man också har fosforreducerande tillsats (som i sig ger mer slam) då det förbrukar mycket alkalitet och surar ned verket ännu mer och extra känsligt om inkommande vattnet som bildar avloppet är mjukt. - oavsett om det är järn eller aluminiumbaserad tillsats.
---
Hos mig är det både UV-lampa och stenkista efter reningsverket för att bli godkänd av kommunen.
Tänk på att din minireningsverk måste dimensioneras för samtliga hushåll (@5 personers last per hushåll) som du tänker ha på fastigheten i framtiden - och jag tror inte att det har någon betydelse att avloppet från en av husen går igenom en egen slamavskiljarbrunn då vattnet från denna fortfarande måste gå igenom minireningsverket (eftersom den gör samma jobb som 'markbädd' och måste ha luftning och syrekapacitet för samtliga hushåll som är anslutna), däremot innebär en extra slamavskiljarbrunn också en extra kostnad för tömning var år utöver tömningen av minireningsverket.
Många verkar tro att slamavskiljaren är reningen - men det är bara en 'ämneskonverterare' till i stor del anaerob miljö som omvandlar fasta biologiska partiklar till i vatten lösbara ämnen som organiska syror, kolhydrater och alkoholer med olika typer av fermentering (vilket också läcker en del bildad metangas) som senare omsätt i markbädden eller minireningsverkets kamrar och med dess syresättning.
---
Personligen skulle jag titta efter verk med arkiv slam-process då dessa inte kör helt syrefritt utan växlar om och om igen mellan låg syresättning för att få denitrifiering och högre syrehalt för att omsätta de övriga ämnena och oxidera urean till att i slutändan bli nitrat.
Den processen luktar nästa inget alls medans processer som samlar avlopp i tank innan processordning (och förprocessar där) och många av SBR-processerna har starkt luktande fas i var processcykel vars dofter måste ledas iväg för att inte vara störande.
läs på och läs på om många olika sätt att hantera avlopp med minireningsverk och leta upp de som har erfarenheter av dessa - framför allt de negativa delarna och se om man kan leva med det och se upp för löpande förbrukningsmaterial som slamsäckar etc. som kan riskera att ruinera ekonomin för verket
och slutligen - ingen aktiv utrustning nedsänkt i verket, utan det skall alltid vara i ett skåp ovanpå - nedsänkt = översvämning förr eller senare och allt allt i teknik måste bytas till nytt - och detta är speciellt viktig vid SBR-verk då om dem missar något i sekvensen för att PLC i denna inte gör som tänkt så blir det ofta översvämning.
Efterpoleringen är för att fördröja vattnet ett antal dagar tills E.coli nivån reducerats (ytterligare) till en nivå att när vattnet kommer fram till ytan så är det inte farligt för djur att dricka av den.
Efterpoleringen är också ur kommunens ögon en extra sista skydd för orenad utsläpp när minireningsverket av någon orsak haverera biologiskt eller översvämmas av tex. slam (vilket är ett 'när' och inte ett 'om' det sker för många fabrikat och märken). Vilket vissa minireningsverk av vissa tillverkare och modeller har en tendens att göra (ofta) som tex. att pH går för lågt i processkammrarna och reduceringen av klosettvattnes fasta del (fekalier, toapapper) upphör att brytas ned och det bli slamtillväxt långt utanför minireningsverkets beräknade volym för den tänkta tömningsintervallet... problemen ökar om man också har fosforreducerande tillsats (som i sig ger mer slam) då det förbrukar mycket alkalitet och surar ned verket ännu mer och extra känsligt om inkommande vattnet som bildar avloppet är mjukt. - oavsett om det är järn eller aluminiumbaserad tillsats.
---
Hos mig är det både UV-lampa och stenkista efter reningsverket för att bli godkänd av kommunen.
Tänk på att din minireningsverk måste dimensioneras för samtliga hushåll (@5 personers last per hushåll) som du tänker ha på fastigheten i framtiden - och jag tror inte att det har någon betydelse att avloppet från en av husen går igenom en egen slamavskiljarbrunn då vattnet från denna fortfarande måste gå igenom minireningsverket (eftersom den gör samma jobb som 'markbädd' och måste ha luftning och syrekapacitet för samtliga hushåll som är anslutna), däremot innebär en extra slamavskiljarbrunn också en extra kostnad för tömning var år utöver tömningen av minireningsverket.
Många verkar tro att slamavskiljaren är reningen - men det är bara en 'ämneskonverterare' till i stor del anaerob miljö som omvandlar fasta biologiska partiklar till i vatten lösbara ämnen som organiska syror, kolhydrater och alkoholer med olika typer av fermentering (vilket också läcker en del bildad metangas) som senare omsätt i markbädden eller minireningsverkets kamrar och med dess syresättning.
---
Personligen skulle jag titta efter verk med arkiv slam-process då dessa inte kör helt syrefritt utan växlar om och om igen mellan låg syresättning för att få denitrifiering och högre syrehalt för att omsätta de övriga ämnena och oxidera urean till att i slutändan bli nitrat.
Den processen luktar nästa inget alls medans processer som samlar avlopp i tank innan processordning (och förprocessar där) och många av SBR-processerna har starkt luktande fas i var processcykel vars dofter måste ledas iväg för att inte vara störande.
läs på och läs på om många olika sätt att hantera avlopp med minireningsverk och leta upp de som har erfarenheter av dessa - framför allt de negativa delarna och se om man kan leva med det och se upp för löpande förbrukningsmaterial som slamsäckar etc. som kan riskera att ruinera ekonomin för verket
och slutligen - ingen aktiv utrustning nedsänkt i verket, utan det skall alltid vara i ett skåp ovanpå - nedsänkt = översvämning förr eller senare och allt allt i teknik måste bytas till nytt - och detta är speciellt viktig vid SBR-verk då om dem missar något i sekvensen för att PLC i denna inte gör som tänkt så blir det ofta översvämning.
Redigerat:
Tack för ett bra inlägg, ska ha det du skriver i åtanke.
Anledningen till extra slamavskiljare är bla för att särskilja den kostnaden från näringsfastigheten och det privata. Jag hade ingen tanke att koppla förbi reningsverket utan det ska bara inte mellanlanda i den "privata" slamavskiljaren utan gå direkt till verket.
Jag har ännu mer att fundera över framöver inser jag.
Anledningen till extra slamavskiljare är bla för att särskilja den kostnaden från näringsfastigheten och det privata. Jag hade ingen tanke att koppla förbi reningsverket utan det ska bara inte mellanlanda i den "privata" slamavskiljaren utan gå direkt till verket.
Jag har ännu mer att fundera över framöver inser jag.
La till lite mer precis i sista minuten innan det låstes - och menar att vara lite mer öppen för olika alternativ och inte bara stirra dig fast för ett alternativ och ha skygglappar för resten, och det där med lukt kan vara att man inte bry sig alls till ultimatum från tex. sambo att om det inte fixas så blir det att sälja fastigheten eller så skiljs vi - typ
- det är inte överdrivet munter läsning när det gäller folk som skriver om problemen de har med sina minireningsverk och för vissa modeller i princip behöver vara processtekniker med ofta tillsyn för att hålla grejorna under armarna...
när det gäller transport av avlopp så byggs idag hela bostadsområden med LTA-brunnar med (skärande) pump för avloppsinfrastrukturen - med den användningen så borde de vara driftssäkra med tanke på att det verkar vara en vanlig lösning numera.
---
Nu vet jag att det inte är ett alternativ för dig med tanke på inkoppling av hyreshus och stor avloppsbelastning som det inte fins mark för infiltrering för, men vill man ha avloppslösning som inte belastar med att hela tiden måste 'underhålla denna' med från 1-3 månades intervall i tillsyn med bokförd logg/dagbok (vilket kommunen kan kräva att man skall kunna visa upp vid anmodan), så är och förblir 3-kammarlösning med infiltrering/markbädd den lösningen med minsta möjliga engagemang och väl anlagt i princip kan glömma bort den i närmaste 15 - 25 åren framöver (såvida det inte fins elpumpar med i bilden) och kommunen får sköta årliga slamsugningen, då om de ser att något inte ser bra ut så kommer de troligen att säga till.
---
vill man på något sätt få en kontroll på det för att skilja mellan närings och privat användning så är förslaget en fast årskostnad och sedan en del baseras på förbrukning med att tex. mäta vattenförbrukningen till aktuella bostaden, då man kan utgå att minst 95% av den förbrukade vattnet kommer att hamna i avloppet - dvs samma sätt som kommunerna hanterar det.
- det är inte överdrivet munter läsning när det gäller folk som skriver om problemen de har med sina minireningsverk och för vissa modeller i princip behöver vara processtekniker med ofta tillsyn för att hålla grejorna under armarna...
när det gäller transport av avlopp så byggs idag hela bostadsområden med LTA-brunnar med (skärande) pump för avloppsinfrastrukturen - med den användningen så borde de vara driftssäkra med tanke på att det verkar vara en vanlig lösning numera.
---
Nu vet jag att det inte är ett alternativ för dig med tanke på inkoppling av hyreshus och stor avloppsbelastning som det inte fins mark för infiltrering för, men vill man ha avloppslösning som inte belastar med att hela tiden måste 'underhålla denna' med från 1-3 månades intervall i tillsyn med bokförd logg/dagbok (vilket kommunen kan kräva att man skall kunna visa upp vid anmodan), så är och förblir 3-kammarlösning med infiltrering/markbädd den lösningen med minsta möjliga engagemang och väl anlagt i princip kan glömma bort den i närmaste 15 - 25 åren framöver (såvida det inte fins elpumpar med i bilden) och kommunen får sköta årliga slamsugningen, då om de ser att något inte ser bra ut så kommer de troligen att säga till.
---
vill man på något sätt få en kontroll på det för att skilja mellan närings och privat användning så är förslaget en fast årskostnad och sedan en del baseras på förbrukning med att tex. mäta vattenförbrukningen till aktuella bostaden, då man kan utgå att minst 95% av den förbrukade vattnet kommer att hamna i avloppet - dvs samma sätt som kommunerna hanterar det.
Redigerat:
Jag är rätt nöjd med mitt Uponor WH-puts 10. Har egen slamhantering med kompostering, och det första jag fick upp ögonen för var hur dyra de "komposterbara" slamsäckarna då är. Så jag har efter tips sytt evihetssäckar, 2st som jag har i ett par större spänner med hål i botten, av vanliga gardiner...X xxargs skrev:
Fungerar perfekt allting så här långt, sedan start, inga luktproblem.
Fällingskemikalier har drivit upp i pris, så det har jag faktiskt ordnat med egenimport. För frågor om detta, PM, då man inte får göra reklam.
Och ska det vara minireningsverk, så få pumpar och så lite styrning som möjligt. Bäst är om det är helt drivet av en luftpump. För att elektronik och alla pumpar kommer att gå sönder inom några år och då måste det vara enkelt och billigt att reparera eländet. Reningsverk av denna typ passar egentligen bara där man har anställd personal för den.
Bättre med slamavskiljning och någon typ av biofilter, t ex en markbädd, ett droppfilter eller något syresatt dränkt filter.
Bättre med slamavskiljning och någon typ av biofilter, t ex en markbädd, ett droppfilter eller något syresatt dränkt filter.
Minireningsverk är (den obekväma och mer kostsamma) lösningen när man inte har markyta nog för infiltrering/markbädd eller tillräklig penetrering nedåt för aktuella antalet inkopplade hushåll (har för mig minimum 10 m² traditionell markbädd/infiltrering per hushåll, rekommenderat minst 20 m² per hushåll för att få längre hållbarhet innan omläggning), på detta finns lösningar med mer eller mindre kompakta syntetiska bäddar (markbädd på burk etc.) med varierande grad av långtidsfunktion och intervall i underhåll/rengöring/omläggning.
Minireningsverk skulle teoretiskt bara vara så stor som behållaren/arna där bearbetningen sker då det mesta av syreförbrukande näringen redan är 'utbränd' i utloppsvattnet ur verket och 'askan' kvar i verket (slam) - typiskt 3 m³ storlek för ett hushåll, men kommunerna brukar inte nöja sig med detta då de misstänker (ofta av goda skäl) att verket kommer då och då inte fungera som det skall och utgående vattnet är mer förorenat än vad som är lovat för verket (inte ens kommunala reningsverk har fläckfritt förflutet angående detta) och i avloppstillstånden ingår ofta en stenkista och ibland med UV-reningskrav för kraftig reducering av bakterier innan stenkistan, som fördröjer verkets utgående vatten i ett antal dygn (och bl.a E.coli dör av fort över tiden när det inte befinner sig i sin naturliga miljö - tarmen på däggdjur) innan det når ett utlopp som skapar vattenyta som kan drickas av djur.
Med andra ord tar det upp betydligt mer markyta än minireningsverket själv, men fortfarande oftast betydligt mindre än en traditionell infiltrering eller markbädd, även de flesta lösningar med 'markbädd på burk'.
Minireningsverk skulle teoretiskt bara vara så stor som behållaren/arna där bearbetningen sker då det mesta av syreförbrukande näringen redan är 'utbränd' i utloppsvattnet ur verket och 'askan' kvar i verket (slam) - typiskt 3 m³ storlek för ett hushåll, men kommunerna brukar inte nöja sig med detta då de misstänker (ofta av goda skäl) att verket kommer då och då inte fungera som det skall och utgående vattnet är mer förorenat än vad som är lovat för verket (inte ens kommunala reningsverk har fläckfritt förflutet angående detta) och i avloppstillstånden ingår ofta en stenkista och ibland med UV-reningskrav för kraftig reducering av bakterier innan stenkistan, som fördröjer verkets utgående vatten i ett antal dygn (och bl.a E.coli dör av fort över tiden när det inte befinner sig i sin naturliga miljö - tarmen på däggdjur) innan det når ett utlopp som skapar vattenyta som kan drickas av djur.
Med andra ord tar det upp betydligt mer markyta än minireningsverket själv, men fortfarande oftast betydligt mindre än en traditionell infiltrering eller markbädd, även de flesta lösningar med 'markbädd på burk'.
Jag tackar för alla svar även om det som oftast rinner över i reningsverkens vara eller inte vara.
Jag kommer snart skicka in min ansökan till kommunen och därför kan denna tråd ses som avhandlad och färdig ✅
Jag kommer snart skicka in min ansökan till kommunen och därför kan denna tråd ses som avhandlad och färdig ✅